Folsyra, folat, folacin (vitamin B9, B10, M)

Historik

Folsyra upptäcktes före vitamin B12 när vetenskapsmän letade efter ämnen i nötlever som förebygger eller botar perniciös anemi.
1931 hittar Lucy Willis i Bombay, Indien som forskade i megaloblastanemi hos gravida en okänd faktor i jäst som 10 år senare isolerades och fick namnet folsyra.
1941 isoleras folacin från gröna bladgrönsaker (spenat). Folsyra blev ett etablerat nödvändigt näringsämne för människor, många djur och mikroorganismer, inklusive Lactobacillus casei.
1945 bevisar man att folacin och vitamin B12 är 2 skilda men nödvändiga näringsämnen.

Kemi
Folsyra är vattenlöslig, med vissa former som tål värme respektive syra och andra som är tämligen känsliga. Grönsaker som lagras i rumstemperatur förlorar en stor del folsyra. Torrmjölk förlorar i stort sett all folsyra. Cirka 70 procent av folsyran försvinner från säd när den raffineras. Kokning av mat minskar folsyrainnehållet med 50–90 procent. Vid kokning eller ångkokning av grönsaker håll temperaturen låg, ha korta koktider, samt ta tillvara på kokvattnet. Endast 25–50 procent av folsyran i maten upptas av kroppen även när den inte kokas.

Metabolism
Folacin, vanligtvis i polyglutamatform i födan, bryts ner till monoglutamatform av folylkonjugas från bukspottkörteln och av ett ytaktivt konjugas från mikrovilli (tarmudden) i tarmväggen.
Det absorberas både genom aktiv transport och diffusion framför allt i den övre delen av tunntarmen.
Absorptionen minskas i ett alkaliskt medium i närvaro av zink. Människans lager av folsyra räcker i 3–4 månader. Absorptionskapaciteten minskar successivt med åldern. Folsyra produceras även i tarmen om det finns en frisk, adekvat tarmflora. Folsyra måste konverteras till aktiva formen,
5-metylhydrofolat.

Funktion
Folsyra upptäcktes som ämnet som förebygger och botar en typ av blodbrist som heter megaloblastanemi.
Folsyra är särskilt viktig för proteinomsättningen, varför den är synnerligen viktig under graviditet. En gråbrun fläckvis missfärgning av huden är då inte ovanlig. Det anses att placenta- och fosterskador, spontana aborter, ryggmärgsbrock och för tidigt födda barn kan ha samband med folsyrabrist. Flera studier visar en skyddande effekt mot ryggmärgsbrock under fosterstadiet (ryggmärgsbråck och anencephali) vid intag av folsyratillskott under tidig graviditet. 5-metylhydrofolat, den aktiva formen av folsyra penetrerar blod-hjärnbarriären.
Folsyra:
• överför enkolsfragment, vilket bl.a. behövs för att vissa aminosyror skall bildas ur andra t.ex. metionin ur homocystein.
• krävs för syntes av DNA och RNA, vilket påverkar celldelning och proteinsyntes, samt bildning av melanin, adrenalin och L-dopa ur fenylalanin. Bidrar till både sönderdelning och användning av proteiner.
• är aktiv i syntesen av purin, guanin, adenin/pyrimidin och tymin.
• krävs för en normal absorption av näringsämnen från tarmen. Divertikulos ger ofta folsyrabrist.
• spelar en mycket viktig roll för cellförnyelsen i kroppens vävnader.
• är viktig för bildandet av röda och vita blodkroppar. Nödvändig vid bildande av hemoglobin.
• är nödvändig för läknings¬processerna i kroppen och för bibehål¬lande av friskt hår och hud.
• stimulerar aptiten och saltsyre¬produk¬tionen, samt stärker levern.
• är aktiv i bildning av aminosyran glycin.
• stimulerar den viktiga omvandlingen från homocystein till metionin.
• är aktiv i omvandlingen från histamin till glutamat.
• stimulerar omsättningen av tyrosin i kroppen.
• bidrar till bildning av kolin.
• essentiell för kroppens användning av socker och aminosyror.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Folsyrebrist anses vara den vanligast förekommande vitaminbristen i både i u-länder och i västvärlden.
I industriländerna är det främst äldre som lider av folsyrabrist.

