My Martens

My Martens sitter på en brygga. Hon är ledigt klädd och håller en svartvit mugg i händerna.

kaos med hundarna på flygplatsen i Spanien

Annons
En leende My Martens iklädd en vit fluffig tröja. I bakgrunden syns vatten och blå himmel.

My Martens

My Martens.se
Bloggen är en livsstilsblogg med inslag av träning, hälsa, pepp och inspiration för en stark & frisk vardag.
8 juli, 2025

Hej! I söndags åkte jag till Mikes gym i Spanien 🇪🇸 Mitt ”andra hem” . Som många andra vet semester ställen så har Mikes gym blivit mitt semesterställe. Men…. I höst har jag öppnat upp för en träningsresa där DU kan följa med om du vill. Kvalitét går före kvantitet, då vi kommer inte att låta gruppen bli för stor. Läs mer om resan och boka din plats HÄR om du vill ☺️


Den här gången stannar jag länge. Minst fyra veckor.
Ludvig är hos sin pappa. Jonas är ute på turné – som vanligt, men just nu är det högsäsong för bandet vilket innebär att jag skulle vara helt ensam, dygnet runt. Med stalkern i bakhuvudet, en kropp som bär på oro och ett hjärta som längtar efter miljöombyte… kändes beslutet självklart. Jag behövde åka.
Men att vara borta så länge utan hundarna – det kändes inte rätt. En vecka? Kanske. Tio dagar, om Jonas och Ludvig är hemma. Men fyra veckor? Nej. Så jag utmanade mig själv: den här gången skulle de med.
Pass. Vaccinationer. Ett byråkratiskt kaos. Och SAS. Otaliga samtal, bortförklaringar och timmar i telefon med kundtjänst – men vi kom iväg. Nu är vi här. I Spanien.
Mike – som är mer familj än vän vid det här laget – har till och med byggt en hundgård åt mig. Egentligen får man inte ta med sig hundar hit, så låt det vara sagt. Jag vill inte öppna dörren för fler som hör av sig och hoppas på samma lösning. Det här är ett undantag, gjort för att jag ska kunna andas. Leva. Återhämta mig.
Mike har funnits där genom allt. Vi jobbar delvis ihop, men vår relation går långt bortom det. Han har varit den som öppnat dörren när jag inte haft någon annanstans att ta vägen. När jag behövt gömma mig. Vila. Börja om.
Här spelar det ingen roll hur jag mår, hur mycket jag väger, om jag tränar med elitidrottare eller motionärer. Jag blir alltid bemött med respekt, värme och noll dömande blickar.
Det här är min plats.
Min paus.
Min fristad.

ä

En sak till som hände på vägen ner…
När jag väl landat i Spanien trodde jag att allt det värsta låg bakom mig. Jag hade gjort allt rätt. Betalat extra för premium, uppgraderat, lagt till fast track – hela paketet. Jag var lovad att få gå av planet först, och det var inte för min skull – utan för hundarnas.
Men, som så ofta, blev det inte alls som planerat. Jag hamnade på rad 14. Omgiven av människor som inte reste så ofta – och nej, jag dömer ingen – men min inre stress var på max. Hundarna skulle lastas av snabbt. Det var min enda prioritet. Jag hade brinntid.
Att resa med hundar är krångligt nog som det är. Får man ens ha två i kabinen? Nej. Inte om man reser ensam. Spelar ingen roll hur mycket man betalar. Så de fick åka som specialbagage. Vilket bara ökade min oro.
När planet landat fick jag ändå inte gå av först som utlovat. Jag hamnade på tredje flygbussen. TREDJE.
Jag springer mot bagagebandet, letar febrilt efter skylten för specialbagage. Jag tror ju att jag ska hämta ut hundarna där. Legitimera mig. Visa deras svindyra pass. Signera något.
Men medan jag står i ännu en långsam kö, hör jag plötsligt några svenskar säga:
“Men gud, det är två hundar på bandet!”
Paniken. Jag kastar mig därifrån, springer till det vanliga bagagebandet – och ser, med hjärtat i halsgropen, hur ena hundburen precis försvinner in bakom gummigardinerna igen.
Instinktivt är jag på väg att kasta mig upp på bandet. Jag bryr mig inte längre om regler eller säkerhet. Mina hundar!?
Då lägger en man bredvid mig en hand på min arm och säger, med lugn norrländsk röst:
“Ta’t lugnt. De har redan snurrat förbi flera gånger. De kommer ut igen.”
Jag står kvar. Chockad. Och tänker:
Får man ens göra så här?
Lägga levande hundar på bagagebandet som om de vore väskor?
Vem som helst hade kunnat ta dem.

