Fluor är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9 som en del menar är viktig för tänderna och skelettet, medan andra menar att dess påverkan på hälsan är främst negativ.
Historik
1901 upptäckte Eager fluor.
1942 upptäcker Dean ett samband mellan ökade fluorhalter i dricksvatten och lägre förekomst av karies.
1981 visar Ziegelbecker att tillsatt fluor i dricksvatten inte ger mindre fall av karies.
Kemi
Människokroppen innehåller 3–7 mg fluor. Normala fluorvärden i blodet är 4–36 µg /100 ml. 70–80 procent av den fluorid som finns i blodet finns i plasman. Fluor är en del av föreningen natriumfluorid (som används i dricksvatten) och kalciumfluorid. Över 90 procent av fluoret lagras i skelettet, där fluorid kan ersätta hydroxijonen i ben. Upp till 3 mg av överskottsfluoret utsöndras av kroppen genom urin och svett. Fluor binder med hydroxyapatit och bildar fluorapatit och förenar sig i benvävnaden.
Funktion
Den viktigaste funktionen hos fluor är att öka bendensiteten och därigenom förhindra hål i tänderna. Fluor stärker också tandemaljen vid direktkontakt och skyddar därigenom tänderna mot anfall av bakterier och syror. Man har trott att skelettet stärks av fluor men flera studier visar att skelettet på lång sikt blir skörare. Förutom att de flesta forskare tror att fluor stärker benstommen, anser man också att fluor minskar utsöndringen av kalcium och kan motverka hörselförlust genom att stärka innerörat. Det är inte klarlagt att fluor stärker benstommen trots att det kan öka bendensiteten. Det finns även motsägelsefulla studier rörande sambandet mellan fluorbrist och ökad förekomst av hjärtsjukdomar. Ett ökat intag av fluor kan vara en bidragande orsak till njursten. I delar av USA tillsätter man fluorid i dricksvattnet i vissa stater/städer, men en mycket livlig debatt angående säkerheten kring fluorbehandling har pågått sedan 1970-talet.
Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Hämmad tillväxt, håravfall, störningar i tandutvecklingen, ökad kariesbildning.
Terapeutisk användning
Kariesprevention och behandling.
Bästa källorna för fluor (0,2–3,0 mg fluor per 100 g)
Sardiner, makrill, sill, vin, torsk, räkor, grönt te, kaffe.
Om man dricker fluorerat vatten kan 3 dl vatten innehålla ca 0,2–0,3 mg fluor. En annan källa för fluorintag är användning av teflonstekpanna-/kastrull. Stort intag av fluorrika typer av grönt te kan orsaka inlagring av för stora halter fluor i kroppen.
Dosering
RDI: Inget uträknat men 1,5–4 mg per dag rekommenderas av många.
Ett vanligt dagligt intag för män är 4 mg och för kvinnor 3 mg som rekommenderas oftast för att stärka emaljen vid kariesangrepp. De allra flesta får tillräckligt med fluor via kosten och behöver inte tillskott.
Var mycket försiktig med långvarigt intag av fluorid genom tandkräm, sköljvatten, tabletter m.m. Undvik helst fluoridtillskott eller använd endast en mycket begränsad mängd i form av tandkräm eller munsköljvatten som inte bör sväljas. Se upp så att barn inte använder mycket fluortandkräm på tandborsten och så att de inte sväljer ner den. Om natriumfluorid intas i tillskott bör alltid kalciumtillskott intas samtidigt. Goda kostvanor och god tandhygien samt stark begränsad tillgång till socker, läsk och godis i kosten är bästa sättet att förebygga karies. Att skölja med fluormunvatten eller borsta tänderna med små mängder av fluortandkräm kan stärka emaljen och ge minimal skada om man sedan omedelbart spottar ut.
Toxiska doser
20–80 mg per dag. Dödlig dos = 2 000 mg per dag. Negativa reaktioner kan förekomma även vid doser mellan 5–10 mg per dag under längre tid. Totala mängden fluor i vissa tandkrämstuber kan vara en dödlig dos för ett spädbarn. Håll utanför räckhåll! Fluor är ett mycket giftigt och skadligt ämne vid toxiska doser. Intag genom kosten, fluorerat vatten, teflonstekpanna/-kastrull samt tandkräm och munvatten kan tillsammans ge en långsiktig förgiftning, speciellt om man inte äter alger.
Toxiska reaktioner
Fluor kan skada nervsystemet, minska IQ och skapa inlärningsproblem. Det kan även förorsaka höftfrakturer, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, karies, fluoros (färgfläckar på tänderna) m.m. När fluoransamlingen efter många års exponering blir större än 5 000 ppm kan följande förändringar i benvävnaden uppträda:
• Ojämn osteoporos
• Ojämn osteoskleros
• Band i vävnad liknande osteomalaci
• Allvarlig kronisk osteofluorosis • Exostoser och osteofyter är synliga vid röntgen
• Förkalkning av ligament
• Stelhet och smärta.
Förutom detta skadas enzymer som reparerar DNA vid höga värden av fluor i vatten eller blod. Låg sköldkörtelfunktion samt nedsatt fertilitet hos män ökar också med höga värden fluor i vattnet eller blodet. I USA finns det en stor folkrörelse mot tvångstillsättning av fluor i dricksvattensystemen.
Vid 2–8 ppm påbörjar missfärgning av tänderna och efter 8 ppm kan benfluoros uppträda med reumatismliknande symtom. Många rapporter har visat ökad förekomst av cancer och hjärt-kärlsjukdomar i områden i USA där man tillsätter mest fluor i dricksvattnet.
Beredningsformer
Fluor säljs på apoteket och hos tandläkare i form av fluortillsatt tandkräm, fluortabletter och fluormunvatten i form av tillskottet, natriumfluorid.
Interaktioner med läkemedel
Absorption av fluor från tillskott är nedsatt om det inte intas med antacidum innehållande aluminiumhydroxid.
Interaktion med näringsämnen och metaller
Aluminium, kalcium och klorid hämmar medan fett ökar upptaget av fluorid.
Fluor är en halid som konkurrerar med bl.a. jod för upptag. Förhöjda fluorhalter kan minska sköldkörtelns tillgång till jod.
Organ
Tänder, emalj, benstomme, njurar, aorta, sköldkörtel, lever, blod.
Synergister
Kalcium, järn, molybden, magnesium och fettsyror.
Absorption
Absorption av fluor är mycket god. Fluorider i kosten absorberas snabbt till 80–90 procent.
Antagonister
Aluminiumsalter av fluorin, kalcium, magnesium, klor, järn och jod.
Analyser och mätmetoder
Fluoriderna utsöndras med urinen. Därför sjunker utsöndringen av fluor hos patienter som lider av njursvikt. Urinens fluorhalt återspeglar intaget.
Det finns inga skäl att mäta fluoridvärden i blod eller plasma, eftersom halten av fluorid i dricksvatten, tillskott, tandkräm och munvatten så gott som helt avgör fluorintaget.
Exempel på studier, referenser
Höftfrakturer och fluortillägg i dricksvatten
I en 7-årig studie kunde man visa att personer över 65 år som fått fluortillägg i dricksvattnet hade en liten men signifikant ökad risk för höftfraktur. Författarna menar att lågt fluorintag (och därmed tillägg) kan öka risken för höftfraktur.
Danielsson C. et al. “Hip fractures and fluoridation in Utah´s elderly population”. JAMA, 1992:268:6:746-8.