Vitamin A, retinol

Historik
Redan för 3 500 år sedan rekommenderade man befolkningen i Egypten att äta lever av svart tupp för att se bättre i svagt ljus. Läkekonstens fader Hippokrates (460–377 f:Kr.) visste också att bota nattblindhet med oxlever.
1887 bryter en epidemi av nattblindhet ut bland ortodoxa ryska katoliker under en lång och sträng fasta.
1913 upptäcker McCollum & Davis vid University of Wisconsin och Osborne & Mendel vid Yale University A-vitamin nästan samtidigt.
1928 upptäcks betakaroten som ett gult pigment i plantor, vilket visar sig vara ett förstadium till A-vitaminet.
1931 första vitaminet med en beskrivning av kemiska strukturen.
1937 Paul Kerror fick Nobelpriset i kemi för att han kunde syntetisera A-vitamin.

Kemi
Termen A-vitamin används som en genetisk beskrivning för alla retinoider som kvalitativt uppvisar samma biologiska aktivitet som retinol. Retinol är en alkohol, retinal en aldehyd och retinoin en syraform av A-vitamin. A-vitaminacetat och A-vitaminpalmitat är de andra aktiva A-vitaminsorterna. Alla aktiva sorter beskrivs i internationella enheter (IE) av aktivitet och i mikrogram (µg).
A-vitamin är inte särskilt värme- eller ljuskänsligt och därför i stort sett resistent mot bearbetning och matlagning. Däremot är A-vitamin i utspädd lösning känsligt för syre och ljus, särskilt vid höga temperaturer. Retinol leder i vattenblandade preparat till högre plasmakoncentration, medan fettlösliga preparat leder till en större upplagring i levern.
Den primära enhet man använder för kvantitativ beskrivning av den biologiska aktiviteten av A-vitamin är 1µg av all-trans-retinol. För att beskriva både A-vitamin och betakaroten i en gemensam nutritiv enhet skapades måttet retinolekvivalenter (RE). 1 µg RE är lika med 1µg all-trans-retinol, som är ekvivalent med 6 µg av all-trans-betakaroten eller 12 µg av andra provitamin A karotenoider i födoämnen.

Metabolism
Mer än 90 procent av det retinol som finns i kosten finns i esterform, vanligtvis retinylpalmitat men även retinylacetat. Retinol absorberas upp till 90 procent i tunntarmen vid normala doser. Vid höga doser utsöndras en del via avföringen. Retinol absorberas 2–4 ggr bättre än betakaroten.

 

Karotenoider och A-vitamin spjälkas från proteiner under proteolysen i magsäcken och tenderar att sammanklumpas med dess innehåll av fetter. Fett och protein i födan stimulerar, genom bildning av kolecystokinin i magsäcken, sekretionen av galla från gallblåsan, varvid fettlösliga substanser först emulgeras. Endast om det finns tillräckligt med gallsalter sker en regelbunden micellbildning. Alltför ofta finns det inte tillräckligt med gallsalter, särskilt om det dagliga matintaget förläggs till en större måltid och/eller andelen fett i kosten är högt. Gallsalter aktiverar också pankreaslipas som via hydrolys frigör och ökar biotillgängligheten av A-vitamin. Lipidhydrolysen sker främst i övre delen av tunntarmen. Upptaget minskar därför hos patienter med bukspottkörtel-, lever- eller tarmsjukdomar.

A-vitamin kan bildas i lever och tarmväggar från provitamin A, d.v.s. karotenoider. 50–85 procent av kroppens A-vitamin lagras i levern. Omvandling av karoten till retinol ökar med hjälp av både tyroxin och E-vitamin. A-vitamin lagras i levern i upp till 100 dagar, men vid sjukdom kan leverns förråd tömmas inom 2 dagar. Det lagras i levern om man inte lider av hypertyreoidism (överfunktion av sköldkörteln), svår hypotyreoidism (underfunktion av sköldkörteln) eller diabetes mellitus. Akuta infektioner som influensa och hög feber utarmar snabbt A-vitaminförråden. En felaktig tarmflora hindrar omvandlingen av karotenoider till A-vitamin. Ulcerös kolit, levercirros (skrumplever), gallgångsstas, diabetes, hypertyreoidism samt cellgift- och strålbehandling av cancer försämrar också omvandlingen till A-vitamin.