Men nu är vi iallafall här…. Det är tisdag morgon. Vi var framme söndag kväll. Jag har kört mitt fjärde träningspass. Träffat en ny vän. Startar dagen med att för första gången köra hel hinderbanan. FörT gången någonsin. Det tog ca 3 timmar. Liiite praktiskt att avsluta gårdagen med ett hyrox pass kl 20:30 🙈. Då vi startade 07:15 idag! Men men… nu ska jag vila hela dagen. Ikväll ska vi på hike . Hundarna mår bra. Dom trivs o h har acklimatiserat sig bra till värmen 🤗

Annons
26 juni, 2025 0

Midsommar 2025 🍓🇸🇪 🥂

Tack Alban – för ännu en midsommar att minnas!

Skratt, dans, gemenskap och nya härliga minnen – ännu en midsommarhelg att lägga till samlingen.

Alban, det finns verkligen ingen som du när det kommer till att samla människor och skapa en känsla av ”vi” 🎶🙌🏻🥂

Genom åren är det många av oss som, tack vare dig, funnit både vänskap, traditioner och relationer som kommit att betyda mycket🙏🏻

Annons
Annons

Du är den där trygga mittpunkten, som får andra att känna sig välkomna, sedda och inkluderade. Kort sagt – tack för att du är du❤️
Jag vet att det finns MÅNGA som håller med mig!

Det är nog däremot inte lika många som vet hur nära vi faktiskt står varandra.
Att du dyker upp på bild ibland, och att du jobbar med min man – absolut.

Men inte att vi pratar nästan dagligen, att du funnits där genom både skratt och tårar, i med- och motgång.

Särskilt under tuffa tider, när jag behövt stöd för både mig själv och min son.

Bakom kulisserna under hela TV inspelningen av dokumentären på 1.5 år 🎥 📺 Bildbomb :

Annons
Annons

När jag blev sjuk, när stalkern nästan lyckats sänka mig och min familj totalt. Vid altaret när vi gifte oss som best man till Jonas.

Stalkern gör att jag håller en låg profil, delar ytterst lite om mitt privatliv – något som ibland känns lite tråkigt, just för att vissa stunder och relationer faktiskt förtjänar att synas. Så som DU alban ♥️

Men eftersom denna midsommarfest redan synts till höger och vänster – både i sociala medier och i pressen – så vill jag också passa på att säga mitt hjärtliga TACK till dig!

För tolv – tretton år sedan klev du in i mitt liv, och sedan dess har du vuxit fram som en slags storebror (och jag som den där smått jobbiga lillasystern 😎)

Vi må gnabbas ibland, ( ska gudarna veta 😂♥️) men det finns alltid kärlek och omtanke i grunden – och en hel del skratt.

Tack till dig Alban – och till både gamla och nya vänner – för att ni bidrog till ännu en midsommarhelg fylld av värme, glädje och riktig gemenskap 🌸🌿

vissa av bilderna kommer ifrån fotograf Peter Ortvik Fortsättning bildbomb :

