Annons
Annons

Vi väljer bröd efter ålder och utbildningsnivå

När vi väljer bröd i matbutiken så väljer vi dels det vi fick hemma som barn och dels efter den utbildningsnivå vi har. Bröd gjort på råg är hälsosammare än bröd bakat på vete. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd medan äldre väljer det hälsosamma brödet. Att byta vanor som vuxna är dessutom svårt. Det visar en ny avhandling om råg gjord vi Uppsala universitet.

Redaktionen

22 augusti, 2017
Vi väljer bröd efter ålder och utbildningsnivå
Dela inlägget

När vi väljer bröd i matbutiken så väljer vi dels det vi fick hemma som barn och dels efter den utbildningsnivå vi har. Bröd gjort på råg är hälsosammare än bröd bakat på vete. Yngre personer föredrar mindre hälsosamt bröd medan äldre väljer det hälsosamma brödet. Att byta vanor som vuxna är dessutom svårt. Det visar en ny avhandling om råg gjord vi Uppsala universitet.

Det bröd vi väljer att äta som vuxna påverkas av både utbildningsnivå och vilket bröd vi fick av våra föräldrar när vi var små. Vi det här laget är det väl känt att rågbröd på många sätt är hälsosammare än bröd bakat på vete. Rågbröd ger en längre mättnad, ett jämnare blodsocker, det skapar viktkontroll och motverkar typ 2-diabetes samt är positivt för mage och tarm.

Läs också: Höga halter kadmium i bröd med grovt vetemjöl

Fler väljer rågbröd i Finland
Även om vi vet hur bra råg är så äter svensken betydligt mindre råg än våra grannar i de nordiska länderna. I Finland äts det 16 kilo råg per år och person medan vi här i Sverige äter motsvarande elva kilo. Valet av bröd verkar avgöra hur gott vi tycker att det är men att det smakar gott är ju inte samma sak som att det är hälsosamt, det menar Pernilla Sandvik som är forskare vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Hon undersökte hur människor uppfattar olika typer av bröd när det gäller smak och hur nyttigt brödet är samt vad vi själva föredrar att äta. I studien ingick 398 personer mellan 18 och 80 år

Läs också: Glutenallergi och överkänslighet mot vetemjöl

De med lägre utbildning föredrar ljust bröd
Deltagarna fick äta bröd som var färdigpackat från stora bagerier och som säljs i livsmedelsbutiker över hela landet.
När bröden testades fick provsmakarna ingen information om brödet och det visade sig att de mellan 18 och 44 år tyckte mer om bröd med en mild smak, utan fullkorn, lågt tuggmotstånd och med ett lågt innehåll av råg. De mellan 45 och 80 år gillade smaken av bröd med mycket fullkornsråg.
– I båda åldersgrupperna var det tydligt att de som i större utsträckning föredrog ljust, mjukt bröd med mer sötma hade en lägre utbildningsnivå och hade i större utsträckning ätit vitt bröd under uppväxten, säger Pernilla Sandvik i ett pressmeddelande.

Läs också: Goda frukostfrallor utan vetemjöl

Råg ger mer tuggmotstånd
När konsumenterna tillfrågades ansåg de att ett hälsosamt bröd ska vara bra för magen, bidra till ett balanserat blodsocker och göra att man känner sig mätt. Råg och surdeg uppfattas som hälsosamt men många upplevde att det är svårt at avgöra vilket bröd som är hälsosamt. Studien kartlade 24 mjuka rågbröd på den svenska marknaden och det visade sig att även om det på förpackningen stod att det brödet innehöll råg eller surdeg så kan innehåller vara lågt. Ett problem som försvårar valet av bröd är att det finns inte några godkända märkningar som hjälper konsumenten välja ett hälsosamt bröd. Men där kan vi ta hjälp av vårt smaksinne för att hitta ett hälsosammare bröd eftersom bröd som ger mer jämnt blodsocker är mer kompakt, ger mer tuggmotstånd och har en syrlig smak. Om brödet är mörkt eller ljust spelar alltså mindre roll.

Läs också: Ät mer korn – få mindre aptit och stabilare blodsocker

Mer rågbröd bra för folkhälsan
– Även om man kan lära sig tycka om nya smaker även i vuxen ålder, visar studien på vikten av att tidigt vänja sig vid olika smaker men också på potentialen för brödindustrin att utveckla bröd med en hög andel siktad råg. Det ger en mildare smak, mjukare textur och kan samtidigt stabilisera blodsockerhalten. En ökad rågbrödkonsumtion skulle kunna ha en positiv effekt på folkhälsan men först måste de vara tillgängliga och smaka gott, säger Pernilla Sandvik.

Av Inger Palm
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Annons