anders_hansen_adhd

Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Fakta

Anders Hansen är överläkare i psykiatri, han är även en uppskattad föreläsare och har skrivit flera böcker bland andra "Hjärnstark" och "Hälsa på recept" och nyligen släpptes alltså "Fördel ADHD". Anders är även bekant från TV, där han bland annat medverkat i Vardagspuls på TV4. Anders medverkar som föreläsare på Allt för hälsan på Stockholmsmässan i 10-12 november.

Anders Hansen möter ofta i sitt yrkesutövande som psykiatriker patienter som tror sig lida av ADHD – så ofta att han till slut beslutade att skriva en bok i ämnet. Det föreligger många missuppfattningar om vad ADHD är menar Anders och han vill med boken ”Fördel ADHD – Var på skalan ligger du?” rensa upp bland dem men även ge upprättelse och skänka hopp åt de som tror sig ha diagnosen.

Det första myten han vill sticka hål på är den att man antingen har eller inte har ADHD, det är inte svart eller vitt menar Anders, graden av ADHD kan variera oerhört från att ha drag av, till fullt utvecklad koncentrationsstörning och bristande impulskontroll och hyperaktivitet – de tre kriterierna som gäller för att uppfylla diagnosen. Som titeln även antyder vill Anders lyfta fram fördelen med ADHD – för det finns fördelar, stora fördelar om man förstår att utnyttja dem på rätt sätt och ta tillvara på sina egenskaper och se dem som gåvor istället för fel.

Skillnader i belöningssystemet
Enligt Anders har ADHD en biologisk förklaring, och är i stor utsträckning genetiskt betingat. Det finns enligt honom skillnader på hjärnans funktion hos de som har ADHD jämfört med andra, skillnaden består bland annat i hur belöningssystemet fungerar.
– Många med ADHD har ett trögare belöningssystem som kräver mer av ämnet dopamin för att få effekt, något som gör att de får ett ökat sug efter dopamin vilket i sin tur leder till att de scannar av sin omgivning för att hitta stimulans och får svårt att till exempel koncentrera sig på vad läraren pratar om framme vid katedern.
Suget kan ta sig många uttryck förklarar Anders, det kan till exempel leda till missbruk, något som är vanligt bland dem som har drag av ADHD men det kan också medföra positiva saker och vara en stark drivkraft.
– Dessa personer har ofta ett väldigt starkt fokus när de hittar något de tycker är intressant, något man brukar kalla hyperfokus.
En stor fördel med ADHD är att de som har dessa drag ofta är mer kreativa förklarar Anders.

 

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

ADHD är inget nytt påhitt
ADHD är diagnosen på modet och det skrivs ut stora mängder medicin till både barn och vuxna. I USA har 12 procent av alla barn fått diagnosen ADHD och i vissa delstater så många som 30 procent av alla pojkar berättar Anders.
Men trots det menar Anders att ADHD inte är något nytt påfund, det har bara blivit mer synligt och som samhällsutvecklingen ser ut riskerar antalet personer som diagnosticeras bara bli allt fler.
– Dessa personlighetsdrag har alltid funnits i vår historia, man har bara satt olika etiketter på det genom åren, från bristande moralkontroll på 1800-talet till MBD och DAMP innan man landade på ADHD.
Det kan vara så att de märks mer i vårt moderna samhälle än de gjorde för hundra år sedan, resonerar Anders.
–  Vi kan inte på samma sätt ta ett jobb på en gård eller en fabrik som man kunde för hundra år sedan, idag krävs det utbildning för att få jobb.
 Anders tror dessutom att utvecklingen inom artificiell intelligens och robotteknik gör att det kommer fortsätta öka.
– Det kommer ställas högre tankemässiga krav för att utföra de jobb som blir kvar och det kommer krävas utbildning för att kunna hitta något på arbetsmarknaden.
Då ökar risken att de som inte passar in i mallen hamnar hos psykiatrin och tror att det är något fel på dem menar Anders.
– Det tror jag är en sak som driver diagnostiken.
En annan aspekt är att läkemedelsbolagen har varit väldigt aggressiva i sin marknadsföring förklarar Anders.
– De har velat etablera synen att detta är något som många har och att det är ett problem som bara löses med medicin. Det är svårt att skaka av sig känslan av att läkemedelsbolagen bidragit till ökningen av diagnoser, säger Anders.

