Historik
1924 upptäcks biotin som en tillväxtfaktor hos mikroorganismer. Den döptes först till Bios II, 1 av 3 växtfaktorer. De andra faktorerna döptes till vitamin H och co-enzym R. Senare märkte man att dessa 3 faktorer egentligen var en och samma.
1941 isolerades biotin från lever av Paul György.
1943 syntetiserade man biotin och märkte att det var en sammansättning som skyddade råttor mot ”äggviteskador”.
Kemi
Biotin är vattenlösligt och tål hetta men konservering och tillagning minskar biotininnehållet i maten. Det är även känsligt för alkali och oxidation.
Rå äggvita innehåller avidin, ett protein som binder biotin och förhindrar dess absorption i äggtoddy.
Tarmbakterierna kan i normala fall producera tillräckligt med biotin för människans behov.
Metabolism
Biotin absorberas snabbt genom hela tunntarmen. Det absorberas huvudsakligen intakt.
Funktion
Syntes och oxidation av fettsyror behöver biotin som medfaktor. Biotin är inblandat i nedbrytningen av aminosyror såsom serin, asparaginsyra och treonin. Det är nödvändigt för karboxylering och dekarboxylering tillägg och avlägsnande av CO2 från särskilda aktiva föreningar, samt för syntesen av pankreasamylas och niacin. Biotin är inblandat i syntesen och frigörandet av insulin. Det ökar insulinkänsligheten och förbättrar kroppens användning av socker. Det frigör enzymet, glukokinas som påverkar leverns kontroll av blodsockret.
• Biotin effektiviserar B-cellsfunktionen som svarar för produktion av antikroppar.
• Biotin krävs för normal omsättning av proteiner, fetter och B-vitaminer. Det är nödvändigt för glykoneogenes (omvandlingen av aminosyror i levern till glukos), energiutvinning av fettsyror via citronsyracykeln och för fettsyrasyntesen.
• Biotin fungerar som ett coenzym vid flera ämnesomsättningsreaktioner.
• Biotin är vidare nödvändigt för pyrimidinsyntesen och därmed bildning av DNA, RNA och protein. Även för sin utsöndring är proteinet beroende av biotin, eftersom det krävs för argininsyntes och bildning av urinämnen.
• Biotin tillverkas av kroppen själv i ett väl fungerande tarmsystem med bra tarmflora.
• Biotin bidrar till bildning och kolonisering av en friskare tarmflora. Detta är en av orsakerna till att man bör undvika medicin som förstör de viktiga och nyttiga tarmbakterierna och att man äter en fiberrik kost och sköter tarmfunktionen ordentligt.
• Biotin hjälper till att behålla frisk hud, hår, naglar, svettkörtlar, nerver, benmärg och könshormoner.
• Biotin motarbetar övertag av candidasvamp.
• Biotin har fått extra uppmärksamhet den senaste tiden p.g.a. studier och klinisk erfarenhet av lindring av candidabesvär med extra tillskott av biotin. Men iaktta försiktighet i användandet av tillskott över alltför långa perioder, eftersom patienter eventuellt kan reagera mot biotin som odlats fram på sorbitolbas.
Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Ren biotinbrist förekommer endast vid:
• Leiners sjukdom (speciell typ av utbrett eksem)
• speciell svampsjukdom, ofta med håravfall, skador på centrala nervsystemet eller störningar i immunförsvaret.
Andra besvär som i sällsynta fall kan ha samband med låga nivåer eller förbättras av biotin:
• depression med ångest och självmordsbenägenhet
• trötthet, nedsatt aptit och illamående
• inflammation av munslemhinnan
• muskelsmärta, sämre reflexer eller benkramper
• slät och blek tunga
• anorexia
• dermatit i form av finfjällig hudavflagning utan klåda, håravfall och riklig utsöndring från talgkörtlarna
• eksem
• blöjeksem
• funktionsstörningar i lungorna
• grånande hår eller håravfall
• sköra naglar
• candidasvamp
• diabetes.
Tidiga förändringar sker i huden. Tecken och symtom liknar dem vid vitamin B1-brist. Tidiga tecken och symtom är sköra naglar, dermatit, anorexi, trötthet och illamående. Detta följs av håravfall och muskelatrofi. Det finns bevis på att biotinbrist leder till ökning av både blodglukos och serumkolesterol.