Funktion
Följande funktioner och egenskaper associeras till A-vitamin:
• Det är viktigt för ögonens funktion. Både retinylester och betakaroten från maten förvandlas till retinal. Retinal förenas med proteinet opsin för att bilda rhodopsin i näthinnans stavar och iodopsin i näthinnans tappar. Särskilt stavarna är känsliga för brist på A-vitamin.
• Det behövs för funktionsdugliga cellmembran och för differentiering av celler i epitelvävnader.
• Det är viktigt för huden och för att stärka slemhinnorna.
• Det kan minska genomsläppligheten i såväl hud som slemhinnor, varför allergiframkallande ämnen endast med svårighet kan tränga in. Starka slemhinnor utgör ett viktigt skydd mot carcinogener, parasiter, bakterier, svamp och virus.
• Det är viktigt för immunförsvarsfunktionerna i kroppen. A-vitaminbrist leder till ökat antal infektioner, andningsbesvär och andra sjukdomar.
• Det minskar risken att godartade tumörer omvandlas till elakartade tumörer samt minskar spridning av den cancer som finns i kroppen.
• Brist leder till att antalet cirkulerande T-lymfocyter samt deras respons mot antigener minskar.
• Brist leder till minskad mucinproduktion både i tarmväggen och i ögats konjunktiva.
• Behövs för bildning av RNA och protein i kroppen.
• Det främjar läkning av skador på ben, hud, hår, tänder samt tandkött.
• Det är nödvändigt för tillväxten och utvecklingen av skelett och mjukvävnader. Brist på
A-vitamin under de första 5 levnadsåren kan ge svagare emaljlager på tänderna.
• Det är stärkande för mjälten, tymus, binjurarna och sköldkörteln.
• Det medverkar till produktion av spermier samt bibehållandet av balansen mellan könshormonerna.
• Det motverkar förhöjda kolesterolvärden.
• Det krävs för leverns avgiftningsprocess av fettlösliga kroppsfrämmande gifter eller endogena restprodukter och motverkar därigenom uppkomst av leverskada.
• Det ökar kroppens tolerans mot gifter.
• Det främjar matsmältningen.
• Det fungerar som samarbetsfaktor i omsättning av essentiella fettsyror.
• Brist på både karoten och A-vitamin ökar upp till 800 procent risken för att utveckla olika typer av cancer. A-vitamin skyddar cellen från DNA-skador som leder till cancer.
• Det skyddar fettskiktet i cellmembranen från oxidering. Skada på cellmembranen kan också skada receptorerna som tar upp hormoner och neurotransmittorer.
• Det minskar risken för grå starr och kroniska lungsjukdomar.
• Det spelar en viktig roll vid störningar i leverfunktion och matsmältning samt vid låga halter av serum trijodthyronin (T3) och ”Fritt-T3-Index” (sköldkörtelhormoner). Tillskott av A-vitamin till dessa patienter gav en ökning av T3, T4 (thyroxin) och Fritt-T3 (alla sköldkörtelhormoner) och en ökning av retinolbindande protein.

Forskarnas databearbetning av materialet har visat att det finns ett nära samband mellan låg omsättning av retinolbindande protein (som i sin tur medför ett ¬syndrom av försämrad fettomsättning) och lågt T3-hormon. A-vitamin har en framträdande roll för cellmembranens funktion. Många av dem som står bakom dessa forskningsresultat misstänker därför att brist på vitaminet hindrar T4-hormonernas inträde i vävnaderna eller påverkar enzymomvandlingen av T4- till T3- hormon på cellulär nivå.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Nattblindhet och sjukdomar i ögats bindehinna och hornhinna – xeroftalmia – som till sist leder till total blindhet, brännande och kliande ögon, smärta i ögonen, torra ögon. A-vitaminbrist är största orsaken till blindhet i världen. Follikulär hyperkeratos, förstorade hårfolliklar som vanligen först uppträder på överarmarna, torr och flagnande hud och hårbotten samt dålig hårkvalitet. Infektioner, trötthet, viktförlust, inflammerade slemhinnor samt njursten.

Ökad risk för att utveckla brister
Minskad upplagring: alkoholmissbruk och andra levertoxiska substanser. Nyfödda barn har också små reserver vid födseln.
Minskat upptag: malabsorptionssyndrom (nedsatt upptagningsförmåga) som gallgångsstas, cystisk fibros, celiaki, kronisk diarré, sänkt bukspottkörtelfunktion, för lågt fettintag, efter mag-/tunntarmsoperationer.

Minskad omvandling av betakaroten till A-vitamin: hypertyreodism, diabetes mellitus.
Bristande mobilisering: leverbesvär, protein-, järn- eller zinkbrist.
Ökat behov: rökare, diabetiker; vid trauma, brännskador, infektioner, cancer, akut leukemi, miljöföroreningar. Vid dessa tillstånd kan tillskott av A-vitamin behövas.

Andra faktorer som påverkar behovet av A-vitamin är: miljögifter, gifter och tillsatser i maten, förorenat dricksvatten, passiv och aktiv rökning.
Dessa faktorer ökar drastiskt oxidationshastig¬heten vid cellmembranen varvid det fordras en ökad tillförsel av A-vitamin i kosten. De som äter utarmad och raffinerad mat med låg proteinhalt eller sparsamt med gröna och gula bladgrönsaker samt gula frukter, har ett lågt intag av A-vitamin och kan behöva tillskott.

Terapeutisk användning
• nattblindhet, torra ögon, keratit, opacitet, fällning av epiteliala celler i hornhinnan, grönstarr och follikulär hyperkeratos (15–90 mg)
• akne (90 mg)
• riklig mens, menskramper, PMS och övergångsbesvär (15–90 mg)
• difteri, malaria, infektioner (60–90 mg)
• behandling av svältande barn i u-länder mot infektioner m.m.
• artrit
• astma, emfysem, bronkit
• nedsatt immunförsvar
• förkylningar, luftvägsinfektioner, sinusit, andningsbesvär
• stress, trötthet
• fotsvamp
• cystit
• eksem, psoriasis och torr hud
• alopeci (håravfall)
• hjärtsjukdomar
• hepatit
• migrän
• tand- och gomsjukdomar
• magsår
• diarré
• svag benstomme
• smak- och luktförsämring
• cancerbehandling; akut leukemi (promyelocytisk), särskilt hud-, lung-, gall- och bröstcancer
• som komplement till cellgiftsbehandling
• A-vitaminsyra (all-trans-retioninsyra) används även i hudkräm mot hudbesvär och i kosmetisk behandling.

Bästa källorna för A-vitamin (retinol) födoämnen (µg/100 g) (1 IE=0,3 µg)
Lever (nöt) 14 200
Lever (kyckling) 9 500
Rökt ål 3 600
Tonfisk 370
Morot 567 Spenat 275
Ägg 204
Nätmelon 92
Fryst grönsaksblandning 29
Krabba 9

Dosering
RDI: män 1 mg (3 333 IE) och kvinnor 800 µg (2 660 IE). Vid amning 1,2 mg (4 000 IE).
ODI: 1,5–3 mg (5 000–10 000 IE).
TDI: 7,5–90 mg (25 000–300 000 IE) under noggrann kontroll.

