Eva Rusz svarar
Då två människor möts aktiveras på en omedveten nivå våra känslomässiga anknytningsmodeller som vi bär med oss inombords oss födseln. Vi lär oss genom hur våra föräldrar eller vårdgivare känslomässigt tog hand om oss olika sätt om hur vi skall hantera närhet och kärlek som vuxna.
Vid känslomässiga närmanden till en partner kan vi reagera på olika sätt beroende på vad vi har lärt oss; antingen känner vi oss lugna och trygga vilket är den bästa förutsättningen för att inleda en kärleksrelation.
Eller så känner vi oss både trygga och otrygga eller otrygga och rädda och då kan vi i tankar och beteenden skapa avstånd till partnern efter att man haft det bra tillsammans. Man fjärmar sig efter att ha varit intima istället för att fortsätta vara nära varandra.
Man kan också ”kollidera” i de olika sätten man bär med sig och då blir relationen en berg-och dalbana. Man kan komma tillrätta till många relationsproblem om man är nyfiken och visar förmåga att bete sig flexibelt. Med det menar jag att man istället för att man benhårt hävdar sina egna åsikter och förminskar motparternas synpunkter utforskar och försöker förstå hur den andre fungerar.
I ditt fall verkar det som om din kille har ett pessimistiskt synsätt gentemot dig och jag uppfattar att han även beter sig egoistiskt.
Det är inte bra att fortsätta en relation då dessa beteenden dyker upp men givetvis kan beteendena förändras om Ni och du talar i klartext om vad du ogillar och hur du önskar att han skall bete sig istället.