Mia Hagenmalm

Elisabeth Höglund, reporter på Aftonbladet avslöjade som SvT-korrespondent i Bryssel, redan 1998 att stora delar av världens och även Sveriges osttillverkare använde antibiotika för att bekämpa mögelangrepp vid tillverkning. detta antibiotikapreparat heter Natamycin, men för att mörka namnet/ämnet gav man det ett E-nummer istället så Natamycin heter numer E235. Fy och skam!

1998 när Elisabeth Höglund avslöjade detta väckte det enormt uppseende i Svergie och hon blev svenska ostindustrins fiende nummer ett. Men man lovade att avveckla Natamycinet inom en period av fem år. Och år 2000 krävde Socialstryrelsen att natamycinet skulle väck från ostindustrin senast 2005.

Natamycinet lägger sig som ett skyddande täcke över osten.

Numer skriver man veterligen inte ut det i medicinskt syfte, men däremot i Finland säljs Natamycin som ögonsalva under namnet Pimafucin. Tidigare har man har även i Sverige använt Natamycin som veterinärläkemedel, mot ögoninflammation, infektioner på händerna och mot svampinfektion i underlivet.

Allt fler ysterier har sedan 1998 gått ut och lovat att Natamycinet ska förbjudas, men när Elisabeth Höglund gjort rekognosceringsbesök i ostbutiker den senaste veckan upptäckte hon ändå att en efter en av ostarna fortfarande innehåller Natamycin= E235. Särskilt vanligt var det hos Falbygdens ostar, Västerbottenost Boxholms ostar, men även andra ostar.

Läs Elisabeth Höglunds artikel i Aftonbladet idag!

//Mia

Igår efter jobbet stannade jag kvar några minuter och bara satt i lunchrummet vid bordet. Jag märkte att jag plötsligt hade en motståndskänsla mot att gå hem. För egentligen rullar livet på i samma gamla spår dag ut och dag in. Samma rutiner med matlagning och disk. Mat måste vi ju ha! Men det blir så sent innan det är färdigt att min fritid blir att gå hem från jobbet, laga mat, diska gå ut med hunden och sen är det läggdags.

Mitt mål idag är att fundera ut hur jag ska underlätta för mig själv och hitta gnistan till att göra något annat. Kanske förbereda middagen på morgonen så det går fortare när jag kommer hem på kvällen. Gå en annan promenad med hunden än den vanliga. Äta ute! Bli bjuden på middag hos någon?

Livet ska rulla på men inte bli en trist rutin!

Förstår vi hur allvarligt det är? Alla pratar om världssvälten och att det kommer att bli så mycket värre. I Svergie vurmar man för GMO och bekämpningsmedel. Det som dödar dessa insekter! Hur tänker man? Nu får regeringen och bönder vakna. Vi tar död på våra humlor och bin. Våra nyttoinsekter som finns till för att pollinera blommor och grödor så att VI får mat på vårt bord. De pollinerar för att vårt landskap ska blomma! Om inte blommor och bin finns, ingen mat på jorden! Hur viktigt är det inte? Dax att vakna nu, innan det är försent. Det har redan gått för långt!

Programmet på SvT inleds med en berättarröst:
Under årmiljoner har insekter befruktat växter och grödor i utbyte mot nektar.Det är det som är grunden för vår existens och som ger oss en tredjedel av allt vi äter, och som är förutsättningen för den välfärd vi har idag.

Förlorar vi humlor och bin kommer våra landskap att dö och försvinner pollinatörerna kommer vår verklighet att se helt annorlunda ut.

Jag tänker inte skriva mer om det! Detta måste ses för att man ska förstå allvaret. Jag grät under programmet igår. Att det ska behöva gå så långt! Och varför bryr sig inte svenska regeringen? Du kan se programmet här!

http://www.google.se/url?url=http://www.svt.se/dokumentarfilm/se-program/del-1-1942%3Fautostart%3Dtrue&rct=j&frm=1&q=&esrc=s&sa=U&ei=S0aIU5-IAeng4QSX-IGQCw&ved=0CCAQFjAA&usg=AFQjCNEJQwW3L3x4JElqu4b2NlQ3plVyYQ

Mia

Och med risk för att verka tjatig återupplivar jag två gamla inlägg om djur och antibiotika, nu när det lyfts fram så stort (äntligen) i både media och nyheter.

Mia

Min blogg den 27/3-14
I dagens medicin skrev dietisten Ylva Gefvert om att sjukhuskök köper in köttproduktion som bidrar till spridning av MRSA. MRSA är en bakterie av typen gula stafylokocker. Bakterien är ovanlig, men om man bär på den brukar den finnas på huden, oftast i näsan.
MRSA är motståndskraftig, resistent, mot många olika sorters antibiotika. För det mesta orsakar bakterien inte några besvär, men om man får en infektion som kräver behandling finns färre sorters antibiotika att välja mellan än för vanliga stafylokocker.

Ylva Gefvert : Vården är noggrann med att inte skriva ut antibiotika i onödan. ”Läckaget” av antibiotika och multiresistenta MRSA-bakterier från den utländska köttproduktionen – som vi upphandlar en stor del av köttet till sjukhuskök, äldreboenden, daghem och skolor från – är däremot i stor skala.

I både europeiska och amerikanska undersökningar har man hittat MRSA på kött, framför allt på griskött och kött från fjäderfä. Exempelvis innehöll cirka 10 procent av proven från danskt griskött MRSA-bakterier vid det senaste övervakningstillfället i Danmark. Motsvarande siffror för importerat kycklingkött var 31 procent, importerat griskött 5 procent och importerat nötkött 4 procent (källa: Livsmedelverket).

77 procent av de danska slaktsvinen bär nu på MRSA; en sexdubbling på bara två år ”Alltså, det får håret att resa sig på huvudet på en läkare”, sade Hans Jörn Kolmos, forskare i Odense, i en kommentar.

När upphandlarna påstår att de måste köpa det utländska köttet, har de fel. Miljöstyrningsrådet visar på sin hemsida goda exempel på upphandlingar, som lyckats få in till huvuddelen svenskt kött. Kräv gärna sådana upphandlingar för att motverka MRSA-spridning! (Och dessutom för att slippa medverka till bland annat illegal svansklippning av alla kultingar i utländska djurfabriker.)

Det borde inte vara tillåtet att upphandla kött från djur som producerats med illegala metoder och som bidrar till spridning av multiresistenta bakterier.

Min Blogg den 7/5-14
Att miljoner danska grisar blir resistenta mot multibakterier (MRSA) och blir immuna mot antibiotika beror på att man ger grisarna för mycket antibiotika.
Smittan från gris vandrar över till människan. Oftast klarar människan av det, men det händer att bakterien skapar bölder eller i värsta fall drabbar våra blodkärl, och då kan vi dö.

Mia