Eva Rusz svarar

Om man får panikkänslor då man skall komma en romantisk partner nära så kan det vara tecken på att man i barndomen har upplevt otrygghet då man kom fysiskt och känslomässigt nära sina vårdgivare. Det låter som om denne man är mer van att leva som en kompis med en partner än som en älskare, eftersom han får panik på det äntligen är dags att komma fysiskt och känslomässigt nära en partner.

Denna rädsla triggas i personens känslomässiga ” usb-minne” kallat amygdala, som är  två små uråldriga så kallade minnesbanker inom oss som kan skapa kamp-/flyktreaktioner, blixtsnabbt. Amygdala lagrar starka känslomässiga minnen för att skydda oss från faror i framtiden.

Så om man har utsatts för verkliga situationer som barn och under uppväxten där man kommit nära  någon viktigt person eller förälder och sen upplevt att denne person förskjuter en så kan man omedvetet lagra rädsla som skapar beteenden där man får ångest och panik känslor. Avslappnings träning i kombination med psykoterapi brukar kunna lugna ner  personer som reagerar så då de kan se att det verkligen inte föreligger någon fara i nuläget.

Denne mans önskan om att behålla vänskapen ser jag som ett typiskt tecken på att han vill, men inte törs. Om du har ork så kan detta hans förslag på sikt minska hans närmande-rädsla.

Försök också att samtala med honom om  vad han upplever som är så skrämmande, be honom berätta om sina barndomsupplevelser, om hur han upplevde kärlek och närmanden mot sina vårdgivare då. Om det går att sätta ord och minnesbilder på barndomens upplevelser så finns det möjlighet att på sikt minska rädslan.
Eva