Eva Rusz svarar
Hej!
Jag förstår att mötena med denna man är verkligt förvirrande.
Jag är inte så säker på att han har narcissistiska drag även om det som du beskriver det är att allt verkar utgå ifrån vilka behov han har.
Jag tycker utifrån din beskrivning att det verkar som om denne kille har en anknytningsstörning.
Anknytningen är den process som sedan barnets fötts, sker mellan två personer, oftast börjar det med mor och barn. Det är en evolutionär process som skapar ett känslomässigt band mellan barn och förälder. Det garanterar överlevnad för barnet om den sker på ett känslomässigt och fysiskt tryggt sätt.
Denna process utgör grunden till hur vi som vuxna hanterar närhet och separationer i våra romantiska relationer.
Om ett litet barn om och om igen har fått uppleva att föräldern/föräldrarna är känslomässigt onåbara eller oförutsägbara så kan detta ristas in i barnets hjärna och då kan man som vuxen reagera med att instabila beteenden där man kommer nära någon, är ” på” för att sen fly, försvinna. Man försvagar relationen eftersom man har ”lärt sig” att det föreligger fara då man äntligen år det man önskar, någon som älskar en.
Dessa närmande och avlägsnande beteenden har alltså med omedveten rädsla att göra, det har inte med dig att göra alls. Han stänger av sina känslor då han kommer nära dig.
Detta går att komma tillrätta med i en psykoterapi om personen själv inser att denne har problem.
Det går också att minska personens dysfunktionella beteenden om man orkar stå ut med dessa under en längre tid, eftersom personen då lär sig att det inte är farligt att stanna kvar, eftersom du då inte försvinner eller beter dig otryggt.
Men det kan vara oehört påfrestande att invänta en person som stänger av sina känslor, drar sig undan och sen vill komma nära igen.
Eva