Hej Eva! Jag behöver verkligen din hjälp! Jag är en kvinna i 40-års åldern och jag har varit tillsammans med en man i två år. Vi har haft det bra under dessa år och har även köpt ett gemensamt sommarhus utomlands. Nu har han gjort slut med mig då han anser att hans känslor inte finns där längre på grund av att han känner att han inte kan ta upp saker med mig utan att jag går in i försvarsställning.

Men problemet är att i det första bråket vi hade i vår relation så tog han upp en sak som hände ett år tidigare, som han hade gått och ältat antagligen. Han trodde att jag hade varit otrogen mot honom då jag hade en tjejkompis på besök. Han undrade om det verkligen var hon som var hos mig. Jag reagerade ju såklart starkt på detta eftersom jag blev chockad över att han inte hade tagit upp detta tidigare. Jag kände mig också väldigt kränkt över att blivit anklagad för en sådan sak. Hans anledning till varför det tog slut är att han tycker att det inte ska spela någon roll när man tar upp saker som man funderar över – och det känner han att han inte kan göra med mig. Det kan vara något som har hänt för en månad sedan, ett år sedan, två år sedan. Han känner att han har all rätt att ta upp det.

Han säger att det inte funkar för honom att bråka och sedan prata om det och gå vidare, säga förlåt osv – för han tycker att det händer något såpass allvarligt i ett bråk och en del av känslorna skalas av efter varje bråk. Och jag har ju självklart trott att vi har löst våra konflikter och gått vidare efter det att vi sagt förlåt till varandra, men uppenbarligen inte han.

Det känns som han vill att jag bara ska rätta mig efter vad han tycker och vill men kan inte se att alla har vi brister. Säger jag emot eller har en annan åsikt om det hela, då går jag i försvarsställning tycker han.

Jag vill också tillägga att vi har haft två stora bråk under dessa två år och vid varje bråk så har han även påpekat att han har gått och våndats efteråt över att jag ska lämna honom. Vi har heller inte haft en bra kommunikation och sett detta på två helt olika sätt då han inte har pratat med mig om det. Han har gått och hållit saker inom sig och jag har trott att vi har varit lyckliga.

Han ger varken mig eller vårt förhållande någon chans att ens försöka reparera det då han anser att det inte går att lösa. Jag känner mig helt knäckt över detta och väldigt nedvärderad då han lägger allt detta på mig. Går det att leva med en person som går och ältar allt i sitt huvud för sig själv och inte kan släppa saker som varit? Jag är en tjej som säger vad jag tycker och tänker och står för mina åsikter. Varför vill jag ha honom tillbaka när jag vet att detta förmodligen inte hade varat livet ut ändå som jag hade hoppats på? Tacksam för svar.