Dela inlägget
Annons
Annons
14 juni, 2025 0


Hej fina ni!
Idag hände något som faktiskt inte hänt på väldigt, väldigt länge… kika gärna på bildtexten ovan 👆🏻 för en liten ledtråd!
Här nedanför ser ni några bilder från New York – en stad jag älskar och som jag har så många minnen från. En liten miss smög sig dock in: jag råkade skriva att året var 2015, men det var faktiskt 2016 jag sprang loppet där borta. Nummerlappen säger 2015, så jag blev lite förvirrad – men ja, så kan det bli ibland!
Inför det loppet gjorde jag några försök till löprundor hemma i Sigtuna, där vi bodde då. Men betoningen ligger verkligen på några. Jag sprang inga längre distanser, och ärligt talat… jag har aldrig riktigt gillat löpning. Det är inte min grej.
Styrketräning däremot – det älskar jag! Det är där jag hittar glädjen, kraften och leken. Jag har också testat OCR (hinderbana) på Mikes Gym på hobbynivå, och kört Tough Viking en gång – vilket var både galet och roligt!
Just nu känns det som att jag befinner mig i en nystart i livet. Dokumentären har betytt otroligt mycket – både för mig och för andra. Allt fler börjar förstå att jag inte varit ”galen”, som vissa kanske trott. Människor som tidigare trott att det var jag som skickade märkliga brev har hört av sig efter att de sett dokumentären – och insett att det faktiskt kommit från min stalker.
Saker börjar sakta men säkert falla på plats. Även om stalkern fortfarande är aktiv (och fruktansvärt påfrestande), så börjar mitt liv, bit för bit, ta form igen. Energin börjar komma tillbaka. 💪🏻
Det gör att jag nu vågar hoppas, drömma – och till och med börja planera in vissa saker. Bland annat några lopp. För även om jag inte är en löparälskare så vet jag att det här är bra för mig. Varje liten grej jag gör för min kropp och mitt mående, hjälper mig framåt.
Jag är fortfarande skör – och väldigt varsam med min energi – men det känns som att jag är på rätt väg. Tack för att ni följer med. ❤️


New York var helt magiskt! Men är man uppvuxen med sex and the city så var motivationen att springa tjejmilen och dagligen träna i central park ganska motiverande i sig! 😎 Dock ska det tilläggas att det var över 35 grader dagen vi sprang och luften stod stilla mellan alla höga byggnader!

Tough vining – 2017. Möhippa för min Julia 🩷



Häromkvällen ringde jag till Jimi.
Jag kände att jag ville ha med mig en kompis på ett lite galet (och spontant) infall: att springa ett halvmaraton! Och Jimi, världens bästa, sa ja direkt. 🙌🏻 Efter en kväll på lilla-balkongen med lite planering så var vi överens. Inte helt som jag hade tänkt mig. Men ändå!

Min kära vän har en liiiite mer tävlingsinriktad inställning än jag 😂 Min idé var att vi skulle springa tillsammans – ni vet, växel-dra lite, pusha varandra när det blir tungt och ta oss i mål sida vid sida. Riktig teamkänsla!
Men nä, det var tydligen inte riktigt Jimis plan. Han siktar mer på personbästa än på personligt stöd haha! Så vi får nöja oss med att hänga innan start och efter målgång. Själva loppet springer vi i våra egna bubblor – vilket också är helt okej. 😂
Loppet går av stapeln i slutet av augusti, här hemma i Stockholm. Och jag har två mål:
Ta mig runt och komma i mål.
Ha kul!
Inget prestige, inget resultatjagande, ingen press. Det här är ett experiment – ett litet test för att se om jag kanske kan tycka att det här med löpning ändå är kul. Kanske kan det till och med få bli ett inslag i min vardag och ett komplement till den träning jag älskar. 😅
Vi får helt enkelt se. Men en sak är säker: nu ger jag det en ärlig chans. Om inte annat så blir detta ännu en erfarenhet.