Toxiska doser
Det är individuellt vad som räknas som toxiska doser. Det har också i allra högsta grad betydelse vilka andra kompletterande näringsämnen man intar. I vissa mycket sällsynta fall har det rapporterats att 6 mg (20 000 µg) per dag kan vara toxiskt, men i dessa fall har det visat sig att personerna haft mycket nedsatt leverfunktion orsakat av droger, virushepatit eller för lågt protein-/energiupptag. Några fall av toxicitet har också rapporterats vid doser under 15 mg (50 000 IE).

Det är dock mycket ovanligt med problem vid intag under 30 mg (100 000 IE). De flesta fall av toxicitet har uppstått efter intag av 30–60 mg (100 000–200 000 IE) per dag i 6–8 månader.

Akut toxisk dos för vuxna: > 600–1 500 mg (2–5 miljoner IE).
Akut toxisk dos för barn: > 22,5–90 mg (75 000–300 000 IE).
Toxiska doser vid långvarigt intag för vuxna: > 30–60 mg (200 000 IE).
Toxiska doser vid långvarigt intag för barn: > 5,4–18 mg (18 000–60 000 IE).

Vissa former av A-vitamin som skrivs ut av läkare för hudproblem är starka läkemedel som kan ge fosterskador och bör inte användas av gravida och för övrigt med stor försiktighet.

OBS! För säkerhets skull bör gravida och ammande kvinnor endast inta högst 1,5 mg (5 000 IE) dagligen av extra A-vitamin p.g.a. ökad risk för fosterskador. Man bör också komplettera med en antioxidant eller multivitamin-mineralkomplex. Inta inte högre dos än 1,5 mg av A-vitamin utan läkarrekommendationer och vid skrumplever, hepatit eller annan svår leversjukdom krävs läkaröversikt. Däremot är det säkrare att använda betakaroten som A-vitaminkälla för högdosbehandling utan risker så länge man inte är rökare eller alkoholmissbrukare.

Toxicitetsrapporter och studier har varierat mycket de senaste åren angående intag av A-vitamin för gravida kvinnor och risk för födelsedefekter hos barnet samt ökad risk för benskörhet. Studier, expertrapporter och fakta är inte entydiga, men myndigheterna står fast vid den allra lägsta dosen på 1,5 mg som högsta rekommenderade dos, trots att det finns varierande och bristfälliga belägg för dessa rekommendationer.

De flesta företag i västvärlden har sänkt dosen av sina A-vitamintillskott att motsvara högsta tillåtna dos eller den dos som är rekommenderad av myndighet. Många har blivit rädda att inta tillskott av A-vitamin efter flera års mediakampanj med varning för A-vitamin.

Det finns en lång historia av säker A-vitaminanvändning och av långvarigt intag av A-vitamin upp till 3 mg dagligen utan tecken på biverkningar. Studier som gjordes av Weston Price bland friska primitiva kulturer, har visat att de fick i sig 4–5 gånger mer A-vitamin än vi får idag. Norge och Island har använt dagliga doser av fiskleverolja, under hela 1900-talet med ett högt intag av A-vitamin som följd.

Det amerikanska näringsforskningsteamet ”The Counsil for Responsible Nutrition (CRN)” rekommenderar doser upp till 3 mg dagligen av A-vitamin med minimala risker för besvär. Om man däremot äter lever regelbundet eller är gravid kan man följa rekommendationerna att inta 1,5 mg dagligen. Nackdelen att skrämma folk att äta A-vitamin är att det innebär en ökad risk för infektioner och cancer. Att dricka 4–6 koppar kaffe och 2–3 läsk och äta skräpmat har en mycket starkare negativ effekt eller risk för hälsan hos gravida kvinnor än några milligram A-vitamin varje dag.

Akuta reaktioner vid överdosering
Akut överdosering av A-vitamin kan orsaka illamående, kräkningar, aptitförlust, yrsel, huvudvärk, koordinations-svårigheter, överretlighet, dimsyn, dubbelseende, trötthet, sömnsvårigheter, hudtorrhet, klåda (särskilt kring ögonen) och hos barn buktande fontanell p.g.a. ökat intrakraniellt tryck. Ett 50-tal symtom har rapporterats vid kronisk överdosering som exempelvis: håravfall, ataxi, ögonbesvär, klåda, kräkningar, viktförlust, leverskada, buksmärtor, smärtor i leder och ben, utebliven menstruation, stelhet och smärta i muskler, irritabilitet och olika hudbesvär. Om dessa symtom beror på A-vitamin-toxicitet så avtar de när man avstår från Vitamin A och ger vanligtvis inga kvarstående symtom.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antiinfektiva medel, antiobesitasmedel, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kortikosteroider för systemiskt bruk, laxantia.
Ökat behov av A-vitamin finns vid intag av läkemedlen: Lestid® och Questran®.

Eventuell negativ interaktion/undvik tillskott: antacida medel, antibakteriella medel, antiepileptika, antikoagulantia, laxantia, viss aknemedicin. Doser av A-vitamin överskridande 7,5 mg i samband med licensläkemedlet Roaccutan® kan resultera i ökad toxicitet.

Synergieffekter
A-vitamintillskott ökar effektiviteten av cellgiftsbehandling.
En dos av 7,5 mg (25 000 IE) eller mer ökar känsligheten för blodförtunnande läkemedel.

Matlagning
A-vitamin är inte känsligt för värme eller upphettning.

