Annons

Vidarklinikens rehabklinik i Järna stängs ned

Mia Hagenmalm

Riktig mat & hälsa
Om kostens betydelse för vår hälsa och vårt immunförsvar.
4 mars, 2019

Under hela 33 år har det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken, numera Vidar Rehab, funnits i Järna utanför Södertälje.
Ett större avtal om vård mellan Region Stockholm och Vidar löpte dock ut våren 2017 och avtalet blev inte förlängt. Det gjorde att man tappade 70 procent av patienterna och över 100 av de anställda har fått sluta. Tidigare har man tagit emot patienter från flera regioner.
Ursula Flatters, läkare och styrelseledamot i Vidar Rehab säger att det har varit en process under en längre tid, men det viktigaste, eller enda skälet att Vidar rehab stänger är ekonomiskt.

Ansvariga liberala landstingspolitikern Anna Starbrink skriver till SVT att samma krav gäller Vidar som alla andra vårdgivare. Man får delta i upphandlingar eller vårdval och erbjuda vård om man uppfyller de krav som ställs på medicinsk kvalitet, säkerhet och vetenskaplig evidens.

Häxjakt och smygdiktatur

Annons

Suck! Så var vi där igen. Vetenskaplig evidens? Varför är det så motsägelsefullt med alternativt i Sverige? Antroposofisk medicin är väl dokumenterat då det använts av läkare under flera decennier, men Sverige backar bakåt flera steg i utvecklingen och är ett U-land när det gäller alternativ vård och medicin. Det här gör mig så otroligt arg och ledsen. Vi lever väl i ett demokratiskt land, där den politiska makten utgår från medborgarens allmänna fria val och mänskliga rättigheter? Eller? Det är en mänsklig rättighet att själv få bestämma över sin kropp och vilken behandling man föredrar när man är sjuk. Det är en mänsklig rättighet att få äta vilka alternativa kosttillskott, antroposofiska eller homeopatmedel man vill. Dessa förbud anser jag vara häxjakt och smygdiktatur i allra högsta grad.

Läs även:beslut från socialstyrelsen ger minskad insyn i läkemedelspolitiken

I Tyskland finns 2000 läkare och inom EU 15000 läkare som föreskriver antroposofiska naturläkemedel.
I flera länder, bland annat Tyskland, Schweiz, Österrike, Italien, Holland, Brasilien och USA är antroposofisk vård en del av den offentliga vården.
I över 30 länder bedrivs en godkänd, flerårig tilläggsutbildning i antroposofisk medicin som leder till legitimerade sjuksköterskor och läkare. Antroposofisk medicin står också under socialstyrelsens tillsyn och läkemedelsbehandlingar med antroposofisk medicin utövas av legitimerade läkare och är ett komplement till vanlig skolmedicin. De antroposofiska läkemedlen är individanpassade och uppföljda genom medicinsk utvärdering av läkare under flera decennier och har bedömts enskilt samt är godkända i flera EU-länder.

Regeringen slopade undantaget som gör det möjligt att sälja antroposofiska medel utan registrering hos Läkemedelsverket 2018
Den 3:e maj 2018 röstade man ja till avskaffande av undantag som gällt för antroposofiska läkemedel sedan 1993.
Dessa lagändringar började gälla från och med den 1 juli 2018 med vissa övergångsbestämmelser som gör det möjligt att fortsätta sälja antroposofiska medel som har tillstånd idag, om en ansökan att fortsätta sälja dessa medel kommit in till Läkemedelsverket i september 2018. Man har också tillåtelse att sälja dessa medel tills dess att Läkemedelsverket fattat beslut vilket bedöms ske 2021.

Men i rimlighetens namn kan man inte ställa samma krav om studier på antroposofiska läkemedel som på skolmedicin. Antroposofiska medel innehåller ofarliga, naturliga och biologiskt nedbrytbara ämnen medan skolmedicin innehåller koncentrerade, toxiska, kemiska ämnen som är okända för vår hälsa, biologi och vår natur. Dessutom ger skolmedicinen ofta biverkningar och- eller andra sjukdomar än de man från början sökt för. Ta bara statiner till exempel. Eller cellgifter. Där borde man göra en omvärdering och granska ”medicinerna” med lupp. Vi blir ju sjuka av det, så varför finns det då kvar och varför används det inom vården som ska göra människor friska- inte mer sjuka?