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Tror på att vara restriktiv med medicin
Samtidigt är han inte någon motståndare till medicin även om han förespråkar en restriktiv hållning.
– För en del personer är det livsavgörande, de fungerar inte utan men det betyder inte att man ska ge det till 10-20 procent av alla barn.
I Sverige får drygt fem procent av alla pojkar medicin mot ADHD, bland flickor är siffran något lägre men i vissa landsting får upp till 10 procent av alla pojkar ADHD-medicin berättar Anders.
Ännu är inte de långsiktiga konsekvenserna av användandet av ADHD-medicin utredda, hjärtläkare har till exempel varnat för att hjärtat på lång sikt kan påverkas och man vet inte heller vilka konsekvenser det får för hjärnans utveckling.
– Man ska vara försiktig med att stoppa in ett amfetaminbesläktat preparat i en hjärna som växer, man ska bara göra det om det verkligen behövs men man ska inte gödsla med det.
Medicinen kan ge stark ångest och på lång sikt vet man inte vad de har för inverkan på hjärta och hjärna, förklarar han.
– Vi vet ärligt talat inte och man ska använde dessa mediciner med försiktighet.
Även om Anders ställer sig tveksam till att så många diagnosticeras menar att det trots det finns många som inte får hjälp.
– Jag vill absolut inte bagatellisera ADHD, för de som har svåra besvär är det enormt handikappande.
Anders vill nyansera bilden av ADHD och visa på att det även finns fördelar som vi ofta missar.

LÄS OCKSÅ: Svagt stöd för elever med ADHD

Allt snävare gränser för vad som är normalt
Anders är också skeptisk till att vi som samhälle börjat inskränka gränserna för vad som anses normalt.
– Vårt samhälle blivit lite one-size-fits-all.
Anders vision med boken är att föräldrar till en tioåring med spring i benen, som har lite svårt att koncentrera sig i skolan ska kunna få sig en tankeställare och tänka ”OK, han har lite drag av ADHD men det är helt normalt” och istället för att vända sig till psykiatrin det första de gör istället fundera på vad de kan göra för att hjälpa barnet att fungera bättre i vardagen. Och börja ställa sig frågor som vad gillar han att göra, vilka situationer fungerar han bra i och så vidare.
– Lyckas jag få några föräldrar att tänka lite mer åt det hållet är jag hemma i termer av vad jag hoppats åstadkomma.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med näringsbrist hos energibarn

Motion och rörelse till stor hjälp
Anders som tidigare givit ut boken ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna,” är en stor förespråkare av motion och rörelse för att öka koncentrationsförmågan och minska de negativa aspekterna av ADHD.
De med ADHD får särskilt bra effekt av motion när det kommer till ökad koncentration menar Anders. Något som visat sig i amerikanska studier där barn med ADHD delades upp i två grupper, ena gruppen fick teckna och måla en halvtimma innan lektionsstart medan den andra fick ägna sig åt fysisk aktivitet, bland de sistnämnda kunde man se att de var lugnare och mer fokuserade medan man bland de som ritat och målat inte såg någon skillnad. Något som talar för kroppslig aktivitet som ett sätt att handskas med ADHD.
– Det har visat sig att barn kan minska dosen av ADHD-läkemedel om de är fysiskt aktiva.
Här ser Anders kopplingar tillbaka till vår tid som jägare och samlare och tror att de som hade dessa drag då hade särskilda roller i stammen.
– De var troligen duktiga jägare och fick rörelse mer naturligt i sitt normala liv. Att stoppa in dessa personer i ett klassrum där de ska sitta och lyssna på en lärare som står och pratar i 45 minuter går emot deras naturliga biologi.

Diagnoser kan både hjälpa och stjälpa
Även om diagnoser kan ha fördelar som att barnet i den bästa av världar kan få hjälp och anpassning i skolan efter sina behov har det samtidigt den baksidan att de är stigmatiserande.
– Om man utreds för sådana här saker som barn så finns det en risk att man uppfattar det som att det är något fel på mig som bara mediciner kan lösa. Det är en dimension man måste ta hänsyn till, jag tror i grund och botten att man måste ha utgångspunkten att vi är olika och att vi ska vara olika. 
Precis som man kan vara hängig under en period utan att för den sakens skull ha en djup depression kan man ha drag av ADHD utan att det bara behöver innebära problem.