Beredningsformer
Emulgerat retinol i micellberedning är det lättaste sättet för kroppen att uppta A-vitamin, speciellt vid störd matsmältning och fettomsättning. Palmitat, en syntetisk form, är också lätt att ta upp. Fiskleverolja (torskleverolja/tranolja) är en av de vanligaste formerna av tillskott och en mycket bra källa för A- och D-vitamin, samt EPA och DHA. Det är oftast säkrast att ge höga doser av A-vitamin, genom att ge en kombination av betakaroten och A-vitamin för att minska risken för toxicitet, om det ges under flera månader. Betakaroten omvandlas endast till A-vitamin när kroppen behöver det. Den vanligaste terapeutiska doseringen är betakaroten 15–30 mg (50 000–100 000 IE) tillsammans med A-vitamin 1,5–7,5 mg (5 000–25 000 IE) under flera veckor eller månader.

Inom läkemedelsbehandling av vissa cancersorter som Kaposis sarkom, akut promyelocytisk leukemi använder man retinoinsyra. Bexarotene, etretinat och isotretinoin är läkemedelsformer av A-vitamin.

Nyckelorgan
Lever, njurar, lungor, ögon, hud, sköldkörtel och ögonlock.

Absorptionshämmande faktorer
Liksom alla fettlösliga näringsämnen är A-vitamin beroende av kroppens förmåga att absorbera fett. Sekretionen av saltsyra, pankreasenzymer, galla och lipas står i direkt relation till kroppens förmåga att kunna ta upp vitaminet i tillräcklig mängd. Det finns ett antal tillstånd som hämmar denna sekretion och därigenom matsmältningen och metabolismen i kroppen och således tillgången på A-vitamin.

Förrådet kan snabbt minska vid extrem mental eller fysisk stress. Vid kronisk sjukdom, smärta eller fysiskt trauma nedsätts ofta matlusten och därigenom minskas tillgången på A-vitamin. Om någon form av tumör bildas i matsmältningssystemet kan sekretionen av galla minskas och det gör att alla fettlösliga näringsämnen blir mindre tillgängliga för kroppen. Människor som äter en extremt fettfattig kost, eller motsatsen, d.v.s. äter måttliga mängder av friterad och fet mat, löper risk att inte ta upp tillräckligt med A-vitamin. Detsamma gäller för dem som uppvisar klassiska symtom på fettmalabsorption, exempelvis vid cystisk fibros eller celiaki, där produktionen av lipas är otillräcklig. Lipas hjälper till att emulgera A-vitamin så att det kan tas upp av blod och lymfa. Intag av Olestra eller stora intag av fibertillskott (t.ex. psyllium) minskar A-vitaminupptag.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, C, D, E, F och kolin.
Mineral: Ca, P och Zn.
Övrigt: fetter och vegetabilisk olja.

Synergister
Vitaminer: B2, C, D, E, F, B1, B3, B6, B12 och kolin.
Mineral: Mg, Mn, P, K, Se, Zn och Ca.
E-vitamin och zink är speciellt viktiga för en god A-vitaminfunktion.

Antagonister
Vitaminer: D, E, B1, K, B12, B3 och B6. Mineral: Cd, Fe, Hg, Cu, Ca, Se och Na.

Analyser och mätmetoder
• Retinol i serum speglar tillgång i vävnad
• En leverbiopsi anses vara ett mycket pålitlig sätt att analysera A-vitaminstatus.
• Plasmaretinol är en mindre känslig mätmetod för A-vitaminstatus och bör helst kombineras med en mätning av retinolbindningsprotein (RBP) för att ge en mer exakt status. P-piller, östrogenmedicinering och andra faktorer kan påverka plasmaretinolvärden.

Exempel på studier, referenser

Mässling
Av 114 förskolebarn med mässling hade 72 procent låga A-vitaminnivåer (< 0,70 mikromol/l). De som hade allvarligast sjukdomsförlopp och sjukhusvårdades hade lägst nivåer. Författarna rekommenderar fortsatt forskning och att A-vitaminterapi övervägs för sjukhusvårdade mässlingfall.
Butler JC. et al. “Measles severity and serum retinol (vitamin A) concentration among children in the United States”.
Pediatrics, 1993;91:1176-81.

Menorragi (riklig mensblödning)
71 kvinnor med menorragi upptäcktes ha låga A-vitaminvärden i serum. 40 av kvinnorna behandlades med 25 000A-vitamin 2 ggr dagligen i 15 dagar. Menstruationen blev normal hos 57,5 procent och minskade hos ytterligare 35 procent.
Lithgow DM. et al. “Vitamin A in the treatment of menorrhagia”. S Afr Med J, 1977;51:191-3.

Akne
123 patienter behandlades varav de flesta reagerade positivt. Doser under 90 mg (300 000var dock ineffektiva. Efter 5 månaders behandling sågs det inga svåra fall av toxicitet. Endast en patient hade övergående förhöjda levervärden och en eller 2 patienter hade övergående huvudvärk.
Kligman AM. et al. “Oral vitamin A in acne vulgaris”. Preliminary report. Int J Dermatol, 1981;20.278-85.

Magsår
En 4-veckorsstudie av 40 patienter med kroniskt magsår visade bäst läkning hos den grupp som fick ett dagligt tillskott på 45 mg (150 000A-vitamin.
Patty I. et al. ”Controlled trial of vitamin A therapy in gastric ulcer”. Lancet, 1982;320:876.

Diarré och andningsbesvär
1 700 barn mellan ett och 8 år i Thailand undersöktes. Bland dem som hade låga A-vitaminvärden var andningsbesvären 4 ggr vanligare. Gruppen som behandlades under 2 månaders tid med 60 mg (200 000A-vitamin och 30 mg (100 000E-vitamin, förbättrades 3 ggr så mycket vad gäller andningssvårigheterna och diarrén, än barnen som inte fick A-vitaminbehandling.
Bloem MW. et al. ”Mild vitamin A deficiency and risk of respiratory tract disease and diarrhea in preschool and school children in northeastern Thailand”. Am J Epidemiol, 1990;131:332-9.

