Fisetin

Fisetin (7,3′,4′-flavon-3-ol) är en växtflavonol från flavonoidgruppen av polyfenoler. Det tillhör flavonolundergruppen av flavonoider, tillsammans med ämnen som quercetin, myricetin och kaempferol.

Fisetin finns i små mängder i växter, där det fungerar som ett gult färgämne, och i frukter och grönsaker som jordgubbar, äpplen, persimoner, gurkor och mango. Polyfenoler är naturliga föreningar som syntetiseras av växter och förekommer i en mängd olika vegetabiliska livsmedel. Jordgubbar innehåller den högsta koncentrationen av fisetin.

Epidemiologiska data och polyfenoler

Epidemiologiska data visar ett tydligt samband mellan ett högt intag av polyfenoler och flavonoider och minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar och osteoporos.

Polyfenoler har visat sig bidra till:

• Minskad ackumulering av åldrande celler och cellulär oxidativ stress.
• Förbättrad kardiovaskulär hälsa och minskad inflammation.
• Modulering av autofagi och stöd för en gynnsam tarmflora.
• Förlängt hälsospann genom att påverka cellulära mekanismer och signalvägar som SIRT-gener, mTOR och AMPK.

Växtkällor för fisetin

Fisetin förekommer naturligt i frukter som jordgubbar, äpplen, kiwi, persimoner, gurkor och mango. Ett regelbundet intag av dessa livsmedel kan bidra till att bromsa cellulärt och kognitivt åldrande samt ge ett visst skydd mot kroniska sjukdomar.

Det genomsnittliga dagliga intaget av fisetin via kosten är cirka 0,4 mg. För att uppnå terapeutiska nivåer rekommenderas tillskott, där doser kan vara 50 gånger högre än vad som normalt fås genom kosten.

Historik

Fisetins kemiska formel beskrevs först av den österrikiske kemisten Josef Herzig 1891. Under de senaste 20 åren har intresset för ämnet ökat snabbt, med en mängd studier som påvisar dess positiva effekter på åldrande, degenerativa kroniska sjukdomar och autofagi.

Fisetin gynnar autofagi och ett längre hälsospann

Det finns minst sju huvudsakliga biokemiska processer som antingen påskyndar eller hämmar åldrandet och utvecklingen av kroniska sjukdomar:

1. SIRT-gener
2. mTOR
3. AMPK
4. Inflammation
5. Insulinresistens
6. Oxidation
7. Toxicitet

Att tillföra ämnen som aktiverar SIRT-gener har visat sig vara en av de mest framgångsrika metoderna för att bromsa åldrandet och motverka kroniska sjukdomar.

Livsstilsfaktorer som naturlig lågkaloridiet, periodisk fasta, tidsbegränsade måltider, motion samt läkemedel som Rapamycin och Metformin har välstuderade bromsande effekter på åldrandet. Bland tillskott har ämnen som Resveratrol, NR, NMN, NAD+, quercetin, grönt te-extrakt (EGCG) och fisetin visat sig spela en central roll.

Fisetins senolytiska effekt och autofagi

I en preklinisk prövning visade sig fisetin vara den mest potenta av tio studerade flavonoider när det gäller senolytiska egenskaper. Det innebär att fisetin effektivt avlägsnar gamla och ineffektiva celler, vilket främjar autofagi och minskar sjukliga åldringsprocesser i stora mängder vävnader.

Autofagi är en intracellulär renings- och återvinningsprocess som optimerar cellernas funktion. Begreppet kommer från grekiskans ”auto” (själv) och ”phagein” (äta) och beskriver hur cellen bryter ned och återvinner skadade komponenter för att bygga nya och friskare strukturer.

Varje cell innehåller olika komponenter, så kallade organeller, som kan liknas vid kroppens organ. Dessa organeller kan genomgå specifika typer av autofagi, såsom:

• DNA-fagi
• RNA-fagi
• Glyko-fagi
• Proteo-fagi
• Lipo-fagi
• Mito-fagi

Den japanske forskaren Yoshinori Ohsumi belönades med Nobelpriset i medicin 2016 för sin banbrytande forskning om autofagi. Hans arbete öppnade dörrar till en djupare förståelse av hur celler detoxar och återvinner skadade molekyler och organeller.

När autofagi fungerar optimalt bidrar det till att upprätthålla cellernas hälsa och vitalitet. Men med åldern eller vid försämrad hälsa blir autofagin mindre effektiv, vilket leder till ansamling av cellulärt skräp, sänkt energinivå och snabbare sjukdomsutveckling. Denna ansamling är en viktig drivkraft bakom åldrande och trötthet.