Annons
Annons



Okej, dags för en liten bekännelse…
Jag är faktiskt utbildad löpcoach. 🙈
Ja, jag vet – det låter lite knasigt med tanke på att jag aldrig använt det i mitt yrke. Och inte direkt i min egen träning heller, om vi ska vara ärliga. Men det var ett förmånligt tillval i en utbildning jag gick, och när chansen dök upp så tänkte jag: Varför inte? Så jag hoppade på.
Men – och det här är viktigt – jag har aldrig känt att jag har den kompetensen som krävs för att coacha någon i löpning. Jag fortsatte inte på det spåret, och det blev mer av en ”kul grej att ha gjort” än något jag verkligen grottade ner mig i.
Lite ironiskt ändå, nu när jag plötsligt står här och ska försöka springa halvmaraton. Men livet är ju fullt av små plot twists, eller hur? 😅


🌟 Fördelar med löpning – mer än bara motion:
🏃‍♀️ Mental frihet: Steg för steg rensas tankarna. Löpning är som meditation i rörelse – stressen släpper, fokus kommer tillbaka.
❤️ Starkare hjärta och kropp: Konditionen förbättras, hjärtat blir starkare och kroppen tackar dig – både nu och på lång sikt.
💡 Kreativ boost: Många får sina bästa idéer under en löptur. Det är som att tankarna får plats att andas!
😌 Bättre sömn: Regelbunden löpning hjälper kroppen att slappna av på kvällen – sömnen blir djupare och mer återhämtande.
💪 Självförtroende på topp: Att sätta mål (små som stora) och nå dem genom löpning bygger självkänsla – varje steg räknas!
🌿 Naturen som gym: Att springa ute ger både frisk luft, solljus och närhet till naturen. Som terapi, helt gratis.
😊 Ren glädje: Endorfinerna efter en löptur – den där känslan av att yes, jag gjorde det! – oslagbar.

Men dom fysiska fördelarna är nog det som motiverar mig allra mest!

💓 Fysiska fördelar med löpträning – särskilt för hjärtat:
Starkare hjärtmuskel
Löpning tränar hjärtat precis som musklerna – det blir starkare och pumpar effektivare.
Lägre vilopuls
Ett starkt hjärta behöver inte slå lika snabbt för att göra sitt jobb – vilket minskar belastningen i vila.
Bättre blodcirkulation
Regelbunden löpning förbättrar blodflödet, vilket ger syre och näring till kroppens alla delar mer effektivt.
Sänkt blodtryck
Konditionsträning som löpning hjälper till att reglera blodtrycket och minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Ökad syreupptagningsförmåga
Kroppen blir bättre på att ta upp och använda syre – vilket förbättrar både uthållighet och hjärthälsa.
Lägre kolesterolnivåer
Löpning kan bidra till att sänka det ”onda” LDL-kolesterolet och höja det ”goda” HDL-kolesterolet.
Minskad risk för hjärtinfarkt och stroke
Studier visar att löpning regelbundet kraftigt minskar risken för allvarliga hjärt-kärlproblem.
Men som sagt, kombinationen av må bra känslorna och vetskapen av de fysiska fördelarna är en anledning stark nog att slänga på sig löparskorna och ge sig ut ett par gånger i veckan om du frågar mig. Håller du med? Är du en person som löptränar? Berätta gärna mer om din träningsform 🤗

Dela inlägget
Annons
Annons
6 juni, 2025 0



Tio år av kamp – när samhället sviker och du får bära allt själv
Nyligen gästade jag Sveriges Radio P4 Kalmar 🎙️
Det kändes lite som att komma hem – Kalmar/Öland har varit mitt hem i många år, även om jag är född i Vadstena och numera bor i Stockholm.
I intervjun pratade vi om dokumentären, om stalking och om hur otroligt svårt det är att få hjälp från samhället och polisen❤️‍🩹
I reelen ser ni ett kort utdrag – hela intervjun finns att lyssna på via min story på Instagram som ligger upp i 24 timmar från och med nu förmiddag 7/6 📻🔈
Dokumentären kan du se på TV4 Play 🎥 📺