Malaria
454 barn mellan 6 månader och 6 år undersöktes avseende malaria och A-vitaminbrist. Det fanns ett klart samband mellan låga A-vitaminvärden och ökad förekomst av och dödlighet i malaria.
Galan P. et al. Int J Vitam Nutr Res, 1990;60:224-8.

A-vitamintillskott motverkar cancerutveckling
Intag av A-vitamin palmitat minskade markant utveckling av cancer i epitelvävnad (hud och slemhinnor) hos hamstrar som hade cancer.
Chu EW. et al. ”An inhibitory effect of vitamin A on the induction of tumors of forestomach and cervix in the Syrian hamster by carcinogenic polycyclic hydrocarbons”. Cancer Res, 1965;25:884-95.

A-vitamin, retinol, karotenoider och gastritcancer
En befolkningsbaserad studie med 82 002 vuxna svenskar, 45–83 år gamla, indikerar att högre totalt och kostbaserat intag av A-vitamin och retinol samt högre intag av kostbaserat alfakaroten och betakaroten kan kopplas till lägre förekomst av gastritcancer. Uppföljning gjordes under 7,2 år.
Den fjärdedel som intog mest totalt A-vitamin och retinol visade 47 procent och 44 procent reducerad risk flr gastritcancer jämfört med dem i den motsvarande lägsta fjärdedelen. Den högsta fjärdedelen kostintag av alfakaroten och betakaroten visade 50 procent och 45 procent reducerad risk jämfört med det lägsta intaget. Inget tydligt samband kunde hittas mellan risk och intag av betacryptoxantin, lutein, zeaxantin eller lykopen.
Larsson SC. et al. “Vitamin A, retinol, and carotenoids and the risk of gastric cancer: a prospective cohort study”.
Am J Clin Nutr, 2007;85: 497-503.

Prostatacancer
Bland 2 440 män som följdes under 10 år utvecklade 84 män prostatacancer. Det fanns ett klart samband mellan låga A-vitaminvärden och ökad uppkomst av prostatacancer.
Reichman M. et al. “Serum vitamin A and subsequent development of prostate cancer in the first National Health and Nutrition Examination Survey Epidemiologic Follow-up Study”. Cancer Res, 1990;50:2311-5.

Långsammare spridning av metastaser
Metastaser spred sig mycket långsammare hos möss som gavs A-vitamintillskott än hos obehandlade möss. A-vitamin kan försöksvis användas för att hålla cancertumörer inkapslade och undvika spridning.
Takahashi S. et al. ”Effects of vitamin A and dexamethasone on collagen degradation in mouse mammary adenocarcinoma”.
Cancer Res, 1985;45:3311-21.

Intag avA-vitamin minskar förekomst av magsäckscancer
En svensk studie av 82 002 vuxna, visar att ökat intag av retinol i kosten minskar magsäckscancer med 44 procent, och ökat intag av betakaroten i kosten minskar risken med 45 procent.
Larsson SC. et al. ”Vitamin A, retinol, and carotenoids and the risk of gastric cancer”.
Am J of Clin Nutr, 2007;85: 497-503.

Cancer hos barn
Serumnivåerna av bl.a. A-vitamin och E-vitamin mättes dels på 418 barn med nydiagnostiserad cancer, dels på 632 friska barn. Låga serumvärden hade ett signifikant samband med cancerinsjuknande. Låga E-vitaminnivåer hade ett samband med lymfom, hjärn-, njur- och skelettcancer. Forskarna menar att låga vitaminvärden inte är cancerframkallande i sig utan snarare bör ses som en försvagning av kroppens försvarssystem i samband med cancer.
Malvy DJ. “Serum beta-carotene and antioxidant micronutrients in children with cancer”. Int J Epidemiol, 1993;22:761-71.

Bättre respons på cellgifter
Bröstcancerpatienter med höga A-vitaminvärden svarade dubbelt så bra på cellgiftsbehandling som kvinnor med låga A-vitaminvärden.
Medical Tribune, 1983, 23/03.

Akut promyelocyt leukemi
Komplett remission efter behandling av promyelocyt leukemi konstaterades vid massiv peroral behandling med retinsyra (ATRA).
Stolt CM. ”Genombrott för behandling med vitamin A-syraderivat vid akut leukemi”. Läkartidningen, 1992;89;1565–6.
Vahlquist A. ”Vitamin A och retinoider. Från naturprodukt till potenta läkemedel”. Läkartidningen, 1993;90:3182-8.

HIV-infektion
Man undersökte A-vitaminnivåerna i plasma hos 179 HIV-1 positiva patienter. Patienter med brist hade ökad dödlighet. Slutsatsen var att A-vitaminbrist ökar sjukdomsutveckling och dödlighet hos HIV-patienter.
Semba RD. “Increased mortality associated with vitamin A deficiency during human immunodeficiency virus type 1 infection”.
Arch Intern Med,1993;153:2149–54.

A-vitamin och barn med AIDS
En placebokontrollerad studie gjordes på 118 barn till HIV-smittade mödrar i Durban, Sydafrika. Barnen fick stigande doser A-vitamin (15 mg/50 000vid ett och tre; (30 mg/100 000vid 6 och nio; (60 mg/200 000och vidtolv och femton månaders ålder. Gruppen som fått tillskott hade lägre sjuklighet än gruppen som hade fått placebo. Bland 85 av barnen med HIV sågs en kraftig nedgång av dödlighet i diarrésjukdomar hos dem som fått tillskott.
Coutsoudis A. et al. ”The effects of vitamin A supplementation on the morbidity of children born to HIV-Infected women”.
Am J Public Health, 1995;85:1067–81.

Urinförluster vid infektion
I en studie av 29 personer med svåra infektioner (lunginflammation, blodförgiftning) sågs en signifikant ökad urinutsöndring av retinol och retinol-bindande protein jämfört med friska försökspersoner. Feber över 38,5o C ökade utsöndringen. Den tredjedel som förlorade mest, utsöndrade över 1,75 mmol vilket är 50 procent av RDI.
Stephensen CB. et al. “Vitamin A is excreted in the urine during acute infection”. Am J Clin Nutr, 1994;60:388-92.