Har ingenting med uppfostran att göra
Även om Anders är medveten om att det är flera faktorer som bidrar till att någon uppvisar symptom av ADHD menar han att det i hög utsträckning är genetiskt. Hade det bara inneburit nackdelar hade det sorterats ut av evolutionen menar Anders, något som i sig talar för att det även kan vara en tillgång bara man förstår att förvalta det på rätt sätt. Anders är noga med att poängtera att ADHD inte har någonting med uppfostran att göra.
– De som föds med dessa drag gör det av rationella biologiska orsaker. Det finns fördelar med det och det är viktigt att vi kommer bort från stigman, värderingar och moral summerar Anders som tror att man kommer se tillbaka på den här tiden om hundra år och tycka att det var oerhört naivt att boxa in stora delar av befolkningen i neuropsykiatriska diagnoser på det vis som sker idag.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Anders Hansen är överläkare i psykiatri, han är även en uppskattad föreläsare och har skrivit flera böcker bland andra "Hjärnstark" och "Hälsa på recept" och nyligen släpptes alltså "Fördel ADHD". Anders är även bekant från TV, där han bland annat medverkat i Vardagspuls på TV4. Anders medverkar som föreläsare på Allt för hälsan på Stockholmsmässan i 10-12 november.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Så blev jag av med hjärndimman

Mental hälsa

Under tio års tid led Victor Käkelä, 28 år, till och från av depressioner. När han dessutom fick problem med sömnen kändes det som om botten var nådd. Det krävdes några genomgripande livsstilsförändringar för att vända utvecklingen. Vägen till bättre hälsa, koncentration och minne gick via meditation, att välja bort kött och att börja äta vitaminer för hjärnan och den mentala förmågan.

petra månström

Petra Månström: ”Det är känslan som räknas”

Intervju

Hon var den lågmälda plugghästen med löpning som sämsta gren i skolgympan.  20 år senare är Petra Månström expert på just löpning. Hennes blogg om hur hon förberedde sig inför Stockholm Marathon blev snabbt en av landets mest lästa. Och i augusti kom hennes bok om smartare löpning, med tips för att göra oss alla till gladare och bättre löpare.

Återhämta dig från utmattning med hjärngympa

Intervju

Att se hjärnan som en muskel är ett bra sätt att förstå hur stress fungerar, varför återhämtning är ett måste och varför det inte går att vila sig tillbaka från utmattning. Det menar Karin Isberg, stresscoach och författare till den bästsäljande boken ”15 sätt att bli fri från stress”.

gron_trendsåaning

Kurera guidar bland hudvårdstrenderna

Hud

Micellärvatten, dubbeltvätt och stamceller. Det kommer ständigt nya trender inom hudvård och skönhet, många försvinner lika snabbt medan vissa är här för att stanna. Kurera har tagit hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att titta närmre på de senaste årens trender.

varm appeldryck

Varm äppeldryck med ingefära

Recept

Den här tiden på året finns det tillgång till nyskördade svenska äpplen. Frossa i äppelpaj, must, kompott eller varför inte baka bröd med äpplen eller äta dem i en god sallad. Det här receptet är på en varm äppeldryck som är perfekt att värma sig med under svala sensommar- och höstkvällar. 

Kortisol i balans gav Eva lugnet tillbaka

Mental hälsa

Det är inte bara yttre stress som kan påverka oss, den inre stressen är minst lika farlig. Eva Sundh hade mycket oro och tankar och kände sig aldrig riktigt lugn. Oron påverkade även hennes mage. Eva började äta KSM-66, som stabiliserar stresshormonet kortisol. Idag är hon lugnare och mår bättre.

surkal

Surtantens eget recept på surkål

Recept

Surkål är en tidlös klassiker som kompletterar och lyfter mången god maträtt. Här kommer ett grundrecept från boken "Fermentera 2.0" av Jenny Neikell som kan varieras på otaliga vis genom att tillsätta kryddor och andra grönsaker.