Autofagi sker främst under natten när du sover. Om dygnsrytmen är störd påverkas även autofagin och andra nattliga reningsprocesser, inklusive hjärnans glymfatiska system, vilket kan leda till ytterligare hälsoproblem.

Processer som gynnas av fisetin och autofagi

• Främjar friskare åldrande och förlänger hälsospannet.
• Effektiviserar energiomsättningen och förbättrar mitokondriell hälsa.
• Stärker immunförsvaret och minskar inflammation.
• Skyddar hjärnan och förbättrar kognitiv funktion, långtidsminne och neurologisk kommunikation.
• Stärker hjärta och kärl, samt motverkar metabolt syndrom.
• Eliminerar gamla, ineffektiva och virusinfekterade celler.
• Stimulerar autofagi och mitofagi för att återvinna intracellulära ämnen och optimera ATP-produktion.
• Skyddar celler mot oxidativ stress med antioxidanteffekter i hela kroppen.
• Motverkar överskott av mikroglia i hjärnan och främjar glutationproduktion.
• Stödjer nybildning av stamceller och cellulär integritet.
• Har senolytiska egenskaper som förnyar åldrande celler och minskar cellulär skräpansamling.
• Skyddar hjärta och kärl samt motverkar angiogenes och tumörtillväxt.
• Bidrar till en bättre balans i tarmfloran och ett gynnsammare mikrobiom.

Biokemi och metabolism

Fisetin har i laboratoriestudier visat sig hämma aktiviteten hos flera proinflammatoriska cytokiner, inklusive tumörnekrosfaktoralfa (TNF-alfa), interleukin 6 (IL6) och nukleär faktorkappa B (NF-κB). Den antiinflammatoriska effekten beror på deacetylering av den proinflammatoriska transkriptionsfaktorn NF-κB via sirtuin 1.

Studier visar också att fisetin kan uppreglera glutation, en endogen antioxidant, och fungera som ett reduktionsmedel. Det reagerar kemiskt med reaktiva syrearter för att neutralisera dem och fastnar i cellmembran, där det förhindrar oxidativ skada på lipider.

Fisetin har en plan molekylstruktur med flera kolringar, vilket gör att det effektivt rensar bort fria radikaler genom sin elektrondonerande kapacitet. De antioxidativa egenskaperna förstärks av närvaron av hydroxylgrupper på flera delar av molekylen.

Dessutom är fisetin en sirtuin-genaktiverande förening. I laboratoriestudier har det visat sig förlänga livslängden hos jäst, maskar, flugor och möss.

Fisetin och synergister

Fisetin är särskilt användbart i samband med behandlingar och kurer som inkluderar fasta eller detoxprogram. Det kan intas dagligen eller under perioder på 2–3 månader i samband med:

• Kalorirestriktion (80 % av normalt kaloriintag).
• Periodisk fasta (ätfönster på 6, 8 eller 10 timmar).
• 5:2-modellen (två dagar med lågkaloriintag per vecka).
• Femdagskurer med 800–1 000 kcal per dag.

Detox-tillskott och örter som kan kombineras med fisetin inkluderar:

• Detoxdrycker, klorella, greensdrycker.
• Koriander, basilika, ingefära, kajenn.
• Kryddnejlikor, rödklöverblom, kardborrerot, maskrosrot, mariatistel.
• Quercetin, Pau D’Arco, cistus, chaga och nässlor.

Anti-aging och autofagi: Fisetin fungerar väl tillsammans med andra tillskott för att bromsa åldrandet och stödja autofagi, såsom:

• NR, NMN, NAD+, quercetin, kurkumin, resveratrol och pterostilben.
• EGCG/grönt te-extrakt, apigenin, astragalus och broccoligroddar.

Fisetin kan också användas som ett komplement till konventionella och integrativa cancerbehandlingar.

Optimal förebyggande och terapeutisk användning

Fisetin kan användas som ett komplement vid behandling av kroniska besvär och genetiska belastningar, inklusive neurologiska, kognitiva och immunologiska tillstånd, samt hjärt-kärl-, lever- och njurproblem. Det stödjer:

• Hälsosamt åldrande och fasta, inklusive periodisk fasta och detoxkurer.
• Rening och återvinning av intracellulära komponenter, inklusive i cellkärnan.