Diarré hos u-landsbarn
I en brasiliansk studie fick 1 240 barn mellan 6 månader och 4 års ålder antingen A-vitamin (30–60 mg beroende på ålder) eller placebo var fjärde månad under ett års tid. En signifikant minskning av diarré sågs i behandlingsgruppen, speciellt hos dem som haft svåra diarréer.
Barreto ML. et al. ”Effect of vitamin A supplementation on diarrhea and acute lower-respiratory-tract infection in young children in Brazil”. Lancet, 1994;344:228-31.

Förstärkt immunförsvar
För laboratoriemöss som behandlades med immunitetsnedsättande läkemedel, blev immuniteten återställd eller bättre än det ursprungliga läget efter behandling med höga doser A-vitamin.
Nuwayri-Salti N. et al. ”Immunologic and anti-immunosuppressive effects of vitamin A”. Pharmacology, 1985;30:181-7.

Infektionsförsvar
I denna studie fick möss antingen placebo eller 900g (3000A-vitaminpalmitat under 4 dagar och utsattes sedan för en gramnegativ bakterie, en grampositiv bakterie samt svamp (Candida). De möss som hade fått A-vitamin hade en signifikant minskad dödlighet.
Cohen BE. et al. “Vitamin A-induced nonspecific resistance to infection”. J Infect Dis, 1974;129:597-600.

Immunförsvar
140 barn med dålig näringsstatus på landsbygden i Thailand fick i 6 månader 1,5 mg A-vitamin och 25 mg zink dagligen eller placebo. Hos flickorna i behandlingsgruppen sågs en tydlig tendens till förbättring i immunförsvarets aktivitet.
Kramer TR. et al. ”Lymphocyte responsiveness of children supplemented with vitamin A and zinc”. Am J Clin Nutr, 1993;58:566-70.

Barnadödlighet i u-land
Över 21 000 småbarn i Indonesien fick antingen placebo eller 60 mg (200 000A-vitamin 2 ggr årligen. Dödligheten i behandlingsgruppen minskade signifikant med 34 procent. I behandlingsgruppen minskade luftvägsinfektioner och diarréer vilket var den troliga orsaken till dödlighetsminskningen.
Tielsh JM. et al. ”Cost and effeiciency considerations in community-based trials of vitamin A in developing countries”.
Stat Med, 1990;9:35-41.

A-vitamin och barn
A-vitamin kan minska sjukdom och dödlighet bland barn i Afrika och Asien: det minskar komplikationer och dödsfall vid mässling, minskar risken för barn att dö i lunginflammation med 26 procent, stärker immunsystemet och kostar mindre än 100 kr per räddat liv. Det är billigare och mer effektivt än vaccinationer och medicin
Mann J. “Saving young lives with a 2-Cent capsule”. The Washington Post, 1999:17/04.

A-vitamin är mycket viktigt för hälsan hos barn
Flera studier visar att tillskott av höga doser A-vitamin räddar livet hos barn i utvecklingsländerna. Barn som får A-vitamin lever längre och klarar av svåra infektioner som difteri, malaria och mässling mycket bättre än barn som inte får injektioner eller tillskott av A-vitamin.
Fischer PR. “Vitamin A, bones, and children”. Pediatric Res, 2003;53:881.

A-vitamin minskar fall av plötslig spädbarndöd.
Tillskott av AD-droppar minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Spädbarn som inte fick AD-droppar hade 280 procent större risk att drabbas.
Alm B. et al. ”Vitamin A and sudden infant death syndrome in Scandinavia 1992-1995”. Acta Paediatr, 2003;92:162-4.

A-vitamin – missbildning hos nyfödda?
Gravida kvinnor rekommenderas ofta att undvika A-vitamintillskott och A-vitaminrika livsmedel. Man varnar också gravida kvinnor för att intag av A-vitamin kan riskera att barnet föds med olika missbildningar. Varningarna kom efter en studie som publicerades i The New England Journal of Medicine, där kvinnor intog 3 mg (10 000 enheter av A-vitamin). Studien gjorde ingen skillnad mellan kvinnor som fick sitt intag via berikat margarin, flingor, vetemjöl, livsmedel som i sig kan bidra till ökad risk till fostermissbildningar, och intag via en hälsosam kost.
Senare studier visar det motsatta: kvinnor som intar 10 000 enheter/dag har 43 procent mindre risk att få barn med missbildningar. Det är välkänt att naturligt A-vitamin som finns i torskleverolja, smör, ägg, fisk och skaldjur skyddar fostret mot missbildningar. Möjligt är att berikade livsmedel/syntetiskt A-vitamin får motsatt effekt när modern äter skräpmat, har dålig näringsstatus samt dålig hälsa.
“Does low vitamin A cause birth defects? Moderate vitamin A intake during pregnancy : No increased risk of birth defects”.
Townsend Letter for Doctors and Patients, January 1997.

PMS och A-vitamin
30 patienter i åldern 17–47 år med premenstruella symtom fick 60–90 mg (200 000–300 000 IE)
A-vitamin under den andra delen av menscykeln under 2–6 månader. Resultaten visade följande:
• lägre grad ömmande bröst och färre bröstknölar
• mindre smärta i buken och mindre förekomst av ödem
• mycket mindre nervösa spänningar.
Argonz J. et al. “Premenstrual tension treated with vitamin A”. J Clin Endocrinol Metab, 1950;10:1579-90.