Folsyrabrist kan ge:
• megaloblastanemi.
• ömmande, svidande läppar, sår i munnen, slät och rodnad tunga och magsår.
• ökat antal fosterskador som t.ex. ryggmärgsbråck och gomspalt, även missfall.
• matsmältningsbesvär och olika former av diarré.
• i vissa fall oregelbundna eller rikliga menstruationer och ödem.
• arterioskleros, gikt, leversvaghet, svindel, andnöd och gråbrun missfärgning av huden, håravfall, grånande hår, dålig tillväxt, huvudvärk, minnessvårigheter, apati, olust, sömnbesvär, depression, demens och mental retardation.

Folsyra:
• förebygger mot utveckling av grått hår för tidigt.
• skyddar mot munsår.
• förbättrar bröstmjölksbildning.
• skyddar mot parasiter och matförgiftning.

Eftersom den huvudsakliga metaboliska konsekvensen av folsyrabrist är sjukliga förändringar i cellkärnan drabbas snabbt förökande celler såsom epitelceller i magtarmslemhinna, vagina och livmodern mest. Vid perniciös anemi ger folsyrabehandling en markant lindring av anemin men tecknen och symtomen i mag-tarmkanalen och de neurologiska förändringarna kan fortskrida.

Ökad risk för att utveckla brister
Äldre människor och gravida kvinnor, vid stress, alkoholmissbruk, celiaki, bantning, långvarig diarré och andra näringsupptagsstörningar samt efter kirurgiska ingrepp i mag/tarmkanalen och vid brännskador. Epilepsimedicin, p-piller, östrogen, vissa antibiotika och cellgifter ökar också risken.

Terapeutisk användning
Vid graviditet för att förebygga främst neuralrörsdefekter (600–1 000 µg), depression (1 000–5 000 µg), hyperhomocysteinemi (600–3 000 µg), havandeskapsförgiftning, megaloblastanemi, rastlösa ben-syndromet, cellförändringar i livmodertappen, ökad klyvning av kromosomer, mental retardation, precancerogena förändringar i lungorna, schizofreni, malabsorption och inflammationer i mag-/tarmkanalen, förhöjda inflammationsmarkörer, Whipples sjukdom, tarmstrikturer (förträngningar) och anastomoser samt divertikulos, hudförändringar, ömmande röd tunga, blödande tandkött, emfysem, reumatism, arterioskleros, gomspalt och förebyggande mot stroke.

Bästa källorna för folsyra (µg/100 g)

Dosering
RDI: 200 mg (400 µg för gravida).
ODI: 400–800 µg.
TDI: 800–5 000 µg.

Toxiska doser eller biverkningar
Inga kända toxiska effekter. Man måste vara uppmärksam på vitamin B₁₂-brister, eftersom anemin kan förbättras men neurologiska symtom kan fortskrida och bli bestående. Intas därför tillsammans med vitamin B₁₂-vitamintillskott. Var försiktig med tillskott av stora doser folsyra (> 4 000 µg) till epilepsipatienter som intar kramplösande mediciner. Ingen annan känd toxicitet. Doser av 5 000–10 000 µg folsyra kan ge gasbildning, illamående och aptitlöshet hos vissa personer.

Interaktion med läkemedel

Positiv interaktion/eventuellt ökat behov av tillskott med: analgetika, antacida medel, antibakteriella medel, antikoagulantia, blodtryckssänkande medel, diuretika, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kortikosteroider för systemiskt bruk, laxantia, lustgas, malariamedel, medel mot tuberkulos (eventuellt), medel vid diabetes, medel vid intestinala inflammationer, medel vid magsår, p-piller, östrogen.