Annons

Vidarkliniken erbjuder (erbjöd) en fantastisk vårdform som såg till vården av hela människan.
Deras behandlingar är flexibla och individuella och man erbjuder individuella vårdplaner genom patientens upplevelser och behov. Man anser att skolmedicinska insatser och kompletterande behandlingar bildar en helhet som präglas av ett nära omhändertagande i kombination av fysikaliska och konstnärliga terapier samt samtal som stöd för patienten att aktivt arbeta för sitt tillfrisknande.Deras vårdfilosofi utgår från den antroposofiska medicinen, den äldsta och mest utvecklade formen av integrativ vård i Europa.

25 februari, 2019 0
Palsternackssoppa i blåa muggar
Våren anas!
I morse, på väg till jobbet såg jag blomstjälkar sticka upp ur rabatterna, det är barmark och solen skiner idag. Det är förstås synd om alla som har sportlov och som vill åka skidor eller skridskor att vi inte har snö nu. Men jag känner mig på något sätt förväntansfull, förhoppningsfull och är nästan nykär i livet när våren kommer och det märks även i mitt hem. Jag har drabbats av den årliga viljan att vårstäda och rensa ut en massa saker som jag inte vill ha kvar.
I slutet av 80 och i början av 90-talet inredde jag mitt hus i grått och rosa.
Till och med panelen utanpå huset målades i en blaskig ljusrosa färg efter överenskommelse på årsmötet i föreningen. Alla i grannskapet skulle ha lika färg på husen och alla ville ha rosa utom en som målade sitt hus gult. Den stackaren blev i det närmaste utfryst av resten i grannskapet. (Så omoget av vuxna människor). Jag tyckte att den gula färgen var bra mycket snyggare, men jag och min dåvarande man som var väldigt unga och helt nyinflyttade lät den stora massan välja färg på husen i området.
Trots att jag tyckte att den rosa färgen på huset var ful älskade jag rosa och aprikos på den tiden. Men efter många år med denna färg på både tapeter, gardiner och mattor i hemmet, tröttnade jag ordentligt och har sen dess inte ens tittat åt något som går i rosa. Jag kunde inte ens föreställa mig att ha färgen i mitt hem igen.
Annons
Men man är inte sämre än man kan ändra sig. 🙂
Nu i helgen som var, har jag shoppat loss som mina döttrar säger. Efter flera månaders velande och mycket övervägande och försiktig tveksamhet har jag köpt nya gardiner, kuddfodral, ljuslyktor samt en gosig pläd och en sittpuff i sammet till vardagsrummet. Och Allt går i färgen rosa! Det blev såååå snyggt med rosa detaljer till min gråa soffa och ljusgrå tapeter. Grått och rosa är verkligen supersnyggt tillsammans.
Mättande soppa på utflykten.
Även om våren anas är det fortfarande kyligt och nu på sportlovet vill många vara ute i friska luften för olika aktiviteter. Då är det bra att ha med något varmt och mättande i ryggsäcken.
Här kommer ett recept på en soppa med rostad palsternacka och äpple som är gott och passar bra att ha med i termosen på utflykten.
// Mia
Vegetarisk palsternackssoppa med äpple
2-3 portioner

300 g palsternacka
1 äpple
1 gul lök
1 potatis
Olivolja
7 dl grönsaksbuljong
1 msk finhackad persilja
2 dl havregrädde
1 msk citronsaft. eko
örtsalt och vitpeppar
Gör så här:
Skala palsternacka och potatis och dela i mindre bitar. skala och kärna ur äpple och dela på mitten. Skala lök och halvera den. Lägg rotfrukter, lök och äpple i en ugnsfast form och ringla över lite olivolja och strö på örtsalt. Sätt in formen i mitten av ugnen på 225 grader och rosta tills potatis och palsternacka är mjuka.
Koka upp buljong och persilja i en gryta och tillsätt de rostade rotfrukterna, lök och äpple och låt koka några minuter. Mixa soppan slät och tillsätt grädde. Låt få ett snabbt uppkok. Smaka av med citronsaft, örtsalt och peppar.
Dela inlägget
Annons
18 februari, 2019 0
Tacomarinerad kålrot på glutenfritt tortillabröd tillsammans med grönsaker och gucamole