218 kvinnor, de flesta i åldern 36–45 år, med premenstruella spänningar fick 60–90 mg
(200 000–300 000 IE) A-vitamin (Arovit, Roche) 2–3 ggr dagligen under varierande tid:
• 60 procent upplevde ”bra” effekt av behandlingen
• 30 procent upplevde ”ganska bra” effekt av behandlingen
• Inga biverkningar noterades.
Block E. “The use of vitamin A in pre-menstrual tension”. Acta Obstet Gynecol Scand, 1960;39:586-92.

Ökad risk för benskörhet
Flera vetenskapliga studier varnar för samband mellan A-vitamin och benskörhet. En studie gjord bland sjuksköterskor angav ett samband mellan högt A-vitamin och ökad tendens till benfrakturer jämfört med kvinnor med låga A-vitaminvärden. Sverige toppar ligan vad gäller benskörhet. Sverige är också enda landet i Europa som tillsätter syntetiskt A-vitamin i mejeriprodukter med lågt fettinnehåll.
”Vitamin i mjölk ger svagare ben”. DN, 2002;2/1.

Ökad risk för fraktur vid höga retinolvärden
En studie i Sverige med 2 333 kvinnor visar att gruppen av äldre kvinnor som hade höga mängder av retinol (A-vitamin) i blodet hade en högre risk (164 procent) än de som hade låga retinolvärden. Retinolsyra stimulerar osteoklastceller till ökad takt av bennedbrytning. A-vitamin i höga doser motverkar också D-vitamin som är mycket viktigt för skelettet. Man bör vara observant att inte inta höga doser A-vitamin under en längre tid utan att utvärdera bentätheten. Höga värden av betakaroten är inte associerat med en ökad risk för benbrott.
Michaelsson K. et al. ”Serum retinol levels and the risk of fracture”. N Engl J Med, 2003;348:287-94.

Ökad risk för fraktur vid höga och låga retinolvärden
Bland 2 799 amerikanska kvinnor mellan 50 och 74 år fanns en ökad risk för benfrakturer hos kvinnor med låga blodvärden av A-vitamin (190 procent), samt hos kvinnor med höga värden av A-vitamin (210 procent) i blodet.
Opotowsky AR. et al. “Serum vitamin A concentration and the risk of hip fracture among women 50 to 74 years old in the United States: a prospective analysis of the NHANES I follow-up study”. Am J Med, 2004;117:169-74.

Antiinflammatorisk effekt av A-vitamin hos barn
I en placebokontrollerad studie med 127 mexikanska barn i åldern 5–15 månader kunde tillskott med A-vitamin kopplas till reducerade koncentrationer av MCP-1 (monocyt kemoattraherande protein-1) i avföringen. MCP är en nödvändig kemokin inblandad i patogenspecifik immunrespons i slemhinnan och kan kopplas till ett tillstånd av förhöjd inflammation. Barnen fick slumpvis antingen 20 000 IE
A-vitamintillskott (barn under 12 månader gamla), 45 000 IE A-vitamintillskott (barn minst 12 månader gamla) eller placebo. Detta varannan månad tills studien avslutades.
Long KZ. et al. “Vitamin A supplementation reduces the monocyte chemoattractant protein-1 intestinal immune response of Mexican children”. J Nutr, 2006;136: 2600-5.

A-vitamin toxicitet är sällsynt
A-vitamintoxicitet är mycket sällsynt i doser under 30 mg (100 000dagligen.
Bendich A. et al. “Safety of vitamin A”. Am J Clin Nutr, 1989;49:358-371.

A-vitamintoxicitet
Barn har lägre toleransnivå än vuxna, och mängden för toxicitet varierar från person till person. Toxicitetssymptomen försvinner så fort man slutar med intag. Media skiljer inte mellan syntetiskt A-vitamin, rent retinol och naturligt A-vitamin, som består av flera komponenter: isomerer, aldehyder, estrar, alkoholer m.m. Studier finns på personer som tagit över 90 mg (300 000 IE) i över ett års tid utan några som helst biverkningar. Patienter med leversjukdomar har däremot benägenhet för A-vitamintoxicitet. Friska personer ska inte inta mer än 15 mg (50 000 IE) varje dag under flera års tid.
En studie i Rom bland barn visade att en dos på 50 000 IE om dagen är en säker dos.
Mastroiacovo P. et al. ”High vitamin A intake in early pregnancy and major malformations: a multicenter prospective controlled study”. Teratology, 1999;59:7-11.
Wiegand UW. et al. “Safety of vitamin A: recent results”. Int J Vitam Nutr Res, 1998;68:411–6.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Anette holm wallin på sten vid vatten

”Vi måste våga prata torra slemhinnor”

Naturlig hälsa

Anette höll tyst om problemet som påverkade hela hennes vardag. Hon beskriver det som ett känsligt ämne som nästan är tabu. Med facit i hand känner hon nu att det är självklart att man ska prata om problem med klåda i underlivet, svullna ögon och blödande näsa på grund av torra slemhinnor. Hon hittade själv lösningen i det näringsrika havtornsbäret.

sara ström visar övning sittande

Övning: Yoga mot huvudvärk

Träning

Har du ont i huvudet? Det är lätt att bli spänd när vi sitter mycket och dessutom omedvetet ofta drar upp axlarna mot öronen. Här guidar yogainstruktören Sara Ström dig genom en snäll sekvens som hjälper dig bli av med huvudvärken.

Sabine Rosén

Sabine Rosén: ”Blåbär är effektivt vid allergi och fettsyror vid barnönskan”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Andra personen ut: Näringsterapeuten, kinesiologen och akupunktören Sabine Rosén.

närbild mygga på hud

Naturliga – barnvänliga – knep mot mygg

Gravid/barn

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då bör du fortsätta läsa. Här är nämligen några effektiva naturliga sätt att bli slippa de irriterande små rackarna.