VAD HÄNDER NU:
Jag fortsätter min dagliga kamp mot min staker. Jag hanterar dessa irriterande och ganska meningslösa prenumerationer, bestrider, svarar på frågor, förklarar, försvarar mig gällande det och mycket annat. Jag har precis förlorat två klienter på grund av min stalker (detaljer utelämnas) – ett inkomstbortfall på ca 32 000 kr. Det är absurt. Det är verkligt. Och det är bara ett exempel i raden av många.
Det här är inget nytt. Det har hänt så många gånger nu att det inte längre går att bortförklara som otur eller tillfälligheter. När jag ser tillbaka på de här nästan tio åren inser jag att det rör sig om enorma summor. Miljonbelopp. Projekt jag tvingats avbryta, samarbeten som gått upp i rök, anställningar som jag tvingats lämna pga av stalkern. Det är så mycket som gått förlorat – inte bara i form av pengar, utan också trygghet, livsutrymme och framtidstro❤️‍🩹

Stalkern är fortfarande aktiv. Jag är rädd, orolig – och det finns ett uttalat hot. Det är SAMMA kvinna. Och trots att vi vet vem hon är, trots att det finns så mycket dokumentation, trots att jag gång på gång har slagit larm – är hon fortfarande inte frihetsberövad😖 – Varför?
Jag sover dåligt. Min hälsa är påverkad och jag har senaste 2 veckorna befunnit mig i en ordentlig svacka.

Jag grubblar en hel del på hur viss information kommer fram till stalkern. Bland annat saker om farbror Lothar ♥️

Min ork är i botten vissa dagar. Det enda som ger mig lite lättnad är vetskapen om vem det är – det ger mig åtminstone någon form av kontroll. Att kunna titta mig över axeln och veta vad jag letar efter.

Annons
Annons


Men det är helt sjukt att det har gått över tio år. Tio år av konstant oro, av kamp för att bli tagen på allvar. Vi vet vem hon är – ändå har polisen ännu inte agerat. I min värld finns det inget att vänta på längre. Vad mer krävs? Det är frustrerande, sorgligt och helt orimligt att inget händer, trots alla bevis, vittnesmål och anmälningar.

Men – jag försöker också se det som ändå hänt. Jag har äntligen fått komma till förhör. Och jag har fått ett otroligt starkt målsägandebiträde som verkligen tar min situation på allvar 🙏🏻 Det ger lite hopp. Lite ljus.
Till dig som också kämpar – jag kämpar för dig med. För dig, för mig, för våra familjer ❤️‍🩹👊🏻
Snälla – fortsätt anmäla. Fortsätt dokumentera. Samla bevis. Det är det enda vi kan göra just nu. Och tillsammans SKA vi få till en förändring.👊🏻👮
📢 Dela gärna det här inlägget eller tipsa andra relevanta vänner som kämpar ❤️‍🩹 Ju fler som ser, desto starkare blir vi. Vi är inte ensamma. ♥️💪


Dela inlägget
Annons
Annons
5 juni, 2025 0
DÄRFÖR KAN DU INTE FÖRLITA DIG PÅ MOTIVATIONEN!

Några tankar från mig till dig. Ur mitt perspektiv som coach. Vi har alla de dagarna när motivationen inte riktigt vill infinna sig… 😅
Men här är en hemlighet: Du behöver inte alltid känna dig superpeppad för att komma igång! 💪
Styrketräning och lugna promenader är två fantastiska sätt att hålla kroppen igång – och de behöver inte göras på samma sätt varje dag. Vissa dagar handlar det om att lyfta vikterna och känna styrkan växa 💥, medan andra handlar om att ta en lång, lugn promenad för att rensa tankarna och återhämta sig🙏🏻
Det viktiga är att inte ge upp, även när motivationen känns låg. Motivation kan vi inte förlita oss på!
Det är i både de intensiva och de lugna övningarna som vi hittar balans och växer – både fysiskt och mentalt! 🌱
Så nästa gång du inte känner för att lyfta, ge dig själv tillåtelse att gå en promenad istället. Varje steg, oavsett om det är tungt eller lätt, för dig framåt🌟

kram på dig! 🩷

Dela inlägget
Annons
Annons
30 maj, 2025 0


Hej mina fina 💛
Här kommer några glimtar från de senaste dagarna – i bilder och med en liten uppdatering från mitt liv just nu.
Jag har haft två lunchdejter inne i stan – sån där enkel, men viktig vardagslyx som gör skillnad. Att få komma ut, skratta lite, äta gott. Men… jag kan tyvärr inte visa vilka jag var med. På grund av stalkern. När stalkern styr kommunikationen – en vardag i osäkerhet