Blandad interaktion: antiepileptika, antiinflammatoriska och antireumatiska medel, cytostatika.

• Man använder folsyraantagonister i behandling av vissa sjukdomar, t.ex. metotrexat (cellgift) och trimetropim (antibiotika i syfte att hämma cellernas ämnesomsättning).
• Epilepsimediciner som fenobarbital och fenytoin.
• Sulfasalazin, acetylsalicylsyra, lustgas och bedövningsmedel ökar alla behov av folsyra.
• Busulfan (Myleran) anticancermedel.
• Antibiotika och penicillin.
• Dilantin.
• Antimalariamedel
• P-piller och östrogen
• Kolesterolsänkande läkemedel som kolestyramin (Questran)
• Stora doser av folsyra kan störa effekten av vissa cancermedel. Var försiktig vid intag av folsyratillskott om du är epileptiker och intar Fenytoin

Folsyra kompletterar och förbättrar effekten av antidepressiva medel.

Interaktion med näringsämnen
Intag av folsyra bör ske tillsammans med vitamin B₁₂. Stora doser (> 1 000 µg folsyra) kan dölja vitamin B₁₂-brist. En hög dos folsyra kan sänka zinknivån, ge då extra zinktillskott. De som regelbundet intar megadoser av C-vitamin (> 3 g dagligen) bör öka intag av folsyra. Intag av pankreatin kan minska upptag av folsyra. Folsyratillskott bör intas några timmar efter intag av pankreatintillskott.

Beredningsformer
Folinsyra och 5-metylhydrofolat är de aktiva formerna av folsyra. Vissa personer får mycket bättre resultat av intag av de aktiva formerna blan annat på grund av brister i metyleringsprocessen. Man har svårt att konvertera folsyra till den aktiva formen. På så vis går man miste om många effekter. Det har bevisats i studier att tillskott av folsyra är mer verksam än folsyra i maten.

Nyckelorgan
Lever, blod, slemhinnor och livmodertapp.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, C, B5, B12 och biotin.

Synergister
Vitaminer: B1, B2, B3, B5, B6, B12 och E.

Antagonister
Mineral: Zn, K och Mg.

Analyser och mätmetoder
• Folsyra i helblod.
• Folsyra i serum visar intag som skett nyligen.
• Folsyra i RBK (röda blodkroppar) visar mängd lagrad i vävnader.
• Formiminoglutamat (FIGLU) i urin.
• Radioimmunanalys kan oftast vara känsligare mätmetoder än erytrocyt- eller serumfolsyramätningar.
• Makrocytär anemi kommer efter många år av folsyrabrist.
• Methylmalonsyra och homocysteinvärden anses som viktiga funktionstester för folsyrabrist.
• Indikationer av möjlig folsyrabrist vid undersökning av levande blod med funktionellt mörkfält och faskonstrast-mikroskopiering.
• Hypersegmenterade neutrofiler.
• Megaloblaster.
• Anisocytos, makrocytos och/eller elliptocytos.
• Megatrombocyter.
• Makrocytiska eller mikrocytiska neutrofiler.

Exempel på studier, referenser

Osteoartrit
Denna kontrollerade, dubbelblinda, cross-over studie med 26 personer med osteoartrit i händerna visade att tillskott med 6 400 µg folat och 20 µg kobolamin hade bättre resultat än placebo och lika bra resultat som sedvanlig anti-inflammatorisk medicinering (NSAID) avseende handgreppsstyrka. Antalet svullna leder minskade jämfört med NSAID-medicinering och detta helt utan biverkningar.
Flynn MA. et al. ”The effect of folate and cobalamin on osteoarthritic hands”. J Am Coll Nutr, 1994;13:351-6.

