Persiljerotsoppa med varm svampsallad och begravning

Jag fortsätter min följetong om socker.
Idag vill jag belysa inflammationer vilka uppstår av ett för högt intag av socker och kolhydrater och som är en grundläggande orsak till sjukdom i våra kroppar.

Det är vår tids kost som är orsaken till inflammation och sjukdomsutveckling och flera kroniska sjukdomar har ökat exexponentiellt de senaste 150 åren. Industriellt bearbetad mat är boven i dramat och tillför kroppen dysfunktionella proteiner.

För snart 100 år sedan upptäckte den franske biokemisten Louise-Camille Maillard att mat som hettas upp bildar icke-enzymatiska kemiska föreningar mellan reducerade socker, alltså fruktos, glycos, glycerolaidenhyd, laktos, arabinos och maltros. Även reaktiva aminosyror i proteiner, petider och nykiensyror.

Det finns massor med forskning som visar att socker skapar inflammationer i kroppen.
Vanligare symtom av inflammationer kan vara ledvärk, muskelvärk, magont och huvudvärk.
Sjukdomar som hösnuva, eksem, åderförkalkning, allergier, astma, intolerans, MS, Alzheimers, Parkinson, reumatism, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, diabetes 1, cancer, (läs även: Cancerceller livnär sig på socker) hjärt-och kärlsjukdomar, (läs även: Ditt hjärta vill inte ha socker)och många fler svåra sjukdomar uppkommer också av inflammationer i kroppen.

Även följdsjukdomar orsakade av inflammationer kan uppstå i specifika organ som njurar och prostata.
Inflammationer genererar även ett stressat immunförsvar och vi drar på oss infektioner lättare, så inflammationer ska vi inte ha för mycket av i kroppen. Däremot behöver vi små inflammationer för att reparera små microskador i exempelvis blodkärl.

Ett av de mest skadliga effekterna av ett för högt sockerintag är att socker är proinflammatoriskt.
Socker som består av kemiskt rena kolhydrater har ingen som helst näring att tillföra och saknar alla naturliga antiinflammatoriska ämnen som probiotika, prebiotika, flavonoider, fettsyror, reveratrol, och saicylater.

En hög konsumtion av socker ökar risken för det onda kolesterolet och även C-reativt protein (CRP) som är en markör för inflammationer.
Vid upphettning av mat som pannkakor men även socker som i exempelvis kakor, bakverk, godis och kola kan sockret reagera med att bilda proteiner i produkten, så kallad AGE som är ett proinflammatoriskt protein. Proteiner med proinflammatoriska egenskaper betyder att man får en ökad ansamling av dysfunktionella proteiner som AGE (advanced glycation end products) och ALE (advance lipoxidation end products) eller helt enkelt förstörda kolhydrater och fetter i kroppens vävnader och vätskor. De verkar också påverka tillväxten av proinflammatoriska tillväxter av bakterier i tarmen.
Dessa substanser, proinflammatoriska cytokiner är små kemiska budbärare som bildas utan enzymer genom glycosidering. De aktiverar dessutom receptorn RAGE som spelar en central roll i den inflammatoriska kaskaden. RAGE har en förmåga att undertrycka en rad autoregulatoriska skyddsfaktorer i kroppen. RAGE skapar en försämrad cellfunktion och gör att kroppen minskar sin förmåga att ta upp näringsämnen och forsla bort slagg ifrån våra celler. Det i sin tur försämrar cellfunktionen och skapar en sämre cellförnyelse, större risk för näringsbrist och försämrad förmåga att kontrollera blodsockernivåerna.

Eller, enkelt utryckt för den som inte orkar läsa ingående detaljer: Vi samlar på oss slagg/skräp i våra vävnader och kroppsvätskor av socker och uppvärmd, stekt mat!
I kroppen har vi också enzymer som ska bryta ner dessa ansamlingar av slagg och gifter, men vid långvarig stress, näringsbrister och ibland även enzymbrist ökar risken för att slagget ska fastna och ansamlas i våra vävnader. När sedan immunförsvaret försöker motverka och eliminera slagget uppstår systematisk inflammation, så kallad metainflammation vilket irriterar vävnader och ger smärtor samt ökar risken för lägre PH i kroppen. Socker ökar även din vikt eftersom att kroppsfettet är en kraftfull producent av olika proinflammatoriska ämnen. Man får även mer proinflammatoriska ämnen i kroppen ju mer man väger.

Källor: LäkartidningenVår tids kost bakom inflammation
Fredrik Paulun