Studier visar lovande resultat för behandling av tillstånd som kardiovaskulära problem, kroniskt trötthetssyndrom, Parkinsons sjukdom och demens.

Dosering av fisetin

Av hundratals studier har man inte identifierat någon toxisk dos för fisetin, inte ens vid höga doser på 1 000–3 000 mg som intagits av människor. Fisetin är inte klassat som ett essentiellt näringsämne, vilket också gäller andra flavonoider. På grund av brist på omfattande studier och variation i upptaget av fisetin från kosttillskott finns det inga officiella rekommendationer för dagligt intag.

Förebyggande dosering
För förebyggande ändamål rekommenderas att börja med en låg dos, exempelvis 200 mg per dag, inom det optimala dagliga intaget (ODI). Efter 1–2 månader kan dosen gradvis ökas till 500 mg per dag, förutsatt att inga biverkningar upplevs vid lägre doser.

Terapeutisk dosering
I studier på möss med neurologiska, immunologiska och kardiovaskulära besvär har forskare använt doser på 5–25 mg/kg kroppsvikt för att uppnå betydande terapeutiska resultat. För en person som väger 70 kg motsvarar detta 350–700 mg dagligen.

Upptag och variation
Effekten och absorptionen av fisetin kan variera beroende på beredningsformen och individens absorptionsförmåga. Hittills har inga långtidsstudier påvisat att dessa doser är skadliga vid långvarigt intag.

Kostbaserat intag

Från en växtbaserad kost som inkluderar flera fisetinrika livsmedel, som jordgubbar och äpplen, kan intaget nå cirka 1 mg per dag. För att uppnå de optimala doser som visat sig kunna förlänga hälsospannet och stödja autofagi bör dagliga doser ligga mellan 200 och 900 mg.

Doseringsschema:

• Låga till medelhöga doser (100–400 mg) kan intas dagligen.
• Vid högre doser (>500 mg) bör intag ske med några dagars mellanrum.
• För att optimera autofagi kan en dos på 900–1 500 mg intas någon eller några dagar per vecka.

• ODI (Optimal daglig dos): 100–500 mg, med några dagars uppehåll per månad.
• TDI (Terapeutisk daglig dos): 500–1 500 mg under veckor eller månader, med minst en vilodag per vecka och regelbundna labbanalyser var tredje månad.

Vid terapeutisk behandling kan doser på 5–25 mg/kg kroppsvikt ge betydelsefulla resultat. För en person som väger 70 kg motsvarar detta 350–700 mg per dag. Högre doser, upp till 1 000 mg dagligen, kan vara effektiva vid svårare tillstånd. Kombination med synergister som quercetin, EGCG och kurkumin kan minska den nödvändiga dosen med upp till 50–70 %.

Kontraindikationer och toxiska doser

Fisetin är ett mycket säkert kosttillskott vid dagliga intag på upp till flera hundra milligram. Studier på möss visade toxicitet först vid doser över 400 mg/kg. En försiktighetsprincip innebär att doser över 2 100 mg per dag för en 70 kg person bör undvikas.

Potentiella biverkningar:

• Magbesvär.
• Allergiska reaktioner (histaminpåslag).
• Leverstress vid långvarigt intag av höga doser.

För personer med känslig mage rekommenderas att börja med en låg dos och inta fisetin tillsammans med mat.

Antagonister och läkemedelsinteraktioner

Fisetin kan påverka cytokrom P450-enzymer, som ansvarar för nedbrytning av läkemedel och toxiner. Även om fisetin sällan orsakar negativa interaktioner, är det viktigt att rådfråga läkare vid kombination med läkemedel. Fisetin har inte visat sig öka blödningsrisker, men fler studier behövs för att kartlägga potentiella interaktioner.

Biotillgänglighet och beredningsformer

Biotillgängligheten av fisetin är låg vid oralt intag jämfört med intravenöst. För att förbättra absorptionen har liposomala och nanopartikelformer utvecklats. Novusetin®, en patenterad fisetinkoncentration med minst 94 % renhet, erbjuder jämn och stabil effekt.

Beredningsformer inkluderar:

• Tabletter, kapslar, pulver.
• Liposomala och nanopartiklar.

Intravenöst intag har visat att fisetin kan passera blod-hjärnbarriären och nå hjärnan, medan oralt intag vid dosen 50 mg/kg kan bibehålla serumkoncentrationer i över 24 timmar. 

