Probiotika

Tillskott av probiotiska bakterier ger kroppen mycket god hjälp till läkning genom att balansera tarmfloran och hjälpa tarmslemhinnan att läka. Vidare har probiotiska bakterier en balanserande effekt på immunsystemet, minskar mängden toxiska och cancerogena ämnen i tarmen och förbättrar nedbrytning och upptag av födan. Probiotika motarbetar förstoppning genom att lätt stimulera tarmrörelserna vid behov. Att tömma magen 1-3 ggr dagligen är mycket viktigt för tarmens och kroppens hälsotillstånd. Eftersom tarmen och tarmfloran är en central del i kroppens hälsa bör probiotikatillskott vara en central del i vårt hälsotänkande, och vid behandling av olika obalanser i magtarm kanalen. Probiotikaintag och en bättre tarmmiljö har visat sig i studier ha många positiva effekter på flera nyckelfunktioner i kroppen.
Tarmmiljön är nära förknippad med ett stark immunförsvar, frisk hy och även en bra sinnesstämning.
Det motarbetar utveckling av allergier samt bidrar till bra andedräkt och bättre avgiftningsfunktion hos levern och njurarna. Man använder oftast probiotiska blandningar i pulver, kapslar eller tabletter som tillskott för att bygga upp en bättre tarmmiljö och immunförsvar.

Olika sorters probiotiska bakterier
De sorters bakterier som vanligtvis används som probiotika är laktobaciller, bifidobakterier och streptokocker. Till lactobacillerna hör bl.a. Lactobacillus acidofilus, L. casei, L. fermentum, L. salivaroes, L. brevis, L. leichmannii, L. plantarum, L. cellobiosus, L. bulgaricus, L. salivarius, L. kefir (L. caucasicus), L. yoghurti (L- helveticus), L. delbrueckii.
Av olika bifidobakterier kan främst Bifidobacterium bifidum, B. infantis, B.lactis och B. longum nämnas. Även streptokocker kan ha en positiv inverkan på bakteriefloran. Streptococcus thermophilus används ofta tillsammans med olika laktobaciller för fermentering av mjölkproduker och finns som regel i den fil eller yoghurt du kanske äter till fruktost. Dessa används också i mer koncentrerad form i tillskott.
Saccharomyces boulardii, en jästsvamp, och Enterococcus faecium är andra bakterier som används som probiotika. Den sistnämnda misstänks dock kunna överföra antibiotikaresistens varför man ifrågasätter om den ska användas i probiotiska tillskott.
Förutom tarmflorabakterier som odlas fram, oftast via mjölk som substrat, finns det även jordbaserad probiotika. Dessa kallas oftast homeostatiska jordorganismer (homeostatic soil organisms, HSO). Dessa är bakterier som förekommer i en frisk jord och bland ekologiska eller organiskt odlade grönsaker. De spelar en viktig roll i jordens ekosystem, och bryter ned svamp och föruttnelsebakterier i växter till näring för nya växter. De små mängderna man får i sig i biologiskt odlade grönsaker bidrar till en bättre matsmältning, tarmhälsa och immunförsvar. Dessa mikroorganismer fick människor i sig naturligt när vi åt naturkost, men kan vara svårare att komma åt med dagens raffinerade livsmedel.
HSO-probiotika kan överleva svåra tillstånd i tarmmiljön och verkar för att föröka och komplettera de vänliga tarmbakterier som (förhoppningsvis) redan finns i mag-tarmkanalen. Dessa kan bestå av L. acidophilus, L. leichmannii, L. bulgaricus, L. plantarum, L. caucasicus, L. fermentum, L. lactis, L. caseii, L. brevis, L. helveticus, Bacillus subtilis, Bacillus licheniformis, Bafidobakteria bifidum, och Saccharomyces boulardii.