Sandra springer i skogen

Bytte antidepressiva mot ett naturligt alternativ

Mental hälsa

Efter sitt andra barn fick Sandra diagnosen PMDS – en svår form av PMS som kan leda till nedstämdhet och personlighetsförändringar. Efter ett år med antidepressiva medel ville hon hitta en naturlig lösning. Idag har känslostormarna lagt sig och Sandra har en trygg bas i livet som består av träning, balans och en liten tablett som innehåller saffran.

peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson: Här är kosttillskotten jag äter dagligen

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför startar idag serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag berättar om vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Först ut: Näringsmedicinaren och författaren Peter Wilhelmsson.

Ulrika Davidsson

Kostvanor under semestern

Krönikan

Många fasar över hur man ska hålla vikten eller hålla en hälsosam livsstil under sin semester. Det blir lätt för mycket glass, godis, chips och andra onyttigheter under sommarens varma dagar. Känslan att komma tillbaka efter semestern och ställa sig på vågen som visar många kilon plus är inte en önskvärd tanke. Det går dock att ändra sitt tankesätt och boka ett styrelsemöte med sig själv innan du går på semester. Då kan du fundera igenom vad du skulle kunna förbättra denna sommar med din kosthållning och dina sommaraktiviteter.

kvinna håller sig om armen

6 naturliga och effektiva tips för skelett, leder och muskler

Naturlig hälsa

Börjar du känna dig gammal och svag - med mer ledvärk, minskad muskelmassa och så kanske lite benskörhet på det? Eller är du inte där än men vill gärna vara ute i tid för att förebygga och förhoppningsvis förhindra? Här är några stärkande tips för dig som vill hålla dig frisk, stark och värkfri längre - med hjälp av naturliga egenvårdsprodukter.

Birgitta kempe på en stubbe på en sommaräng

Enzymer och örter mot livslånga magproblem

Mage

Birgitta Kempe, 71 år, har haft bekymmer med magen så länge hon kan minnas. Redan i tonåren började den att krångla. Hon fick alla möjliga mediciner, men inget hjälpte. Till slut tvingades hon lära sig leva med illamående, svullnad och magknip. Men förra året kom en oväntad vändning. Hon började med ett kosttillskott som innehåller naturliga matsmältningsenzymer och örter. Och nu, efter mer än 50 år, mår magen bra igen.

sara ström visar yoga mot ryggont

Yoga mot ryggont

Träning

Stillasittande vardag? Många lyft? När vi får ont i ryggen vill vi gärna vara stilla, men det bästa är att istället röra sig mjukt för att motverka stelhet och för att bibehålla styrka. Denna övning, som bara tar 3,5 minut i anspråk, bjuder på snälla, sittande övningar som ger dig just detta.

tre kvinnor med solhatt solar vid strandkanten

12 tips för en skön semester (utan sommarplågor)

Allmänt

Ska du ut och resa i sommar eller njuta av en ”hemester”? Oavsett vilket kan det vara bra med några matnyttiga tips på vägen om hur du på bästa sätt står rustad mot sommarens olika prövningar. Vi hjälper dig med naturliga tips mot oönskad solbränna, turistmage, sommarförkylning, flygrädsla - och mycket mer.

Vitt MSM-pulver på träslev

Därför ska du äta MSM

Naturlig hälsa

MSN? Nej, MSM. Alltså organiskt svavel. MSM är ”mirakelmedlet” som tillför kroppen detta svavel och är bra för alltifrån ledvärk till hudproblem, sköra naglar och håravfall. Och mycket mer än så. Här får du veta mer om det svavelrika tillskottet och varför det har så god effekt på kroppens bindväv.

Ivan Valencia

Ekologiska skönhetsexperten tipsar: Knepen som håller dig snygg längre!

Hud

Hans titel är eco beauty consultant, han är en av medgrundarna till ansedda Organic Beauty Awards och en av de främsta experterna inom ekologisk skönhet i Sverige idag. Kurera frågade Iván Valencia om vad som är trendigt inom hudvård och skönhet just nu – och vilka knep som är hetast att ta till för att främja skönhet inifrån. "De företag som ligger i framkant tar fram lösningar som tas oralt som komplement till krämer", avslöjar Iván bland annat för Kurera. Dessutom avslöjar han knepet för naturlig botox.

Citron- och kokostårta

Nyttigare citron- och kokostårta

Recept

Fira in sommaren med ett härligt tårtkalas. Sommaren är här med sol, färska bär och firande av student, bröllop, dop och midsommar. Här kommer en tårta utan gluten och vanligt socker - som passar till sommarens alla festligheter.

tomater

Lykopen minskar risken för stroke

Hälsa

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, blodpropp i hjärnan, och hjärnblödning. Det är också en av våra stora folksjukdomar och antalet strokedrabbade unga ökar. Men det finns sätt att skydda sig. Ett av dem är ämnet lykopen, som finns i tomater, vilket i forskning har visat sig minska risken att drabbas.

Marie Erlandsson Tordsjänta

”Adaptogener gav mig energin och livsglädjen tillbaka”

Naturlig hälsa

Marie Erlandsson Tordsjänta, 41 år, har varit sjukskriven på heltid för utbrändhet två gånger. Hon blev riktigt sjuk båda gångerna och gick tillbaka till jobbet alldeles för tidigt med stressymtom kvar i kroppen. Men ett nytt kosttillskott gav Marie en välkommen energi. "Jag mådde bättre med en gång. Kroppen orkade börja läka, tröttheten blev mindre och jag kände att livsglädjen återvände. För mig tog livet en positiv vändning", säger hon till Kurera.

man i jeans står vid pissoar

7 tips för god prostatahälsa

Hälsa

Är du man? Då är risken stor att du vid något tillfälle i livet kommer att oroa dig för din prostata. Här är tipsen som gör dig lugnare när – eller innan – den oron sätter in.