Det är få personer i mitt liv som har ”klarat sig undan” helt. De är så få att jag kan räkna dem på ena handen. Och det är tungt att skriva det så, men det är min verklighet just nu, och sedan nästan tio år tillbaka. Stalkern har inte bara förstört mitt liv utan trakasserar såååå många i min närhet. Både förut och nu i skrivande stund.
Som jag också nämnde på Instagram: mina inlägg kommer i princip aldrig i realtid längre. Det är ett aktivt val jag gjort av säkerhetsskäl. Undantag är när jag medverkar i live-tv eller radio, som nyligen.
Det här är inget nytt egentligen – men jag har inte varit så öppen om det tidigare. Nu känns det viktigare än någonsin att vara ärlig, försiktig och tydlig med vad jag behöver för att känna mig trygg.
Det är komplicerat på flera sätt. Mer än man kanske förstår genom dokumentären. Samt nu i det skede vi befinner oss i när hon eskalerar och när vi samtidigt hoppas få hjälp av vårat svenska rättsystem.


Träningen rullar på, även om mina rutiner har blivit rejält störda – både av stalkern och av konsekvenserna av allt hen orsakar. Det har krävt pannben, målmedvetenhet och rejäl disciplin.
Vissa dagar har jag bara velat dra täcket över huvudet och försvinna från allt. Men just de dagarna har jag tvingat mig själv att pusha lite extra. Och varje gång – efter träningen – mår jag så mycket bättre. Det ger mig kraft. Det ger mig energi🙏🏻

Jag brukar inte skryta men är stolt och vill därför säga att jag satte nytt PB i hip thruster maskinen häromdagen. Strax över 100 kg 👊🏻. Med tanke på hur trött jag varit sista veckan så är jag mycket nöjd med det ☺️



Pass och vaccinationer – check! ✅
Nu är allt äntligen klart inför tjejernas allra första flygresa… och jag är så nervös! Herregud!!! 🇪🇸✈️
De ska få följa med mig till Spanien och till Mikes Gym, där jag planerar att tillbringa halva sommaren medan Ludvig är hos sin pappa. Det känns som balsam för själen – träning, god mat, vila, sömn och så börjar det om. Precis vad jag behöver just nu.
Jonas är ute på turné och Med vänlig hälsning rullar för fullt, så han är ständigt i jobb-mode. Förut brukade jag alltid åka till Spanien på somrarna, men de senaste två åren har jag stannat hemma på grund av blomsterbutiken.
Men i år… i år blir det annorlunda.
För första gången någonsin får tjejerna följa med. Och det känns så stort. 🫶🏻

Babyshower för en av mina absolut bästa vänner. Finaste Julia som även hon medverkar i dokumentären och blivit utsatt av min stalker. Modig, snäll, genuin och omtänksam 🩷

Annons
Annons

Förra veckan tillbringade jag många timmar i polisförhör. Blandade känslor men i det stora hela så gick det väldigt bra. Jag har samma advokat/ målsägandebiträde som Bianca Ingrosso – hon heter Silvia. Hon känns trygg, professionell, och vi klickade direkt. Nu väntar vi på återkoppling och nästa steg i processen.
Jag har noll tålamod just nu och känner mig väldigt trött och medtagen. Stalkern är fortfarande aktiv, och det tar mycket på min energi. Jag är ganska sårbar för tillfället.
Men – att veta vem det är, att för första gången få bli lyssnad på, och att polisen äntligen öppnar ärendet är otroligt positivt!

Tack för att ni finns, för ert tålamod och för att ni fortsätter läsa och stötta. Det betyder mer än ni tror.
Vi hörs snart igen.Stor kram 🥰

Dela inlägget
Annons
Annons