Vi söker hälsobalans på fel sätt!

Det krävs mycket av oss människor för att ha god hälsa och den kropp vi önskar.
I vår tid med tidningslöp, hälsoråd, träningstips, dieter och allmänt rådande förbättringshets kämpar vi i motvind för uppnå vårt mål.
Någonstans mellan förstoppningsproblem till följd av en ny diet, eller blodsmaken i munnen efter ett intensivt träningspass och en 67 timmars arbetsvecka, inser vi att vi är människor.
För att hitta till en mer balanserad livsstil vänder vi oss till avkoppling och kanske några dagar av ledighet ifrån dieter, träning eller arbete.
Men inte för länge, för vi vill utvecklas och sträva framåt i livet…

Det tycks vara naturligt att tro sig se en ökad tillfredställelse ”om vi bara” gör si eller så. För det finns alltid något mer att göra för att bli friskare, starkare och snyggare.
Genom sexiga modeller och ”quick fix”-lösningar pockar TV, radio och tidningar på vårt intresse att förbättra oss och triggar vår lust att bli ett bättre ’”jag” igen. Kanske finns det en diet som leder till viktminskning utan att man blir förstoppad? Det måste väl finnas en träningsövning som tar bort fettet runt magen?

► Läs också: Därför är du gjord för att äta joniska mineraler

Lätt att tänka – svårare att göra
Lika fort som vi får tanken på att vi skulle kunna äta hälsosammare, stressa mindre och ge oss själva egen tid slås vi av verklighetens bittra sanning. Det är lätt att tänka, men svårt att göra. Här, i den faktiska verkligheten, och inte i gullefjunlandet där livet är sött och lätt, kan det faktiskt vara svårt att vara frisk, stark och sexig.

Förväntas ha kunskapen som krävs för att prioritera rätt
Vi förväntas kunna ta rätt livsstilsval och ha kunskap om vad som är hälsosamt, kunna prioritera, leva disciplinerat och ha tid för att träna, arbeta och vara med familjen. Samtidigt strävar vi framåt till något ännu bättre och inte sällan har vi drömmar om en viss kropp eller en optimal hälsa. Vi vill också kunna unna oss vad som kan anses vara ohälsosam mat eller bara slappa i soffan eller ta ett par glas vin.
Jag skrev min bok ”Hälsobalans” för att besvara den återkommande tanken om ”att vi söker balans i vår livsstil”. Men vad innebär detta egentligen? Utgångspunkten är att vi vill leva fullt ut och inte bara leva lite grann. Vad är då balans, i ett hälsofrämjande liv i den verklighet som vi lever i?

► Läs också: 10 ”regler” att leva efter om du vill bli mer hälsosam

Balans inte samma sak som lagom
Balans är inte lagom och behöver heller inte vara i mitten. Att uppnå hälsobalans innebär att vi inser att våra vanor är i ständig rörelse mellan exempelvis hälsosamt och ohälsosamt. Ett hälsofrämjande livsbejakande liv är alltid i rörelse i takt med livet, vilket är det enda sätt som ett liv kan vara. Vi måste lämna konflikten mellan ohälsosamt och hälsosamt för att känna att vi är vårt hela jag. Vi är sjuka och vi är friska, vi äter sunt och osunt, vi stressar och vi är mindful, vi löptränar och sitter även och slöar i soffan. Dessutom har vi arbeten och vi är arbetslösa, vi har en dålig hårdag och en och annan bra. Det är naturligt. Om vi tror att vi kan upprätthålla en stabil balans genom att kämpa att placera våra vanor och själva i mitten för att skapa det som vanligtvis anses vara ”balans i livet” så riskerar snart ett tillfredsställande och schyst liv att upphöra.

► Läs också: 10 vägar till mer medveten närvaro

Vad som upplevs som hälsosamt varierar
Detsamma gäller om vi försöker vara extrema åt det ena eller andra hållet. Ett exempel kan vara om vi lever ett extremt ohälsosamt liv. Då brukar kroppen naturligt skrika efter vår uppmärksamhet för att vi ska förflytta oss till det hälsosamma hållet. Med nya, mer hälsosamma vanor. Vi vill ju faktiskt må bra eller bättre.
Vad som upplevs som en betydande insats och vad som är hälsosamt varierar mellan olika människor.
Krav-Olles, Mindfulness-Lisas, Hurt-Fias tankar och vanor kring vad som är friskt, starkt och kanske även sexigt kommer skilja dem åt. Krav-Olle kan tvingas inse att KRAV-produkter inte alltid finns i affären, och Mindfulness-Lisa inser att det till och med är svårt att vara mindful på en retreat. Hurt-Fia däremot springer tre mil i veckan med lätthet, trots att hon nyss blivit småbarnsmor.

► Läs också: Expertens övning för effektiv stressreducering!

Balans omfamnar ytterligheter och inser begränsningar
När vi hittar till vår hälsobalans som omfamnar ytterligheterna, men samtidigt inser deras begränsningar, har vi hittat ett fungerande förhållningssätt till god hälsa. Först då kan vi ta del av träningstrender, nygamla dieter, förföriska självhjälpstips eller njuta av en helg med förbaskat god mat utan att gå vilse och tappa vår hälsa på vägen.
Ibland är det förlösande att dyka in i ytterligheternas gränd och prova exempelvis högintervallträning eller åka på meditionsretreat i en vecka. Framförallt önskar jag att vi avnjuter insiktens efterrätt efter ytterlighetsdyket. För när vi kommer hem från meditationsretreaten eller intervallöpningen har vi garanterat lärt oss något om oss själva.

Prova på medan kroppen orkar
Låt oss, framförallt i ung ålder, prova på ytterligheterna i våra levnadsvanor och exempelvis festa, äta skräpmat, stressa runt, prova på burpees, utforska vår sexualitet, fixera på kroppens utseende och njuta av att kroppen faktiskt orkar. Senare i livet, kan vi avnjuta livserfarenhetens frukt.

► Läs också: En enkel regel – som kan få stora konsekvenser

Så vad är då hälsobalans?
Det handlar om att hitta sin hälsobalans mellan det ständigt föränderliga i vad vi själva anser och vill med sin kropp och hälsa. Allt i relation till vår verklighet med allt från kroppsideal, hälsohets, lättja, löpsedlar och myndighetsrekommendationer – så väl som samhällets värderingar och krav.
En sak är säker, vi är för smarta för att ens vilja begränsa oss till att leva i ”lagomträsket” – och vi kan faktiskt förhålla oss till flera ytterligheter samtidigt i livet.
Vi vill, och bör, leva livsbejakande för att främja vår hälsa. Det är hälsobalans.

Av Henrik Beyer, hälsovetare och föreläsare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!