Det är kul och spännande att experimentera i köket.
Jag gör allt mer ofta vegetariska/veganska rätter och gärna med råvaror och grönsaker i säsong för att samtidigt försöka vara klimat- och miljösmart. Snart är jag nog vegetarian/vegan/”rawfoodian” på heltid. 🙂
Kålrot har jag alltid tyckt varit en sån där knepig lite bortglömd rotgrönsak som jag inte vetat vad jag ska göra med. Jag har bara använt den i rotmos. Men sista tiden har jag nyfiket utforskat denna grönsak och gjort flera rätter av den. Den är inte så pjåkig faktiskt. Jag gillar den skarpt. Och kålrot har blivit lite trendigt efter att den serverades i en av menyerna på nobelfesten 2018

Kålrot är både nyttig och billig i inköp.
Den är inte lika känslig som andra grönsaker och tål att lagras. Så passa på att införskaffa ett gäng kålrötter och förvara i kylskåpet (den gillar svalt), nu när de är i säsong.
Kålroten eller brassica napus är full av antioxidanter och innehåller mycket C-vitamin. Den kallas ofta för Nordens apelsin. Jättegod och krispig att äta rå som den är men ännu godare tillagad eller med tillbehör. (Återkommer med ytterligare ett smaskigt kålrotsrecept senare).

Annons

De små kålrötterna är mycket mildare i smaken än de stora.
När den tillagas får den en lätt nötaktig smak. Det finns också olika sorters kålrot. I detta recept har jag använt den gula svenska kålroten som har en mild, söt och lite pepprig smak och marinerat den samt rostat i ugnen. Det blev fantastiskt gott med i stekpanna nygräddat tortillabröd och massor av goda tillbehör. Det ska vara gott! 🙂

Ha det fint!
Mia

Tacomarinerad kålrot på nygräddad glutenfri torillabröd
2 portioner
2 mindre kålrötter
Marianad
1 tsk paprikapulver
1/2 tsk chili
1 tsk spiskummin
1 pressad vitlöksklyfta
1 tsk finhackad koriander
1/2 tsk torkad oregano
1/2 tsk honung
1-2 msk olivolja
3 msk färskpressad citonsaft

Tortillabröd
ca 6 stycken
1 dl rismjöl
1 dl majsmjöl
1 krm bakpulver
1 nypa salt
1 msk fiberhusk
1 dl vatten
1/2 msk rapsolja

Gucamole
2 avokado
1/2 chili urkärnad
1 liten tomat
1 msk färskpressad limesaft
1 pressad vitlöksklyfta
1 msk olivolja
1 msk hackad koriander
1 nypa salt och svartpeppar efter smak

Annons

Gör så här:
Kålroten: Blanda alla ingredienser till marinaden. Skala kålroten och skär i klyftor eller stavar. Gnid in kålrotsbitarna i marinaden och lägg dem på en klädd ugnsform
Sprid ut bitarna så de inte ligger på varandra. Rosta i mitten av ugnen på 200 grader i ca 20 minuter.
Tortillabröd: Blanda rismjöl, majsmjöl, bakpulver, salt och fiberhusk ordentligt i en bunke. Tillsätt vatten och rapsolja och blanda till en deg Dela degen i 6 delar.
Kavla ut till tunna bröd och stek i en het och torr stekpanna.
Avokadomos: Kärna ur avokadon och mosa den. Finhacka chilin och kärna ur tomaten och skär smått i bitar. Blanda ner i avokadomoset och pressa ner en vitlöksklyfta och olivolja. Smaka av med salt och svartpeppar.
Till servering:
Avokadomos ( eller gucamole) och tomatsås
Toppa kålrotsbitarna med exempelvis rostade cashewnötter gurka, lök, tomater, sallad, rostad majs, groddar, jalapenjo och koriander. Servera på tortillabröd med mosad gucamole och- eller tomatsås.
Dela inlägget
Annons
10 januari, 2019 0
Blir cancer mer aggressiv av cellgifter?!

