Jag gillar konceptet ”spaning” som en berättelse om vår tid just nu. I dag tänker jag på mat, mat som man äter och hur man äter. Jag har märkt att många äter lite här och där och som min mamma skulle ha sagt ” det är ingen ordning”. Man går och tuggar, äter lite hur som helst. Men sällan sätter sig ner och äter. Det har jag märkt i min ”sfär” hur är det hos dig?
Det blir ingen riktigt lunch utan man tar en energibar istället. Många av jobbet som finns i dag gör det dessutom svårare att sätta sig ner och äta. Kanske finns det inte tid eller pengar till det? Jag tycker fortfarande att det är viktigt att äta på klockslag, att ge sig själv den rutinen. ( som en kärleksförklaring till sig själv) men jag märker att det blir svårare och svårare att hålla.
Att laga flera rätter tycker jag är sedan gammalt till middagen. Nu tänker jag inte på förrätt, huvudrätt och efterrätt utan det serveras ”fiskpinnar, chikybits och hemgjord palak paner, ris, potatis OCH pasta”. Samtidigt. Nu är det kanske inte så extremt, men jag erkänner att det ofta blir anpassningar.
Och någon annan som bara äter smörgås.
Har ni upplevt det med maten som jag beskriver? Främst att det med måltiden suddas ut och ersätts av något enkelt som man kan ta med sig?
Glad andra advent. Hoppas att allt är bra med er. Och glöm inte att du är värdefull, du är älskad och önskad.