Ledgångsreumatism och Metotrexat
Cellgiftet och folsyreantagonisten Metotrexat används vid svårare ledgångsreumatism. I en studie på 79 reumatiker fick de antingen 5 mg, 27,5 mg folsyra eller placebo varje vecka utöver Methotrexate. Ingen förändring i behandlingseffekt sågs, men antalet biverkningar minskade signifikant i behandlingsgruppen.
Morgan SL. et al. ”Supplementation with folic acid during methotrexate therapy for rheumatoid arthritis – A double-blind, placebo-controlled trial”. Ann Intern Med, 1994;121:833 –41.

Neuralrörsdefekt
I denna studie fick 111 kvinnor, som tidigare fött ett barn med neuralrörsdefekt, antingen placebo eller 4 mg folsyra före befruktning och i tidig graviditet. 4 kvinnor i placebogruppen, 2 kvinnor som inte tagit tabletterna och ingen i behandlingsgruppen fick barn med neuralrörsdefekter. Skillnaderna var signifikanta.
Laurence KM. et al. ”Double-blind randomised controlled trial of folate treatment before conception to prevent recurrence of neural-tube defects”. Br Med J, 1981;282:1509–11.

Läpp-/gomspalt
297 kvinnor som tidigare fött barn med läpp/gomspalt fick 3 månader före och efter befruktningen antingen placebo eller 10 mg folsyra dagligen. Frekvensen för läpp/gomspalt var i behandlingsgruppen 1,2 procent och i kontrollgruppen 7,4 procent. Skillnaderna var signifikanta.
Tolarova M. “Periconceptional supplementation with vitamins and folic acid to prevent recurrence of cleft lip”. Lancet, 1982;320:217.

Ryggmärgsbråck, folsyra och vitamin B12
Den här artikeln visar hur man kan, genom att under en graviditet inta ett tillskott av folat och vitamin B12 i maten, förebygga risken att föda barn med låg födelsevikt och ryggmärgsbråck, megaloblastanemi och cellförändringar i livmodertappen (cervikal dysplasi) samt ocklusiv vaskulär sjukdom förknippad med homocysteini. De potentiella fördelarna med att stärka basfödan med folat och vitamin B12 uppväger eventuella skadliga effekter. Författaren anser att livsmedelstillverkare bör uppmanas att tillföra folsyra så väl som vitamin B12 i basfödan för att förebygga inte bara ryggmärgsbråck utan också nervsjukdomar hos de äldre.
Metz J. “Folate, B12 and neural tube defects: The benefits of food fortification outweigh the possibility of adverse effects”.
Med J Aust, 1995;163:231-2.

Missbildningar vid födseln, multivitaminer och folsyra
I den här undersökningen studerade man 731 mödrar med barn som fötts med grov gomspalt och 745 mödrar med barn utan gomspalt. Det förelåg 25–50 procent minskad risk för gomspalt när modern tog multivitaminer innehållande folsyra med början en månad före befruktningen till 2 månader efter.
Shaw GM. et al. “Risks of orofacial clefts in children born to women using multi-vitamins contaning folic acid periconceptionally”.
Lancet, 1995;346:393-6.

Multivitaminer inklusive folsyra och födelsedefekter
En analys av 41 studier visade att multivitaminer inklusive folsyra reducerar risken för neuralrörsdefekt, kardiovaskulära defekter, gomspalt, problem i urinvägarna och kongenital hydrocephalus.
Goh YI. et al. ”Prenatal multivitamin supplementation and rates of congenital anomalies: a meta-analysis”.
J Obstet Gynaecol Can, 2006 ;28:680-9.

