Jag har träffat en kille sedan i början av sommaren. Vi har setts några gånger i veckan och hörts en hel del. Sedan var semestern och vardagen tog över. Jobb, träning osv. Samma tid fanns inte längre. Jag började känna att något inte var helt hundra. Han är inte förtjust i att prata om känslor, men efter att vi skulle ses för cirka två veckor sen och han ställde in på grund av ”är på dåligt humör” så fick jag dra ur honom att allt inte var ok. Jag vill ses mer än honom och han får dåligt samvete för han vill inte ses lika ofta. Han tycker om att vara själv och behöver egentid. Han vill ses, men kanske cirka en gång i veckan, ibland mer, han vill inte må dåligt och han dåligt samvete för att vi inte ses så ofta. Jag tycker det känns lite. Vi kom fram till att det inte kommer funka i ett telefonsamtal och att det inte går att lösa, vi får sluta ses. Han hade funderat lite på det, för mig kom det lite som en chock att det helt plötsligt bara var slut. Vi sågs dagen efter, kom väl inte fram till så mkt mer. Bara att vi skulle höras, båda var väldigt ledsna då vi tycker mycket om varandra. Vi hördes en vecka senare igen då jag tyckte det kändes lite oklart, men det är slut. Han säger att han inte vill ha ett förhållande, och så lägger han till ”tror jag” och så får jag fråga om han tror eller vet, och då säger han att han vet. Men jag vet inte om han faktiskt menar det... Hur gör man nu? Lägger man bara ner allt eller går det att hitta en lösning? Jag vet att i teorin är det lätt. Vi vill ses olika mycket, ingen kommer blir nöjd, antagligen må dåligt, vi borde bara sluta ses och hitta någon som vill samma sak. Men så är det ju det där med känslor, det är inte så lätt. Jag tycker om honom väldigt mycket och jag vet att han tycker om mig också. Hur gör man? Tänker att jag ska ge det lite tid där vi inte hörs, men sen då?