Betakaroten

Kemi och metabolism
Betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin då behov uppstår. Karotenoider är pigmentämnen som ansvarar för röd, orange, gul och grön färg i frukt och grönsaker. Det finns cirka 600 karotenoider, alpha- gamma- och betakarotener, av vilka endast ungefär 50 stycken fungerar som ett förstadie till A-vitamin. 1 betakarotenmolekyl kan producera 2 molekyler A-vitamin. En del andra karotensorter beskrivs i kapitlet Fytokemikalier. Betakaroten är värmekänsligt och förstörs vid upphettning. Enzymet betakarotin-15, 15-dioxygenas stimulerar den kemiska reaktionen som omvandlar betakaroten till A-vitamin. Enzymet produceras vid fallande A-vitaminvärden. Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin sker främst i levern och i tunntarmsslemhinnan. Förmågan till omvandling av betakaroten till A-vitamin är nedsatt vid genetiska defekter, mask, parasiter, leversjukdom, alkoholism och diabetes samt vid hypo- och hypertyreoidism. Omvandling är också beroende av tillgång till protein, fett, zink och C-vitamin. Betakaroten som inte omvandlas till A-vitamin cirkulerar i blodet samt lagras i kroppens fettvävnad. Det krävs ca 6 enheter blandade karotenoider för att få en enhet A-vitamin. Det krävs cirka 21 enheter (IE) betakaroten för att få en enhet A-vitamin. En orange färg på händerna uppträder vid stor konsumtion av morötter eller morotsjuice på grund av att underhudsfettet är mättat på betakaroten. Upptag av betakaroten är endast cirka fem procent från råkost, upp till 15 procent från kokta grönsaker och upp till 70 procent från tillskott.

Funktion
Betakaroten har väsentligen samma funktioner som redovisats för A-vitamin. Dock fungerar betakaroten som antioxidant och har dessutom följande egenskaper:
• skyddar mot skador i cellulära komponenter.
• minskar risken för solinducerad hudcancer.
• bidrar till att man får snabbare och bättre brun färg vid exponering för sol eller solbadande samtidigt som den skyddar mot solskada.
• motverkar nattblindhet och ögonsjukdomar.
• bidrar i bildandet av hud och epitelvävnad.
• stärker immunförsvarsfunktionerna i kroppen.
• stärker motståndskraften mot förkylningar och infektioner.
• främjar läkning av benbrott.
• har en positiv effekt i behandling av hud, hår, tänder samt gom.
• stärker och stimulera mjälten, tymus, binjurarna och sköldkörteln.
• bibehåller balansen mellan könshormonerna.
• sänker förhöjda kolesterolvärden.
• krävs för leverns avgiftningsprocess av fettlösliga kroppsfrämmande gifter eller endogena restprodukter och motverkar därigenom leverskador.
• främjar matsmältningen.
• ökar kroppens tolerans mot gifter.
• behövs för smörjning av alla membran och för att stärka slemhinnorna.
• minskar cellpermeabiliteten i såväl hud som slemhinnor, varför allergiframkallande ämnen endast med svårighet kan tränga in.
• hindrar skador i cellulära komponenter, speciellt DNA och cellmembran.
• komplement vid cellgifts- och strålbehandling av cancer, förutom hos storrökare.

Tidiga bristsymtom
Betakaroten räknas knappast som ett essentiellt näringsämne eftersom det är ett förstadium till
A-vitamin. Dock är det väl känt att betakaroten har hälsobefrämjande egenskaper, särskilt eftersom det är en av de viktigaste antioxidanterna.

Terapeutisk användning
Betakaroten används tillsammans med A-vitamin vid hög dosering för att minska risken för toxiska reaktioner.

Det används liksom A-vitamin vid:
Akne, eksem, psoriasis, torr hud, hudutslag, solbränna (15–30 mg), erytropoetisk protoporfyri–EPP (30–60 mg), nedsatt immunförsvar, förkylningar (15–30 mg), cancer, leukoplaki, akut leukemi (promyelocytisk), (30–60 mg) alkoholism, hypertyreoidism, riklig mens, menssmärtor, övergångsbesvär, artrit, emfysem, bronkit, sinuit, astma, fotsvamp, cystit, diabetes, hjärtsjukdomar, hepatit, migrän, stress, tand- och gomsjuk¬domar, ögonsjukdomar, trötthet.
Av terapeutiska doser får man en snabbare effekt av solbadande (mörkare hy) och samtidigt skydd mot brännskador och skydd mot den oxiderande påverkan av solljus.

Bästa källorna för betakaroten (µg/100g) 1 IE = 0,6 mg karoten
Betakaroten finns i gula och gröna grönsaker samt frukt. Bästa källan finns i starkt grön- och orangefärgade frukter och grönsaker. Den allra rikaste källa av betakaroten är algen dunaliella salina. Det finns också mindre mängder i andra alger som spirulina och klorella.

