Här är Sveriges 10 största koldioxidutsläppare

Sveriges koldioxidutsläpp från industrier ökade förra året med 445 000 ton.
Orsakerna är ökad användning av fossila bränslen för el och värme och ökad produktion av diesel, cement och plast.
Här är listan över Sveriges tio största koldioxidutsläppare 2018.

Koldioxidutsläpp från industri, el och värme uppgick under 2018 till 19,9 miljoner ton. Det visar ny statistik från EU:s utsläppshandel. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släpper ut ungefär 15 miljoner ton.

Industrierna står för 37 procent av växthusgasutsläppen
Stora utsläpp från enskilda industrier står för nästan hälften av Sveriges koldioxidutsläpp och 37 procent av alla växthusgasutsläpp, rapporterar Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur.

LÄS OCKSÅ: Rekordhöga halter av koldioxid uppmätta

Listan över största bovarna
Sveriges Natur har sammanställt listan över vilka som släppte ut mest koldioxid 2018. Här är den:

1. SSAB
På plats ett på listan över Sveriges värsta utsläppare finns fortfarande ståltillverkaren SSAB, som släppte ut 4,9 miljoner ton koldioxid förra året. Det innebär att SSAB står för nästan tolv procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Det mesta kommer från kol- och koksmasugnarna i Oxelösund och Luleå, inklusive förbränning av processgaser i Lulekraft. Just SSAB:s utsläpp ökade inte under 2018. På sikt finns planer att ersätta kolen med vätgas, något tidningen Sveriges Natur tidigare rapporterat om.

2. Cementa
Företaget ökade sina utsläpp 2018 med mer än 150 000 ton. De stora mängderna koldioxid uppstår dels från de bränslen som ger värme till kalkugnarna, dels från själva kalkstenen. Cement används för att klistra ihop stenar och sand till betong. Cementa har inga kända planer på att ersätta kalkstenen med andra bindemedel.

3. Preem
Oljeraffineringsföretaget Preem, som ägs av saudiern Mohammed Al-Amoudi, ökade utsläppen 2018 med 116 000 ton, och planerar för att bygga en tjockoljeavsvavlingsanläggning som kommer att fördubbla utsläppen. Preem producerar nu vätgas från fossila bränslen, och det är där den mesta kommande ökningen också kommer. Preem producerar även biodrivmedel.

LÄS OCKSÅ: Stora frågetecken kring koldioxidlagring (extern länk)

4. LKAB
LKAB utvinner järnmalm och förädlar den till pellets. De har liksom SSAB planer på att ersätta kol med vätgas som produceras med förnybar el. 2018 minskade de sina utsläpp.

5. Boreralis
En stor utsläppare är Boreralis, som ägs av arabiska emirat. De producerar kemikalier för plast med mera. Råvara är bland annat fracking-gas från USA.

6. Nordkalk
Kalkindustrin, med bland annat företaget Nordkalk, har varit i en lång konflikt om Ojnareskogen på Gotland. Industrin förlorade definitivt i april. Kalkbränningen har stora klimatutsläpp på samma sätt som cementindustrin. Nordkalk står för 200 998 ton, det vill säga 26 procent av utsläppen från kalkindustrin.

7. ST1 – tidigare Shell
ST1, som tidigare hette Shell, är ett oljeraffinaderi i Göteborg som även producerar biodrivmedel. Tidningen Sveriges Natur har tidigare avslöjat att ST1 planerar importera palmolja från Colombia.

Sveriges Natur kommenterar placeringarna så här:
”Platserna 8, 9 och 10 på listan över de tio värsta utsläpparna har en hel del gemensamt. De producerar el och fjärrvärme från fossila bränslen och ökade alla sina utsläpp rejält 2018.

Värmeproduktion ökar lite vid kalla vintrar och minskar vid milda vintrar. Elproduktionen varierar mer, och beror på elpriset. Elpriset var högt 2018, dels på grund av högre priser i kontinenten, dels på grund av torka och låg vattenkraftsproduktion. Men det var ingen elbrist. Sverige exporterade el motsvarande tre kärnkraftsreaktorer under 2018.

Det är 31 år sedan Sveriges riksdag tog det första klimatmålet, men dessa i huvudsak samhällsägda bolag har fortsatt att elda fossila bränslen.”

8. Värtaverket
Värtaverket i Stockholm eldas med kol och ökade sina utsläpp till en halv miljon ton. Stockholm värms alltså med kol. Tidvis fungerar verket också som kolkraftverk. Ägare är till hälften Stockholm Stad, hälften Fortum som till största delen ägs av finska staten. Enligt en överenskommelse ska verket sluta elda kol 2022, men 2018 har de alltså istället ökat koleldningen.

9. Vattenfall
Vattenfall Uppsala ägs av svenska staten. De ökade sina utsläpp från bland annat torv med 83000 ton till 385000 ton. Den sista torven eldades 2018, men man fortsätter att elda importerat avfall där fossil plast ger utsläpp.

10. Rönnskärsverken
Smältverk för koppar, zink bly, silver, guld. Återvinning av elektronik.

LÄS OCKSÅ: FN: ”Koldioxidutsläppen måste börja minska”

Naturskyddsföreningen: ”Blir svårt klara klimatmålet 2045 med nuvarande trend”
Så här kommenterar Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur saken:

”Det går inte att se från EU:s statistik vilka bränslen som använts, och det är inte heller lätt att skilja ut vad som är industri från el och värme. Men enligt Naturvårdsverkets statistik ökade koldioxidutsläppen från avfallsförbränning från 0,6 miljoner ton 1990 till 2,5 miljoner ton 2017 och troligen ännu mer 2018.
Detta är inget problem för att klara riksdagens klimatmål för 2020 och 2030, för där ingår inte verksamheter som omfattas av utsläppshandel. Tanken är att EU ska lösa detta.
Men klimatmålet 2045 om netto noll utsläpp, med vissa undantag, omfattar alla utsläpp. Det blir svårt att klara med nuvarande trend.”

De informerar vidare:
”Sveriges koldioxidutsläpp ökade 2018, inom den handlande sektorn. I den ingår också flyg, men det minskade något 2018.
Växthusgasutsläppen ökade dessutom från vägtrafiken, enligt Trafikverket. Bilarnas utsläpp fortsatte att minska men de ökade från tunga lastbilar.
De totala växthusgasutsläppen redovisas till EU och FN i december. De har minskat i stort sett hela tiden sedan mitten av 1970-talet. För 2018 är det osäkert.
I hela EU minskade utsläppen inom den handlande sektorn med fyra procent. I Sverige ökade de med en procent.”

Av redaktionen