Val av probiotisk kultur
Är det bäst att använda produkter med en bakteriestam eller med flera stammar? Många probiotiska bakteriekulturer har i stort liknande effekter, till exempel stärkande effekt på immunsystemet, slemhinnan, positiv inverkan på tarmens pH och så vidare. Dock kan effekterna i detalj skilja sig åt och de påverkar immunsystemet på olika sätt, en stam kan vara bättre än en annan på att bryta ned laktos, medan en annan är något bättre på att läka tarmslemhinnan. Detta gör att många väljer en produkt med flera olika stammar som då kan komplettera och faktiskt förstärka varandras effekt. Å andra sidan finns det produkter med endast en stam där man dokumenterat de specifika effekterna för den stammen och det är kanske just dessa effekter man söker.
En kombination av olika probiotiska stammar och prebiotika är det mest eftertraktade och effektiva vid de flesta användningsområden. Några av de vanligaste blandningarna av probiotikatillskott är
L. acidophilusbaserade tillskott, bifidobaserade tillskott, plantarumbaserade tillskott och HSO-jordmikroorganismer-baserade tillskott. Det finns dessutom enkla tillskott av L. acidophilus och bifidobakterier. Laktobacillus acidofilus är det vanligaste probiotikatillskottet och det som varit störst föremål för studier. Man har identifierat minst 56 olika arter av laktobacillus. Laktobacillusbakterier verkar vara extra verksamt för förbättring av miljön i tunntarmen och underlivet. De hjälper också att producera laktas för att bättre bryta ned laktos i mjölkprodukter. De som är laktosintoleranta producerar inte laktas. Bifidobakterier är den viktigaste stammen för spädbarn och småbarn. De är mest fördelaktiga, för sig själva, eller som den dominerande delen i en blandning, när man ger probiotikatillskott till ammande kvinnor, spädbarn eller småbarn. Bifidobakterier är speciellt verksamma i tjocktarmen. Det finns över 30 olika arter av bifidobakterier. Man kan inta tillskott av en probiotikaart eller blanda flera. Det är vanligt med en blandning av laktobacillus och bifidobakterier probiotikaart, men det finns även blandningar med 5, 10, 12 eller 15 olika arter. Man kan börja med enskilda arter för specifika ändamål och sedan inta en kombination av flera i förebyggande syfte. Det är inte alltid så att ju fler stammar desto bättre. Kvaliteten, styrkan, hållbarheten och ändamålet är faktorer man ska tänka på. Andra kvalitetsaspekter av probiotika är också mycket viktiga. Se avsnittet ”Kvalitetsaspekter av probiotika” längre ned i kapitlet.

Vad händer i tarmen vid intag av probiotika?
Probiotiska bakterier är så kallade mjölksyraproducerande bakterier. De producerar organiska syror, till exempel mjölksyra och smörsyra vilket sänker pH-värdet i tarmen. Detta gynnar tillväxten av kroppens egna hälsosamma bakterier och motverkar tillväxten och aktiviteten hos skadliga förruttnelsebakterier och svampar, som den aggressiva formen av Candida. Det sker en utrensningsprocess i tarmen. När de skadliga bakterierna och svamparna dör kan det frisättas endotoxiner det vill säga gifter från dessa mikroorganismer. Detta kan ge upphov till försämringssymtom i början av utrensningsprocessen. Detta är inte allvarligt men oftast helt onödigt. Genom att börja med låg dos undviks som regel försämringssymtom i ett initialt skede.
Observera att de bakterier som du tillför med probiotiska tillskott inte kommer att ersätta dina egna bakterier utan skapa en miljö där dina egna friska bakterier kan tillväxa och ta kommandot i den bakteriella krigföring som ständigt pågår i tarmen. Om du äter ett tillskott av Lactobacillus plantarum F10 kommer på så vis den stammen att återfinnas i din avföring endast under tiden du tar tillskottet och kanske 1–2 veckor efter att du slutat. Däremot bidrar tillskottet till förändringar i sammansättningen och aktiviteten i din egen bakterieflora, som ofta kvarstår.

Försämringssymtom i ett initialt skede
De flesta får inga eller endast lindriga försämringssymtom vid tillskott av probiotika i ett initialt skede. De vanligaste reaktionerna på probiotika kommer från mag-tarmkanalen: ökad gasbildning, förstoppning eller diarré. Dessa symtom avtar normalt efter några dagar till en vecka. Andra symtom är typiska utrensningssymtom som huvudvärk, tilltagande besvär av värk och hudproblem som eksem. Ett kroniskt tillstånd måste som regel akutiseras något för att sedan kunna avbördas. Som regel blir reaktionen starkare ju mer man behöver probiotikan.