Cellutrymmen och nyckelorgan

Fisetin har en bred verkan och stödjer funktioner i flera cellutrymmen och nyckelorgan, inklusive:

• Mitokondrier vid intracellulär cytosol, organeller och cellkärnan.
• Bindväv, binjurar, njurar, ligament, ben, gom, lever, thymus, lymfa och hjärta.

Absorptionsfrämjande ämnen och synergister

Fisetin kombineras ofta med ämnen som:

• Flavonoider: Quercetin, naringenin, apigenin.
• Näringsämnen: C-vitamin, D-vitamin, resveratrol och EGCG.
• Pre- och probiotika: Förlänger fisetinets verkan i kroppen.

Kompletterande näringsämnen och kosttillskott

Fisetin fungerar synergistiskt med flera näringsämnen och kosttillskott som:

• Quercetin, EGCG, resveratrol.
• C-vitamin, D-vitamin.
• Apigenin, luteolin, myricetin, kaempferol.

Exempel på studier om fisetin

Det finns minst 274 vetenskapliga studier om fisetin, varav de flesta har publicerats sedan år 2000. Dock är majoriteten av dessa studier utförda på djur eller cellmodeller, medan långtidsstudier på människor ännu saknas. Trots detta har konsekvent positiva effekter observerats inom områden som autofagi, immunologi, energitillverkning, hjärt- och hjärnhälsa, glutationupptag och blodmarkörer.

Studerade områden inkluderar:

• Cancer: 71 studier.
• Hjärthälsa: 34 studier.
• Toxicitet: 28 studier.
• Hjärnhälsa: 18 studier.
• Oxidativ stress: 12 studier.

Flera intressanta studier 0m fisetin:

1. Senolytisk effekt och hälsospann:
   Fisetin visade sig vara den mest potenta av tio testade flavonoider när det gäller att eliminera gamla celler och föryngra vävnader. Intervention sent i livet gav ändå betydande hälsofördelar.
   • Yousefzadeh, Matthew J. et al. ”Fisetin is a Senotherapeutic that Extends Health and Lifespan.” EBioMedicine. 2018 Oct: 36:18–28.
2. Antiinflammatoriska och antioxidativa effekter:
   Fisetin motverkar utveckling av cancer och neurologiska sjukdomar genom sina antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper. Det bidrar också till effektivare detoxprocesser.
   • Osama, Elsallabi, et al. ”Fisetin as a Senotherapeutic Agent: Biopharmaceutical Properties and Crosstalk between Cell Senescence and Neuroprotection.” Molecules. 2022 Jan 23;27(3):738.
3. Neurologiska sjukdomar och mikrobiom:
   Många studier visar att fisetin, antingen ensamt eller i kombination med andra föreningar, har potential som behandling av neurologiska sjukdomar. Fisetin verkar också gynnsamt på mikrobiomet.
   • Maher, Pamela. ”Preventing and Treating Neurological Disorders with the Flavonol Fisetin.” Brain Plasticity. 2020; 6(2):155–166.
4. Glutation och immunfunktion:
   Fisetin är överlägset andra flavonoider när det gäller att stärka glutationets skyddande aktivitet och minska utvecklingen av neurologiska, kognitiva och immunologiska problem.
   • Maher, Pamela. ”Fisetin Acts on Multiple Pathways to Reduce the Impact of Age and Disease on CNS Function.” Frontiers in Bioscience. 2017; 7:58–62.
5. Cancerhämmande effekter:
   Vid doser av 50 mg/kg (motsvarande 3 500 mg för en person på 70 kg) kunde fisetin minska processer som driver cancerutveckling och spridning, särskilt genom att hämma mTOR och PI3K/Akt. Fisetin visade sig vara ett effektivt komplement till konventionell cancerbehandling, särskilt vid melanom och prostatacancer.
   • Vaqar Mustafa, Adhami, et al. ”Dietary flavonoid fisetin: A novel dual inhibitor of PI3K/Akt and mTOR for prostate cancer management.” Biochemical Pharmacology. 2012 Nov; 84(10):1274–1284.
6. Leverskydd
   Fisetin skyddade mot leverskador orsakade av acetaminofen i djurstudier. Det aktiverade autofagi och motverkade inflammation, vilket minskade skador på levern.
   • Zhang, Jiaqi, et al. ”Fisetin Prevents Acetaminophen-Induced Liver Injury by Promoting Autophagy.” Frontiers in Pharmacology. 2020; 11:162.

Av Peter Wilhelmsson,näringsexpert och  funktionsmedicinsk naturläkare (SNLF. IFMCP).

Mer information om Peter Wilhelmssons böcker och kurser hittar du här!