-Cellgifter är ett gift! Det dödar inte bara cancerceller. Det Dödar alla celler i kroppen. Hör du hur det låter? CellGIFT!
Ja det var inte jag som sa, det var min syster som just då fått veta att hon hade cancer. Hon var så förtvivlad för hon ville inte ta cellgifter, men läkarna hade inte gett henne något val, då hon fått en riktigt dålig diagnos om hon inte tog cytostatika.
Så här med facit i hand har jag många gånger undrat hur det skulle ha blivit om hon låtit bli cellgifter och bara försökt att läka på naturlig väg.
Hade hon åtminstone fått ett längre liv utan fruktansvärda biverkningar som cellgiftsbehandling ger? Hade cancern gått tillbaka? Hade min syster varit kvar i livet idag?
Men när man är i en sådan situation när man just fått veta att man har en dödlig sjukdom, vågar man inte experimentera. För man experimenterar i så fall med livet. Man lägger sitt liv i läkarvårdens händer. Min syster ville helst av allt läka naturligt men valde även cytostatikabehandling. Cellgifterna visade sig göra cancern mer aggressiv och fick den att växa fortare. Jag har många gånger tänkt att sjukvården, cellgifterna, tog livet av min syster. För varför stoppar man inte en cellgiftsbehandling när man ser att cancermarkörerna ökar eller när människor nästan mister livet för att immunförsvaret blir så svagt? När människor blir så svaga att de måste sövas ner för att klara livet? Varför kör man bara på med fler cellgiftsbehandlingar? Cellgifter biter dessutom inte så bra på metastaser.

Varför upptäcks inte ett botemedel mot cancer?

Annons

Varför står man och stampar på samma ställe som för 50 år sedan där sjukvården endast erbjuder operation, cellgift och strålning som alternativ? Det samlas in miljontals kronor genom cancergalor, cancerfonder och så vidare varje år, men ändå har man inte hittat ett snällare och mildare alternativ eller något som botar cancer?
Men Läkemedelsindustrin som tjänar miljarder varje år, vill inte sluta tjäna pengar på människors ohälsa.
Tänk vad mycket PENGAR det ligger i sjukdomar som cancer.
Ta till exempel mannen som gick ut i kvällstidningarna och berättade om att han blivit fri sina hjärntumörer med ett alternativt och harmlöst medel. Ja, jag hann faktiskt läsa inslaget innan de ändrade i texten. För ”Någon” la nämligen sin sin näsa i blöt och förbjöd dem att skriva om vilket preparat som botat honom. Något nytt som eventuellt botat hjärncancer får man inte skriva om trots att vi i Sverige har yttrandefrihet. Sen gjorde myndigheter razzia på olika företag som sålde preparatet och förbjöd dem att sälja. Kanske man först måste forska på och bevisa att det var preparatet som botade hjärntumörerna, kanske vill man läkemedelsklassa preparatet, eller så vill man inte anamma att något så harmlöst kan bota cancer, för då tjänar de ju inga pengar. Och vi människor i Sverige får ju inte bestämma själva vad som är bra för oss.
Läs mer om vad jag tycker om cancervården här: Den Sjuka Cancervården

Min syster fick diagnosen tjocktarmscancer hösten 2016.
Hon hade även metastaser i buken, båda sidor av levern och i båda lungorna.
Jag minns att hon redan hösten innan cancern upptäcktes berättade att att hon trodde att hon hade hemorrojder för hon hade det besvärligt med toalettbesöken. Jag tyckte att hon skulle uppsöka läkare, men det gjorde hon inte. Hon lät det vara tills hon kände en stor knöl utanpå magen vid ena äggstocken året därpå.

– Jag vill inte ta cellgifter, men jag vågar inte låta bli, sa hon.
-Vad ska jag göra? Vad tycker du?
Jag kan råda i mycket, men när det gäller en människas liv vill jag inte påverka, men jag sa: Det är din kropp, det är du som bestämmer. Men under tiden du bestämmer dig för hur du ska göra, börja med att stärka din kropp så att du klarar av behandlingen bättre. Du måste först öka immunförsvaret.

Min syster började äta vitaminer och mineraler, basade kroppen, det vill säga, tog bort allt försurande ur kosten som socker, kolhydrater, kött och mejeri. Läs mer här: Cancerceller livnär sig på socker
Hon drack citronvatten, rödbetsjuice, mungbönsvälling, Paud`arco-te, Chaga-te, åt gurkmeja och även CBD-olja och både intog och gjorde omslag på magen med bitterörter som maskros. Jag överöste henne med recept på vegetarisk mat, rawfood och på grönsaker som basar kroppen.
Hon mådde jättebra och fick tillbaka orken, lystern i huden och i håret och gick upp i vikt. Så bra hade hon inte mått på länge och hon kunde känna att knölen i magen faktiskt minskat.