Funktion hos probiotiska bakterier
• Stimulerar aktiviteten hos immunförsvarets makrofager och antikroppar. Påverkar cytokinproduktionen.
• Skyddar mot olika typer av infektioner. Dämpar tillväxt av potentiellt skadliga patogena bakterier, virus och svamp, både i tarmen och på/i andra slemhinnor.
• Motverkar förstoppning och diarré.
• Förbättrar tarmslemhinnans hälsa och tarmens barriärfunktion.
• Minskar inflammatoriska processer i tarmen.
• Minskar biverkningarna vid antibiotikabehandling.
• Stödjer avgiftning av toxiner från kroppen.
• Förbättrar nedbrytningen av laktos genom produktion av enzymet laktas.
• Smälter ned proteinet i kulturmjölk (exempelvis fil och yoghurt) och bidrar därmed till nedbrytning och upptag av proteiner.
• Producerar organiska syror t.ex. mjölksyra vilket sänker tarmens pH.
• Har tumörhämmande egenskaper och kan förhindra cancer genom att avgifta eller förebygga produktionen av ämnen som är cancerframkallande.
• Fungerar både förebyggande och som behandling vid diarré och matförgiftning.
• Förebygger mot magsjuka vid utlandsresor eller exponering för maginfluensa bakterier
• Angriper ovänliga bakterier genom egen produktion av naturliga antibiotiska ämnen.
• Främjar tarmperistaltiken.
• Antioxidantaktivitet
• Minskar och avgiftar (till exempel ammoniak) vid toxisk belastning av levern.
• Minskar den skadliga kolesterolen.
• Spelar en avgörande roll för den nyföddes utveckling av en frisk tarmkanal och ett fungerande immunsystem.
• Skyddar mot de negativa effekterna av strålning och toxicitet.
• Visar sig enligt flera studier spela en avgörande roll i behandling av bland annat psoriasis, eksem, allergier, magsår, högt kolesterol, migrän, gikt, reumatism, artrit, bensår, candiasis, cancer, sinusit, rhenit, bronkit, hudåkommor, urinvägsinfektion, morbus chrons och kolon irritabil.
• Balanserar hormonerna som kontrollerar reproduktiva systemet
• Bidrar till tarmens produktion av vissa B vitaminer: biotin, B5, B12.
• Förbättrar andedräkten och kroppslukten.

En biologisk behandling för förbättrad tarmflora och tarmfunktion kan innefatta en kombination av följande:
• Probiotiska tillskott.
• Prebiotiska tillskott som kan vara lösliga och olösliga fibrer, inulin och andra fruktooligosackarider (FOS), betaglukaner, m.m.
• Homeopatisk och immunobiologisk behandling.
• Tillskott av enzymer och/eller saltsyra.
• Fytoterapibehandling med några av följande: cascara som ökar peristaltiken, trollhassel som har en sammandragande effekt, kanadensisk gulrot som är bakteriedödande, lakritsrot som är tarmslemhinneläkande, svampdödande örter som mjölon och eventuellt parasitdödande örter som artemesia annua.
• En mer fiberrik vital kost med betoning på ämnen som förbättrar tarmfunktion samt tarmfloran, t.ex. surkål och mjölksyrade grönsaker, mjölksyrat fullkornsbröd, mjölksyrade mjölkprodukter, råa gröna grönsaksblad, t.ex. spenat. Man undviker sötsaker, skräpmat och minskar intag av proteiner vid föruttnelse och minskar intag av kolhydrater vid fermentationsprocesser som ger candidabesvär.