Bland vanligare födoämnen finns det i:

Dosering
RDI: 3–6 mg (5–10 000 IE).
ODI: 6–15 mg (10–25 000 IE).
TDI: 15–600 mg (25 000–1 000 000 IE).
Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg per dag. En växtbaseradkost ger i genomsnitt 6–15 mg.

Toxiska doser
Det finns ingen känd toxicitet. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Detta är helt ofarligt med undantag av toxicitetsrisk hos rökare och de som överkonsumerar alkohol. Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Kontraindikation
Rökare med cancer
Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxisk för rökare som har cancer. Alkolholister rekommenderas att inte inta megadoser av betakaroten.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antibakteriella medel, antiobesitasmedel, cytostatika, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, laxantia, giktmedel, medel vid magsår.

Interaktion med näringsämnen
Upptag ökar om man intar betakaroten med mat och fett.
Megadoser av E-vitamin, över 450 mg hämmar upptag av betakaroten när man tar dessa samtidigt. Höga doser betakaroten ökar behovet av E-vitamin, lutein och lykopen. Brist på zink, C-vitamin, protein och sköldkörtelhormon minskar omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Beredningsformer
De 2 främsta formerna är syntetiskt och naturligt betakaroten. Den naturliga formen av betakaroten utvinns ur morotsolja, Dunaliella salina alger samt palmolja. Den naturliga formen erbjuder hela karotenkomplexet, bättre antioxidantskydd, bättre upptag, samt mindre risk för toxicitet än den syntetiska formen.
Betakaroten i tabletter och kapslar finns i 5 000, 10 000 och 25 000 IE.

Nyckelorgan
Lever, lungor, ögon, hud, sköldkörtel och ögonlock.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, kolin, C, D och E. Mineral: Ca, P och Zn.

Synergister
Vitaminer: B2, C, E, B1, B3, B6 och B12. Mineral: Mg, Mn, P, K, Se, Zn och Ca.

Antagonister
Vitaminer: E, D, B1, K, B12, B3 och B6. Mineral: Cd, Fe, Hg, Cu, Ca, Se och Na.

Analyser och mätmetoder
Betakaroten kan mätas i plasma som plasmakaroten.

Exempel på studier, referenser

Lymfocytpåverkan
Dagsdoser på 0, 15, 30, 45 och 60 mg betakaroten gavs till 20 personer i 2 månader. Vid doser över 30 mg sågs en dosrelaterad ökning av lymfocyter (en sorts vita blodkroppar) med markörer för T-hjälparceller mördarceller och interleukin-2-celler. Författarna bedömer att immunförsvarsaktiveringen beror på beta-karotenets karotenoida del.
Watson RR. et al. ”Effect of beta-carotene on lymphocyte subpopulations in elderly humans: evidence for a dose-response relationship”.
Am J Clin Nutr, 1991;53:90-4.

Immunförsvarsstärkande
En studie genomförd av läkare vid Oregon Health Center visade att betakaroten stärkte immunförsvaret hos en del HIV-infekterade personer som dagligen tog det under en månad.
McKeown LA. “Beta-carotene lifts CD4 counts: At dose of 180 mg, study found 17% increase in HIV-infected people”
Medical Tribune, 1993;4:1.

Bröstcancer
I en ettårig studie jämfördes 83 kvinnor med bröstcancer och 113 friska kvinnor. Kvinnor med bröstcancer hade signifikant högre triglyceridvärden. Låga betakarotenvärden var signifikant associerade till cancer men bara om triglyceriderna var förhöjda.
Potischman N. et al. “Associations between breast cancer, plasma triglycerides and cholesterol”. Nutr Cancer, 1991;15:205–15.

HIV
21 HIV-positiva personer fick antingen 180 mg betakaroten dagligen eller placebo i 4 veckor och sedan det motsatta. Betakaroten behandlingen resulterade i en ökning av vita blodkroppar och CD4 jämfört med placebo. Författarna menar att betakaroten tycks ha en immunostimulerande effekt hos HIV-patienter.
Coodley GO. et al. “Beta-carotene in HIV infection”. J Acquir Immune Defic Syndr, 1993;6;272 –6.

UV-skada och cancer
Upprepad exponering för UV-bestrålning reducerar karotennivåer i blodet. Låga karotenvärden ökar risken för UV-skada i vävnad och cancer.
White WS. et al. “Ultraviolet light-induced reductions in plasma carotenoid levels”. Am J Clin Nutr, 1988;47:879 –83.

Livmodertappscancer
I en kontrollerad studie fann man att höga nivåer av karoten i blodet minskar risken för livmodertappscancer med 80 procent.
Brock KE. et al. “Nutrients in diet and plasma and risk of in situ cervical cancer”. J Natl Cancer Inst, 1988;80:580-5.