Hennes val blev att påbörja en första cellgiftsbehandling.
Hon mådde mycket dåligt av behandlingarna och kräktes och blev sängliggande i flera dagar. Samtidigt som immunförsvaret gick ner, ökade också cancermarkörerna.

Annons

Efter behandlingen som skedde i perioder under våren 2017, ökade cancermarkörerna istället för att minska.
Sommaren 2017 blev hon mycket sämre. Cancermarkörerna låg då på flera hundra.
Hon valde själv att göra uppehåll med behandlingarna, för hon vågade inte ta dem, och fortsatte sin diet hela tiden. På hösten kände hon sig bättre och inte alls så sjuk som hon kanske borde ha känt sig. Hon var pigg och i farten och man kunde inte tro att hon hade cancer.

Till jul 2017 övertalade läkaren henne åter igen att påbörja en ny cytostatikabehandling. Min syster var tveksam eftersom hon blev så dålig och egentligen ville hon inte. Hon mådde så bra just då, men läkaren sa att hon utan behandling bara hade några månader kvar i livet. Hon fick välja mellan att ta cellgifter eller dö. De opererade in en venport under huden för upprepade behandlingar i blodet och angående illamåendet sa läkaren att det inte är så ofta egentligen som man kräks av cellgifter
-Det sitter bara i ditt huvud sa hon!
Otroligt opsykologiskt av läkaren att uttrycka sig så.
Jag menar att det är ofta patienter som får cellgifter mår illa och kräks under behandling eftersom att det står som en väldigt vanlig biverkning.
(Illamående av cellgifter beror till stor del av skador i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket förorsakar frisättning av serotonin, vilket i sin tur stimulerar kräkcentrum i hjärnan via vagusnerven.)

Medicinen hon fick utskriven för att slippa kräkas under cellgiftsbehandlingen heter Haldol
Jag kollade upp det här läkemedlet i FASS och fick se att det var en medicin mot psykotiska tillstånd som schizofreni, och bipolära sjukdomar men som även visat sig motverkar illamående vid cytostatikabehandlingar.

Biverkningarna på Haldol var inte att leka med!
Exempelvis kan Haldol orsaka problem med hjärtat, problem med kroppsrörelser eller rörelser i armar och ben samt malignt neruroleptikasyndrom: Förhöjd kroppstemperatur, rigiditet (styvhet) och förändrad medvetenhet, samt allvarliga allergiska reaktioner och blodproppar. Det stod också att man måste vara medveten om biverkningarna efter som att man kan behöva omedelbar läkarvård.

Detta preparat skriver man alltså ut till svårt sjuka och redan svaga cancerpatienter som dessutom ligger hemma under sin behandling utan större uppsikt av sjukvården.
Min syster vågade inte trotsa läkaren trots information om biverkningar, utan tog tabletterna. Efter bara en stund sa hon att hon kände sig konstig och behövde gå och lägga sig. Hon försökte stå upp och gå men benen ville knappt bära henne. Hon kunde inte se, knappt prata eller knappt röra sig. Temperaturen steg snabbt till 40 grader och hon var säker på att hon skulle dö.
Vår mor som är homeopat fick dock i henne Echinalin- ett homeopatmedel som faktiskt tog ner febern . Efter ambulansfärd till sjukhuset kunde man knappt ta blodprover för de fick inte ut något blod. Hela kroppen krampade. Det visade sig sen att hon hade en sänka på 200.

Annons

När jag pratade med min syster dagen efter, sa hon det var homeopatmedlet som räddat hennes liv den gången.
Hon var övertygad att hon annars skulle ha dött den kvällen.
Hon tog aldrig mer cellgifter efter det. Det var efter dessa två sista cellgiftsbehandlingarna som cancern blev mer aggressiv. Hon hade en cysta i magen som på mycket kort tid växte sig större.
Tillslut såg hon ut som om hon var gravid i sjunde månaden. Den vätskefyllda Cystan- metastasen var 18 cm i omkrets och innehöll cancer. Hon blev allt sämre och allt mer svag, och orkade inte längre hålla kvar vid sin diet, och tillslut var hon så sjuk att hon lades in på hospis. Och det var där hon kom till insikt fjorton dagar innan hon gick bort, att hon skulle dö. Hon som kämpat mot cancern, varit så positiv och levnadsglad. Jag tror att hon slutade kämpa när insikten kom över henne.