Terapeutisk användning av probiotika

• Akne
  L. acidophilus och bifidobakterier bakterietillskott hämmar förruttnelsebakterier i tarmen. Dessa producerar endotoxiner som överbelastar njurar och lever och belastar därmed huden. Dr Robert H. Siver har gjort en studie för att utvärdera effekterna av L. acidophilus tillskott hos aknepatienter. 300 patienter intog ett dagligt acidofilus tillskott. 80 procent av dessa patienter upplevde märkbar förbättring av akneutslagen. Det var effektivare i åldersgruppen 12–18 år än 18–25 år. Därmed rekommenderas en probiotisk aknebehandling som ett utmärkt komplement till god hygien och en kost som utesluter socker, andra sötsaker och mjölkprodukter.
• Akuta tillstånd
  Vid akuta situationer som t.ex. maginfluensa eller andra infektioner rekommenderas som regel att man ökar dosen betydligt, kanske 2–4 ggr högre dos än normalt.
• Allergier
  Barn med födoämnesallergi har ofta läckande tarm dvs. en ökad passage av osmält föda över tarmslemhinnan. Inflammation i tarmen är inte heller ovanligt. Forskning har visat att barn med mjölkallergi och eksem blir bättre när de får tillskott av laktobaciller i sin kost, både vad det gäller sina eksem och det inflammatoriska tillståndet i tarmen. Tillskott av probiotiska bakterier har en läkande effekt på tarmslemhinnan. Intag av probiotika minskar passagen av makromolekyler över tarmslemhinnan och motverkar på så sätt vad som kallas ”läckande tarm”. Invitroförsök på djur visar att laktobaciller påverkar immunceller så att produktionen av IgE-antikroppar, den antikropp som är aktiv vid allergiska reaktioner, minskar. Forskning visar att tillskott av probiotika under graviditet och amning för mammor som är allergiska minskar risken för att barnet ska drabbas av allergi. Hälsan i mammans tarm har alltså mycket stor betydelse för barnets hälsa. Intressanta studier visar att barn som växer upp i antroposofiska familjer har lägre allergifrekvens än de andra barnen som bor runt omkring. Antroposofer använder väldigt lite antibiotika, lite febernedsättande medel, ger få vaccinationer, äter en kost rik på mjölksyrabakterier samt mestadels närproducerad föda som är biodynamiskt odlad.
  En annan studie på nyfödda möss indikerar att antibiotikabehandling förskjuter balansen i immunförsvaret åt det allergiska hållet.
• Antibiotikabehandling
  Om probiotika ska ges under tiden antibiotikakuren pågår är det viktigt att man väntar minst 4 timmar mellan intag av antibiotika och probiotika. Vid inledning av en antibiotikakur bör man även öka intaget av C-vitamin.
  Probiotika bör användas även efter en antibiotikakur för att kompensera de negativa effekterna av kuren, som innebär att kuren inte bara slår ut onda bakterier, utan även vänliga bakterier. Det bästa är om man kan inta probiotika flera månader efter antibiotikakuren, eftersom det tar tid innan tarmfloran återhämtat sig. Med probiotika kan man hindra att antibiotikakuren ger bestående negativ påverkan på tarmflorahälsan. Man använder också probiotika efter behandling med sulfonamid eller strålning för att återställa tarmflorahälsan.
• Barn
  Eftersom probiotika kan sägas vara ”mat” är det ingen risk att ge detta till barn. Studier pågår också där man ger spädbarn probiotika för att se om det kan ha en gynnsam effekt på immunsystemet och på så sätt minska risken för allergi. Barn svarar dock snabbare på probiotika än vuxna så dosen kan som regel ligga lägre. Bifidobacterium infantis finns hos cirka 60 procent av barnen (4–5 dagar gamla) som föds vaginalt efter nio månaders graviditet. Dessa barn koloniseras av bakterier som inte behöver syre. I motsats påvisas bara nio procent av de barn som föds med kejsarsnitt ha denna kolonisering. Det är därför mycket viktigt att tillskott för barn födda med kejsarsnitt, innehåller bifidobakterier, denna vänliga mikroorganism som finns hos alla friska bröstbarn. Alla barn som får modersmjölkstillägg, men även de som får bröstmjölk, kan med fördel inta tillskott av bifidobakterier då detta finns i mindre mängd hos dagens barn.
• Cancerhämmande och tumörhämmande egenskaper
  Laktobaciller har påvisats ha både cancer- och tumörhämmande egenskaper. De minskar halterna av enzymer som kan generera cancerogena ämnen exempelvis b-galactosidas, azoreductas, nitroreduktas och 7-a-dehydroxylas. Studie visade att oralt intag av NCFM-arten av L. acidofilus minskar mängden cancerframkallande tarmenzymer med 200–400 procent. De cancerframkallande tarmenzymerna är B glukuronidas, nitroreduktas och azoreduktas.
• Andra studier gjordes på råttor som fick en fettrik kost (nötkött). När råttorna utsattes för cancerframkallande DMH (1,2,dimethylhydrazine) utvecklade 83 procent av råttorna tjocktarmscancer. När de fick L. acidophilus tillsammans med DMH och nötköttkosten, utvecklade endast 40 procent cancer efter 20 veckor. L. bulgaricus och L. acidophilus påvisas ha direkta tumörhämmande egenskaper.
• Diarré
  Studier finns som visar positiva effekter av tillskott av probiotika vid antibiotika-associerad diarré orsakad av Clostridium difficile. Vid dessa studier användes Lactobacillus rhamnosus, Saccharomyces boulardii och B. bifidum i kombination med S. thermophilus för att studera probiotikans preventiva effekter på diarré på sjukhusvårdade barn. Sju procent av dem som fick probiotikan fick diarré jämfört med 39 procent i placebogruppen. Lactobacillus rhamnosus GG påskyndar tillfrisknandet vid akut diarré och rotavirus diarré. Rotavirus är den vanligaste orsaken till diarré på barn. Även andra laktobaciller har använts framgångsrikt i studier på diarré.