Hjärt-kärlsjukdomar och folsyratillskott
Dr Donald B. Hunningshake, professor i medicin och farmakologi samt chef för hjärtpreventionavdelningen vid University of Minnesota anser att det vore rimligt att behandla patienter med redan etablerade kärlsjukdomar för misstänkt homocysteinemi, även om diagnosen inte ställts. Tillsammans med en metioninbelastning kostar homocysteinprovet i USA $40 (ca 280 kr).
Näringsämnen som minskar homocysteinhalterna är förutom folsyra, vitamin B12, betain (som är en metyldonator) och vitamin B6. Det amerikanska medianvärdet för homocystein är 10 umol/l. Ett värde på 15 umol/l gör att man hamnar bland de personer som har 5 procent högst risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Om homocysteinvärdet ökar från 10 umol/l till 15 umol/l ökar risken för insjuknande i hjärtkärlsjukdomar med 40 procent. Det är jämförbart med en kolesterolökning från 5,2 mmol/l till 5,7 mmol/l.
Förhöjda homocysteinvärden är en fristående riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Ungefär 10 procent av hjärt-kärlsjukdomarna anses bero på förhöjda homocysteinvärden. Homocystein anses ännu viktigare vid insjuknande i kärlsjukdomar i hjärnan (hjärnblödning, blodproppar) och har ännu större betydelse vid perifera kärlförändringar är förhöjd kolesterolnivå. Homocystein minskar förekomsten av kväveoxid i endotelet och försämrar dess funktion. Homocystein anses vara huvudanledningen till förhöjd risk att insjukna i hjärtsjukdom hos patienter med kroniska njursjukdomar och hos njurtransplanterade patienter. Tills dess att det är klart bevisat att lägre homocysteinvärden minskar risken för hjärtkärlsjukdom, tycker dr Hunningshake att det är helt rimligt att behandla med folsyra.
Jancin BJ. ”Folic acid is ´Good Strategy` in vascular disease”. Fam Pract News, 1996;03/01:4.

Vitiligo
Det är vanligt att personer med vitiligo, en hudsjukdom där stora hudområden blir avpigmenterade, har låga folatvärden. I en studie på 15 personer med vitiligo hade 11 låga folatvärden och 5 låga vitamin B12-värden. 8 personer fick behandling i 3 år med oral folsyra vitamin B12-sprutor och samtliga blev repigmenterade, vilket annars är mycket ovanligt förekommande.
Montes LF. et al. “Folic acid and vitamin B12 in vitiligo: A nutritional approach”. Cutis, 1992;50:39-42.

Folsyra lågt hos tonåringar
Folacinstatus på 103 unga flickor i åldrarna 12, 14 och 16 år undersöktes. På det tredje året var tvärgående data i förbindelse med folsyra status möjlig att erhålla från 50 flickor i åldrarna 14 och 16 år som hade deltagit från första året. 11,7 procent och 47,6 procent av flickorna hade en serum- och erytrocytfolsyra-nivå på < 3 ng/ml (6,8 nmol/L) respektive 140 ng/ml (317 nmol/L). Serumnivåerna och den folsyra som intogs via kosten sjönk med stigande ålder men inte signifikant. Under det första året, hade 75 procent och 66 procent av de personer som undersöktes folsyrabrister som grundade sig på serumerytrocyt-folsyrabrist, och den var inte relaterad till vars och ens tillgång. Dessa upptäckter påvisar att folsyrastatus är lägre än den bör vara hos kvinnor i ungdomsåren.
Clark AJ. et al. “Folacin status in adolescent females”. Am J Clin Nutr, 1987;46:302-6.

Folsyra och sjukdomar i tjocktarmen
Folsyra kan minska risken för sjukdomar i tjocktarmen. Alkohol ökar riskerna och forskarna har funnit att om man dricker 2 alkoholhaltiga drinkar/dag ökar risken för sjukdomar i tarmen med 85 procent. Alkoholkonsumenter som dessutom får i sig lite folsyra löper de allra största riskerna. Folsyra finns mest i frukt och i grönsaker vilket förklarar varför dessa livsmedel verkar vara cancerförebyggande. De som äter mest folsyra har mellan 23–35 procent mindre risk att utveckla sjukdomar i tjock- eller ändtarm än övriga. Enligt denna undersökning är folsyran i frukt och grönt den viktigaste förebyggande faktor mot dessa sjukdomar, till och med viktigare än fibrer!
Giovannucci E. et al. Medical Tribune, 1993. Juni 24.

