Fyfabian vad fort tiden gott alltså. Redan vecka 34 (av 40).
Kroppsliga symptom:
Jag är faktiskt mycket lyckligt lottad, med mina krämpor. Jag är fortfarande smidig och stabil. Klarar att sitta på golvet, i skräddare och så. Men jag gör det helst inte, jag blir lätt stel i leder. Skulle behöva stretcha ut / yoga ordentligt. (Eller ”lagom” inte ta i för kung och fosterland)
”Det verkar som du glömmer bort att jag är gravid i nästan 8de månaden- Ja, för du är ju så smidig och lätt.” Ibland måste jag påminna sambon!
Jag har fått ont då och då i senan i insidan på högerben. Det kommer plötsligt och förlamar mig, men försvinner ganska snabbt.
Cravings och hunger:
Jag är faktisk ständigt hungrig och tycker att jag äter mycket. I veckan åt jag tre stekta ägg på macka och gröt till frukost. I går tre enorma portioner med potatissallad. Och har där i mellan inga som helst problem med en chokladkaka. Jag har fått en ny favorit Caramell och seasalt från Coops änglamarks sortiment.
Vatten, kokt avsvalnat eller kolsyrat. Läsk och ”hälsovatten” smakar bara skit. Mycket, mycket känslig för konstgjorda / tillsatta smaker som t ex stevia eller köpevatten med smak.
Förvirrad:
Jag känner mig mycket förvirrad och vet inte vad jag gör av saker och ting. Helt plötsligt är något försvunnet. Som i torsdags försvann mina hemnycklar spårlöst! Klart man blir både rädd och nervös. Letade överallt! T.o.m bland soporna! Klart att jag kunde tagit extra nycklarna – men det känns ändå inte helt OK! Har sedan i torsdags inte tagit några längre promenader eller lekt på lekplatser längre bort, så att jag kunnat ha koll. Men så igår trillade de ur kapuschongen på jackan. Bra plats va? Där tänker man verkligen att man ska leta i första hand.
Sömn:
NJA si och så på den fronten. Iallafall på nätterna. Jag har jättesvårt att somna om efter ha varit på toa. I natt vaknade jag 03 och låg och vred mig till 04:30 då jag gick upp. Jag kan sova / vila på dagen så är inte så orolig. Går och lägger mig vid 20 tiden. Vardag som helg.
Ältande energitjuvar:
Jag ser framåt och orkar inte höra på saker som hände för tre år sedan. Gå vidare! Det finns folk som dränerar mig på energi och lägger på mig all sin oro. Folk ororar sig för MIN förlossning! Hur får man en som anser att man ”inte kan lära gamla hundar att sitta” att det inte känns OK för mig men all denna oro och ängslan. Jag säger hur det är och ligger till men hen ska ändå envisas med att ändå göra på sitt sätt. Som hen alltid har gjort. Hen får gärna hålla på, hos sig. Hos mig ser vi framåt, vi tar del av nyteknik och vi använder oss av vår nyfunna kunskap.
OK! Vi hörs! Goddag!
PS! Har ni sett snön som kommit under natten? Passar mig perfekt – den här värmeböljan som varit har inte varit helt uppskattad av mig. (12 grader varmt är 12 grader för mycket! – Jag har alltid gillat kylan och snön!)