• Förstoppning
  Probiotiska bakterier har som regel en stimulativ effekt på tarmens peristaltik. De motverkar på så sätt förstoppning.
• Graviditet och amning
  Intag av probiotika är till stort gagn för havande och ammande kvinnor och är helt ofarligt. Forskning visar att probiotikaintag under graviditet minskar risken för allergi hos barn till allergiska mödrar.
  Moderns tarmfloramiljö påverkar fostrets utveckling och födseln. Det finns ett samband mellan för tidigt födda barn och förekomsten av förhöjda tal av Bacteroidesbakterier i slidan och livmoderhalsen hos gravida kvinnor. Detta påvisades i en studie som pågick under 32 månader med kvinnor som varit gravida mellan 22 och 34 veckor. Av 211 kvinnor var det 139, eller 66 procent, som födde för tidigt. Hos kvinnor med höga koncentrationer laktobaciller i livmoderhalsen föddes färre för tidigt. De som hade höga halter Bacteroides eller B. fragil födde för tidigt till hög procent.
• Immunförsvarsstärkande
  Det har visat sig att dagligt intag av laktobaciller kan potentiera immunförsvarets respons på infektioner genom att öka aktiviteten hos lymfocyter och fagocytiska celler. Kom ihåg att cirka 80 procent av immunsystemet sitter i tarmen. Oralt tillskott av probiotika påverkar bakteriesammansättningen på andra slemhinnor i kroppen. En studie visar bl.a. att förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier som Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae och b -hemolytiska streptokocker i övre luftvägarna, minskar efter tillskott av probiotika under 3 veckor.
• Inflammationer i tarmen
  Det finns studier på probiotika, bland annat på Lactobacillus plantarum 299v, Lactobacillus rhamnosus GG, olika typer av inflammatoriska tarmproblem som IBD, colon irritabile och Crohns sjukdom. Resultaten visar en minskning av inflammatoriska mediatorer i tarmen samt en ökad tillväxt av tarmslemhinnans celler, vilket är viktigt för att tarmslemhinnan ska läka.
• Kolesterol
  Studien visade att intag av L. acidophilus hindrade en höjning av serumkolesterolet hos grisar som åt en kolesterolrik kost.
• Kroniska tillstånd – den känsliga personen
  Personer med kroniska tillstånd av exempelvis reumatism och fibromyalgi har som regel en kraftig obalans i tarmen. Ju längre tid man varit sjuk desto större är ofta problemen. Det är då viktigt att börja med lägre dos än normalt samt att välja en mild produkt. Ett normalt upptrappningsschema kan då heller inte tillämpas. Om patienten vid doshöjning märker försämringssymtom beroende på utrensningsmekanismer rekommenderas att gå tillbaka till tidigare dosering under ytterligare en tid.
• Laktosintolerans
  Laktosintolerans var en av de första indikationerna för användning av probiotika. Bakterierna producerar laktas samt har en läkande effekt på tarmslemhinnan vilket är viktigt vid dessa problem. Det kroppsegna laktaset produceras av tarmslemhinnans epitelceller. En friskare tarmslemhinna kan därför göra att kroppen i vissa fall kan öka sin förmåga att producera laktas. Probiotikan kan med fördel kombineras med en enzymprodukt innehållande laktas. Många barn och vuxna som har en lindrig laktosintolerans kan dricka eller äta syrade mjölkprodukter men inte sötmjölk. Detta beror på att bakterierna har bildat enzymer som börjat bryta ned mjölken vilket gör den mer lättsmält. Intag av mjölk med stora halter L. acidophilus av NCFM-arten ökade laktostoleransen hos känsliga personer.
• Svampinfektioner
  Laktobaciller förekommer i stora mängder i vagina som en naturlig skyddsfaktor. Det främjar rätt pH (ca 5,5). Oralt intag av probiotika kan motverka underlivssvamp och patogen mikroflora. Man kan även smörja underlivet med yoghurt och/eller probiotikapulver.
  Vid svårare svampinfektioner som inbegriper symtom från mage-tarm och andra systemiska symtom, kan det vara nödvändigt att först med hjälp av exempelvis svampdödande örter minska mängderna svamp i tarmen innan probiotika tillförs. Annars kan frisättningen av toxiner från svampen bli för kraftfull och utrensningssymtomen vara svåra att hantera. Candidainfektion är också en form av intestinal dysbios. Candida-svampar kan förekomma i 2 olika former. En oskadlig form som finns normalt i tarmfloran hos människor och en aggressiv form som växer fram vid en fermentationstillstånd och dysbios. Om pH däremot stiger i tarmen kan den oskadliga formen av Candida förvandlas till en skadlig form med cilier (trådar) som infiltrerar tarmslemhinnan och ökar dess genomsläpplighet. För mer information om Candida, läs gärna min bok ”Candida, Vår Tids Folksjukdom”.
• Tarmfloran återställs med bifidobakterier efter användning av läkemedel mot leukemi
  Användning av läkemedel mot leukemi gynnade negativa bakterier och svamp som E. coli, Bacteroides, Veillonella och Candida. Efter 3 månaders tillskott av bifidobakterier återställdes tarmfloran hos patienter som intog läkemedel mot leukemi. Bifidobakterier skyddar tarmen från biverkningarna av dessa läkemedel.
• Urinvägsinfektioner
  En nyligen publicerad studie visar att ett dagligt tillskott av probiotiska kulturer via födan eller 1–3 ggr i veckan i form av suppositorier minskade förekomsten av skadliga bakterier i de urogenitala organen samt risken för infektion. Tidigare genomförda studier visar på samma resultat.
• Inför och efter operationer
• Intag av probiotika inför och efter operationer stärker immunförsvaret och motverka infektioner och ”sjukhussjukan”.
• Inför utlandsresor
• Intag av probiotika inför och under utlandsresa ger skydd mot magsjuka, förstärker immunförsvaret och tarmfloran från främmande mikrober.