Samband mellan låg folatstatus och cellförändringar i livmodertappen
I en studie med 209 thailändska kvinnor var det ett tydligt samband mellan låga halter folat i serum och ökad förekomst av cancerceller vid livmodertappen.
Kwanbunjan K. et al. ”Low folate status as a risk factor for cervical dysplasia in Thai women”. Nutr Res, 2005;25:641-54.

Ökat intag av folsyra och B12 skyddar mot bröstcancer
Bland kvinnor i Mexico har man funnit att kvinnorna som hade högst intag av folsyra och B12 i sin kosthållning hade lägst förekomst av bröstcancer speciellt kvinnor efter menopaus åldern.
Lajous M. et al. ”Folate, vitamin B6, and vitamin B12 intake and the risk of breast cancer among Mexican women”. Canc Epidemiol Biomarkers Prev, 2006;15:443-8.

Kvinnor med låga folsyravärden har oftare depressioner
En studie i Kalifornien visar att fler än dubbelt så många kvinnor i den grupp som hade låga folsyravärden hade depressioner jämfört med kvinnor med adekvata folsyravärden i blodet.
Ramos MI. et al. ”Plasma folate concentrations are associated with depressive symptoms in elderly Latina women despite folic acid fortification”. Am J Clin Nutr, 2004;80:1024-8.

Folsyra och blodtryck
Enligt the Nurses Health Study med 62 660 kvinnor i åldern 43–70 år gav folsyratillskott ett bra skydd mot högt blodtryck. De kvinnor som intog > 800 µg dagligen hade 29 procent lägre risk för högt blodtryck än kvinnor som fick i sig < 200 µg dagligen. Kvinnor som intog > 1000 µg hade 46 procent lägre risk för högt blodtryck än de som fick i sig < 200 µg. Folsyra från tillskott var mer effektivt än folsyra från maten.
Forman JP. et al. “Folate intake and the risk of incident hypertension among US women”. JAMA 2005:293:320-9.

Folsyratillskott minskar risk för Alzheimers sjukdom
Intag av folsyratillskott minskar risken att utveckla Alzheimers sjukdom enligt en analys av 579 äldre personer.
Corrada MM. et al. ”Reduced risk of Alzheimer’s disease with high folate intake: The Baltimore Longitudinal Study of Aging”.
Alzheimer Dementia, 2005;1;11-8.

Låga värden av folsyra associeras med åldersrelaterade hörselproblem
En placebokontrollerad dubbelblindstudie gjordes med 728 äldre män och kvinnor med medelhöga totalplasma-homocysteinnivåer, och vitamin B₁₂-nivåer om nästan 200 pikomol/L. De hade heller inga problem i mellanörat, unilaterala hörselproblem eller patologiska örontillstånd som inte kunde relateras till åldrande. Resultaten indikerar att tillskott med 800 µg folsyra/dag under 3 år kan bromsa utveckling av hörselproblem kopplade till åldrandet.
Durga J. et al. ”Effects of folic acid supplementation on hearing in older adults: a randomized, controlled trial”. Ann Intern Med, 2007;146:1-9.

Folsyra skyddar mot arsenikförgiftning
En studie av 10,910 personer visade ett klart samband mellan låg exponering av arsenik och förhöjd risk för högt blodtryck. Risken ökades för dem med ett lägre intag av B vitaminer, samt folsyra. Folsyra verkar ge ett viss skydd mot arsenikförgiftning.
Chen Y. et al. ”Arsenic exposure from drinking water, dietary intakes of B vitamins and folate, and risk of high blood pressure in Bangladesh: a population-based, cross-sectional study”. Am J Epidemiol, 2007;165;541-52.