Terapeutisk användning
Håravfall och sköra naglar (500–2 000 µg), candiasis (2 000–5 000 µg), metabola syndromet (2 000–6 000 µg), typ 1- och typ 2-diabetes, (5 000–10 000 µg), blöjeksem (2 000–6 000 µg), seborroiskt eksem, (2 000–6 000 µg), Leiners sjukdom, hudbesvär, nefros, minnesförlust, rastlösa ben-syndromet (RLS) samt darrningar, verkar förebyggande mot AIDS.
Ökad risk för att utveckla brister
Barn som genomgår en antibiotikakur, personer som äter mer än ett rått ägg dagligen (äggvitan innehåller avidin som hindrar upptag av biotin) och personer som har brist på saltsyra. Folk som stressar mycket. Personer som står under antibiotika- eller sulfabehandling, bantare, patienter med dropp, rökare, äldre, idrottsmän och epileptiker. Det spekuleras om biotin kan förbättra blodsockerkontrollen hos diabetiker och därmed minska risken för diabetes neuropati.
Bästa källorna för biotin (µg/100 g)
öljäst 200 ägg 25
kycklinglever 170 havremjöl 20
kalvlever 53 vetekli 14
nötlever 50 fullkornsmjöl 7
Biotin finns även i sojaprodukter, äggula och nötter.
Dosering
RDI: 100–200 µg.
ODI: 100–300 µg.
TDI: 300–16 000 µg.
Toxiska doser
Inga kända.
Interaktion med läkemedel
Eventuell negativ interaktion/undvik tillskott: antiepileptika.
Blandad interaktion: antibakteriella medel.
Antibiotika- och sulfakurer dödar vänliga tarmbakterier som producerar biotin. Inta gärna biotin eller
vitamin B-komplex innehållande biotin samt probiotika efter en antibiotikakur.
Intag av biotin med mer än 4 mg dagligen kan sänka blodsockret samt minska behovet av insulin hos diabetiker.
Beredningsform
Biotintillskott förekommer oftast i form av isolerat biotin eller biocytinkomplex, gjord av bryggerijäst innehållande 65,6 procent biotin.
Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, vitamin B12, folsyra, pantotensyra och C-vitamin.
Aminosyror: cystein.
Synergister
Vitaminer: folsyra, vitamin B5, B-komplexet, vitamin B12, CoQ10, karnitin och C.
Antagonister
Höga intag av vitamin B5 kan minska biotin i kroppen. Alkohol och avidin från råa ägg minskar biotin i kroppen. Vid stora insulindoser och stor konsumtion av råa ägg finns ett ökat biotinbehov.
Analyser och mätmetoder
Blod och urinanalyser av biotinbrist kan vara värdefulla hos vissa människor, speciellt barn.
Exempel på studier, referenser
Biotinbrist
En 3 månaders baby började få kramper (cirka 10 kramper dagligen) och man prövade olika behandlingar. Vid 14 månaders ålder hade flickan förlorat allt sitt hår, även ögonbryn och ögonfransar. en röd, fjällig hudirritation täckte hennes kropp och hennes ögon uppvisade vätskeansamlingar och var inflammerade. Hon blev lättirriterad och sömnig eftersom hennes muskler försvagades och hennes gång blev ostadig. Mjölksyranivåerna var 2 ggr över normal nivå. 12 timmar efter det att man gett henne 10 mg biotin oralt blev hennes mjölksyranivå normal. Inom 48 timmar hade alla blodvärden blivit normala och efter ytterligare 4 månader hade hela hennes utveckling normaliserats.
NINTEM, 2 April, 1981.
Njurbesvär
Biotinterapi rekommenderas för patienter med svåra njurbesvär.
Yatzidis H. et al. ”Biotin in the management of uremic neurologic disorders”. Nephron, 1984;36:183-186.
Dermatit
Biotinterapi hjälper ammande mödrar med seborroisk dermatit.
Nutrition in Health and Disease, sixth ed. Philadelphia: Lea and Febiger 1980:274-279.
Sköra naglar
35 personer med spröda och sprickande naglar tog biotin dagligen under 6 månader. 22 personer (63 procent) förbättrades kliniskt och 13 personer (37 procent) uppvisade ingen förbättring.
Hochman LG. ”Brittle nails: response to daily biotin supplementation”. Cutis, 51:4;303-5.