Victoria Carinci och Lotta Lagerqvist

Lotta och Victoria instiftar “Surkålens dag”

Kost

Syrat och fermenterat är rena hälsokosten och det bara ökar i popularitet. Allt fler får upp ögonen för hälsofördelarna med gamla trotjänare som surkål och mjölksyrad gurka – det ges kurser och hålls föreläsningar och i höst kommer flera böcker i ämnet.

Mer fokus med ginkgo biloba

Mental hälsa

Om minnet sviker och du får svårt med koncentration och fokus beror det ofta på cirkulationsproblem. Studier på extrakt av bladen från det asiatiska tempelträdet ginkgo biloba har visat att dessa har en stark antiinflammatorisk effekt, kan vidga blodkärlen och därmed öka blodgenomströmningen. Det medför att minne, inlärning och koncentrationen förbättras.

tänder skepp citrusfrukt

Sjömännens sjukdom på återtåg

Forskning

I vår moderna tid är näringsbrist knappast något vi tror ska ska finnas i västvärlden, ändå drabbas många av undernäring. Och på sina håll har den gamla "sjömanssjukdomen" skörbjugg börjat komma tillbaka.

illustration och eva ruzs

Är du tillsammans med en relationspsykopat?

Sex- och relationer

Lever du med en partner som utåt sett är charmerande, trevlig och betraktas som en ”hyvens kille” eller ”schysst tjej”, rent av en svärmorsdröm. Men som blir en mardröm inom hemmets fyra väggar där han eller hon fritt kan kränka, manipulera och bryta ner dig. Och när du försöker få hjälp är det ingen som förstår eller tror dig – för du har ju en så trevlig partner.

bestick måttband citronvatten

Ny studie: Fasta aktiverar våra stamsceller

Forskning

Ett flertal gamla hälsorutiner har fått upprättelse på senare år. Till exempel har forskning inom neurovetenskap kunnat visa att vad som händer med hjärnan när vi mediterar. Nu har forskare dessutom upptäckt att fasta möjliggör regeneration av våra inre organ.

grönsaker och johanna bjurström

Hudterapeutens topplista med näringen som skyddar huden

Hud

Det är inte åren i sig som gör att vi får rynkor, slapp och glåmig hy. Med tiden syns resultatet av vad vi ätit, druckit och på annat sätt exponerat oss för i kroppens yttersta lager. Hudterapeuten Johanna Bjurström delar i del tre av artikelserien om vår åldrande hud med sig av sina bästa tips på hur vi skyddar huden från att åldras i förtid.

skalle i siluett med saknad pusseslbit, hand med pusselbit

Probiotika kan motverka mani vid bipolär sjukdom

Mental hälsa

Bipolär sjukdom kan vara svår att hantera för såväl patienter som familj och vänner. Maniska faser kan ha starkt negativ inverkan på människors livskvalitet och patienterna kan ibland bli inlagda på sjukhus i flera dagar tills symptomen har lagt sig – men ett vanligt kosttillskott kan hjälpa.

havregrynsgröt och fullkornsbrld

Fullkorn skyddar mot typ 2-diabetes

Forskning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Så länge det rör sig om fullkorn skyddar samtliga mot typ 2-diabetes. Enligt en stor nordisk studie räcker det med en portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen för att minska risken för diabetes.

Ingefära och gurkmeja fixade värken i fötterna

Värk

När Lena Månsson gick i pension såg hon fram emot att ha tid för långa härliga promenader. Men drömmen grusades när fötterna började värka. Ett tag gjorde de så ont att hon knappt kunde gå och ingen läkare kunde ge svar eller bot. Till sist hittade hon ett preparat med ingefära och gurkmeja – och nu kan hon njuta av långpromenader igen.

maria borelisu

Maria vill revolutionera synen på hälsa

Intervju

Maria Borelius är bosatt i London och har världen som sin arbetsplats, något som stundtals slitit på hälsan. För fem år sedan nådde hon sin personliga botten och kände att nu får det räcka, kroppen sade helt enkelt ifrån och den här gången valde Maria att lyssna.

äldre kvinna i solglasögon

Professor: ”Vår livslängd har ingen fast gräns”

Forskning

De råder delade meningar om huruvuda det finns en absolut gräns för hur gammal en människa kan bli eller inte. En svensk professor i matematisk statistik menar att det inte finns någon fast gräns och forskning visar att vare sig livsstil som genetiska faktorer verkar spela roll efter 110 års ålder.