Min upplevelse om min systers sista dagar i livet: Jag älskar dig och ett hjärta

 

Dela inlägget
Annons
6 december, 2018 0
Morotsoppa med apelsin och saffran i en vit djup tallrik

Så här i vintermörkret och snålblåsten är det mysigt att värma sig med en god soppa till lunch eller middag. Jag älskar soppa och jag brukar äta den med en god sallad. Här ett recept på en riktigt god morot- och apelsinsoppa kryddad med saffran- en smak av julens goda smaker och kryddor.

Visste du förresten att saffran faktiskt är en stämningshöjande krydda?
Saffran höjer nämligen det aktiva serotoninet i hjärnan.
Serotonin är det ämne som styr vår mentala balans och en analys på flera studier har visat att saffranextrakt kan lindra depressioner lika bra som SSRI-preparat, men skillnaden är att saffran är naturligt och inte ger några biverkningar.

Ha det fint!

Annons

// Mia

Morotssoppa med apelsin och saffran
2 portioner
300 g morötter
1 gul lök
2 små potatisar
1 msk finhackad röd chili eller
0,5-1 tsk tsk sambal oelek
1 msk kokosolja
5-6 dl vatten
Saften av 1 st apelsin
1/2 påse saffran (ca 1/2 g)
2 dl cream fraiche, valfri sort (jag använder havre)
1,5 grönsaksbuljong

Gör så här:
Skala och hacka morötter, potatis och lök i mindre bitar. Finhacka chili. Fräs morötter, potatis, lök och chili i kokosoljan i en gryta under några minuter. Tillsätt vatten och apelsinjuice. Lått koka upp och lägg med buljongtärning. Koka i ca 20-25 minuter. Mixa soppan slät. Blanda saffran med cream fraiche och tillsätt i soppan. Gör ett snabbt uppkok under omrörning.
Servera med bröd, kex eller sallad

Dela inlägget
Annons
30 november, 2018 0
Glutenfria saffrans- och havrescones på ett fat

Vilket trist väder det är idag. Regnet öser ner och det blåser halv storm.

Så här till advent vill iallafall jag att vädret ska bidra med lite julfeeling. Det får gärna vara några grader kallt, frost i träden och lite vitt på marken när jag sätter upp adventsstjärnorna i fönstret.
Jag fick iallafall lite julkänsla i helgen när vi repade till Stjärnjul, julkonserter som har premiär den 8: e december i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Vi, kören, orkester samt gästartister ger fem konserter under två helger tillsammans. Gästartister i år är:
Kalle Moraeus, Annika Herlizt, norska tenoren Kjertil Stöe och Kiralina Salandy. Det kommer att bli kanonkonserter, så bor du i Stockholm- boka biljett. Du kommer att bli överväldigad och välmarinerad av julstämning, kärlek, show och musik.

Stjärnjul. se

Annons

 

Det är ju första advent på söndag så jag tänkte passa på att bjuda ett recept på jättegoda havrescones med smak av saffran.
(Eftersom att det är havre i brödet så blev de inte så där vackert gyllengula som en bulle bakad på vete blir).

Trevlig Helg!

Mia

Glutenfria havrescones med saffran
ca 4-5 st
25 g rumsvarmt smör
2 dl havremjöl
1 dl havregryn
1/2 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
1,5 msk fiberhusk
0,5 g saffran
1,5-2 dl havremjölk ( i mat)
sesamfrön och pumpakärnor till topping

Annons

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader.Blanda havremjöl, havregryn, salt och bakpulver i en bunke. (Jag mixade havregryn till havremjöl).
Finfördela det rumsvarma smöret i den torra blandningen. Blanda saffran med havremjölken och tillsätt i bunken och rör om till en kladdig deg. Rulla ihop till små bullar och grädda i muffinsformar eller på bakplåtspapper. Pensla bullarna med lite havremjölk och toppa med sesamfrön och pumpakärnor. Grädda i mitten av ugnen ca 15-20 minuter.

Jättegoda med ost och- eller marmelad

 

Dela inlägget
Annons
Annons