Höga serumvärden av karotenoider samt selen minskar risken av dödlighet
Bland 632 kvinnor i åldern 70–79 visade sig att de kvinnor som hade höga serumvärden av karotenoider samt selen hade minskad risk för cancer, hjärt/kärl sjukdomar, infektioner och cancer. Låga värden möjliggör mer oxidativ stress och inflammation.
Ray AL. et al. “Low serum selenium and total carotenoids predict mortality among older women living in the community: The Women’s Health and Aging Studies”. J Nutr, 2006;136:172–6.

Alkoholism
I denna studie av alkoholister har forskarna funnit att mycket högt alkoholintag ger en ökning av betakaroten, men personer med leverskador, speciellt cirros, har sänkt halt av betakaroten i blodet. Hos de sistnämnda kan ett tillskott av betakaroten vara rimligt men man måste då kontrollera att personen inte dricker p.g.a. den möjliga hepatotoxiska (leverskadande) interaktionen mellan betakaroten och alkohol.
Ahmed S. et al. “Interactions between alcohol and beta-carotene in patients with alcoholic liver disease”.
Am J Clin Nutr, 1994;60:430–6.

Rökning
Hos 91 afroamerikanskor med låg inkomst jämfördes halterna av karotenoider hos rökare respektive icke rökare. Efter korrigering av flera faktorer hade rökare serumkoncentrationer på 71–79 procent av alfakaroten, betakaroten, kryptoxantin och lykopen jämfört med icke-rökare. Serumkoncentrationerna var lägre hos storrökare.
Pamuk ER. et.al. “Effect of smoking on serum nutrient concentrations in African-American women”.
Am J Clin Nutr, 1994;59:891–5.

Munhålecancer
Åtta kliniska studier har visat att betakaroten och E-vitamin minskar utveckling av leukoplaki (vita fläckar som kan vara förstadium till cancer) i munhålan, även om den sortens okontrollerade studier har begränsningar. Dosintervallen har för betakaroten varit 30–60 mg/dag och för E-vitamin maximalt
600 mg per dag. Den gemensamma teorin är att antioxidanter kan reducera fria radikalers kumulativa skador.
Garewal HS. et al. ”Emerging role of beta-carotene and antioxidant nutrients in prevention of oral cancer”.
Arch Otolaryngol Head Neck Surg, 1995;121:141–4 .

Lungcancer och hjärtsjukdom hos rökare och asbestarbetare
I en stor, dubbelblind, placebo-kontrollerad studie studerades effekten av 30 mg betakaroten dagligen och 25 000 retinol (A-vitamin) dagligen under i genomsnitt 4 års tid. Studien avbröts i förtid då inga positiva effekter kunde ses av behandlingen och resultaten pekade mot att behandling kunde ge ökat insjuknande i lungcaner, ökad risk att dö i lungcancer och hjärtkärlsjukdom hos rökare och arbetare utsatta för asbets.
Omenn GS. et al. ”Effects of a combination of beta caroten and vitamin A on lung cancer and cardiovascular disease”.
N Eng J Med, 1996;334:1150–5.

Cancer hos barn
Serumnivåerna av bl.a. A-vitamin och E-vitamin mättes dels hos 418 barn med nydiagnostiserad cancer, dels hos 632 friska barn. Låga serumvärden hade ett signifikant samband med cancerinsjuknande. Ett samband fanns även mellan betakaroten och leukemi, lymfom, hjärntumörer, skelett- och njurcancer. Forskarna menar att låga vitaminvärden inte är cancerframkallande i sig utan snarare bör ses mer som en försvagning av kroppens försvarssystem i samband med cancern.
Malvy DJ. et al. ”Serum beta-carotene and antioxidant micronutrients in children with cancer”. Int J Epidemiol, 1993;22:761–71.

Karotenrik mat minskar risken för äggstockscancer
Ökat intag av frukt och grönsaker som innehåller hög mängder karotenoider minskar risken för äggstockscancer.
Cramer DW. et al. “Carotenoids, antioxidants and ovarian cancer risk in pre- and postmenopausal women”. Int J Cancer, 2001;94:128–34.

Fett och omvandling av karoten till A-vitamin
Studier har visat att vi inte kan omvandla karotenoider till A-vitamin om det inte finns fett i maten.
Solomons NW. et al. “Plant sources of provitamin A and human nutriture”. Nutr Rev, 1993;51:199-204.

Provitamin A/Betakaroten
Betakaroten är en kraftfull antioxidant. Den har ingen toxicitet, förutom möjlig lätt ökad risk för rökare att utveckla cancer. Tillskott av betakaroten före, under och efter solexponering skyddar huden mot skadliga UV-strålar och hjälper till att förebygga hudcancer. Finns i alla gula, röda, orangefärgade och mörkgröna frukter och grönsaker. Många vegetarianer hävdar att retinol/A-vitaminbehovet kan tillgodoses enbart från karotenoider från vegetabiliska källor. A-vitamin finns endast i animalisk föda.
“Beta carotene and vitamin A: Casting separate shadows?” The Nutrition Report, 10:2.