Så var man hemma igen efter en lång resa som tog nästan 30 timmar från dörr till dörr. En resa över halva jordklotet!
Vi mellanlandade i New York ett knappt dygn och upplevde lite av Manhattan och Time Square, Broodway. Tyvärr var vi så trötta efter resan att det bara blev en snabbvisit i storstaden. Idag minns jag knappt att vi varit där.
Det är helt otroligt vilka kontraster det blir från att ha varit i värmen med vajande palmer och komma hem till kyla och skrapa bilrutor från frost. Samtidigt måste jag säga: Borta bra men hemma bäst!
Sverige är egentligen fantastiskt vackert!
Någonting jag verkligen har saknat när jag varit borta är att få äta bra mat. I USA / Hawaii innehåller precis allt socker.Och det gäller även råvaror. Det är jättesvårt att hitta något neutralt. Och ingrediensförteckningar behöver man tydligen inte heller ha på vissa varor. Jag blev så glad när jag hittade coleslaw i manuella disken. Men ingen ingrediensförteckning på den vilket ter sig väldigt konstigt för mig som är van att allt ska stå. Hur klarar sig en diabetiker eller allergiker? När jag sedan skulle smaka, var den sötare än sötast. Jätte äckligt! Varför söta coleslaw? På hotellrummet fanns det dock både micro och kylskåp. Och även om jag inte gillar att använda microvågsugn, så var den till stor hjälp när vi lagade vår egen mat på dagarna. Det blev mycket äggröra och frukt och grönsaker. Men också skitmat! Man är ju tvungen att äta. Och det är väldigt dyrt att leva där!
Själva resan gjordes ju i ett syfte. Jag hade inte direkt semester, även om det blev sol och bad och lite äventyr också! Hawaii är väldigt vackert med sina vulkanberg och natur.
Syftet för resan var ju att tävla på A-nivå med kören och göra bra ifrån oss! Och det gjorde vi! Väldigt bra! Vi vann allt! Hela tävlingen! Och slog poängrekord med de högsta poäng som någonsin delats ut i en final i dessa tävlingar!
Dessutom var vi också den första utländska barbershopkören som någonsin vunnit! Helt otroligt makalöst! Vi har inte bara vunnit utan vi har gjort historia! Jag kan knappt fatta att det är sant! Men jag har ju min championmedalj runt halsen så det är sant! 🙂 Vi har tränat drillat, repat och slitit för detta guld i två år nu, så det är vi så värda!
Mina guld-dirigenter Anna Alvring Och Britt-Helene Bonnerdahl