Bästa källorna av probiotika
Probiotiska bakterier finns rikligt i all mjölksyrafermenterad mat som surkål och andra syrade grönsaker, yoghurt och fil. Numera finns även så kallat ”functional foods” med probiotiska bakterier. Fram till 1950-talet var mjölksyrafermentering ett av de huvudsakliga sätten att konservera födan. Detta gjorde att människan fick i sig rikligt av dessa bakterier. Nuförtiden har kyllagring och annan form av konservering gjort att vår mat i stort har brister på dessa nyttiga bakterier och detta påverkar vår bakterieflora på ett negativt sätt. Mjölksyrad mat är ett värdefullt inslag i en hälsosam kost.
Det effektivaste sättet att tillgodose behovet av nyttiga bakterier är via tillskott. Då får man ett bakteriekoncentrat som har en mer kraftfull inverkan på bakteriefloran än exempelvis surkål. Vid störningar i bakteriefloran är det som regel nödvändigt att initialt ta tillskott av probiotika. Det finns i form av pulver, kapslar och tabletter och intas vid kroniska tillstånd, intensiva kurer eller som extra skydd för magen vid utlandsresor.
En kost rik på komplexa kolhydrater (grönsaker, fullkorn, baljväxter, frukt med mer) främjar höga nivåer av bifidobakterier och andra probiotiska bakterier hos vuxna och kallas därmed bifidogen.

Det finns många olika sätt som kan bidra till en friskare tarmflora och immunförsvar med små ändringar/tillägg i kosten. Intag dagligen något eller flera av följande:
• mjölksyrade grönsaker, till exempel surkål, mjölksyrade morötter och rödbetor
• kimchi (koreansk blandning av mjölksyrade grönsaker—ett utmärkt mellanmål)
• surdegsprodukter, till exempel finskt surdegsrågbröd
• syrade mjölkprodukter (fil, yoghurt, Proviva med mera)
• rejuvelac
• kombucha
• tempeh
• misosoppa.

I Sverige finns det ett stort sortiment med syrade mjölkprodukter. Välj helst naturell fil och yoghurtsorter (Proviva), och lägg till egna bär och fruktbitar. Då får man i sig betydligt mindre socker samt mer näring på ett år, jämfört med regelbundet intag av produkter redan innehållande fruktsylt.

Dosering
Från 100 miljoner till 120 miljarder bakterier, CFU (Colony forming units) delat intag flera gånger dagligen före eller mellan måltider.
En grundregel för tillskott av probiotika är att börja på en låg dos och sedan öka successivt. Desto större hälsoproblem man har desto långsammare bör man som regel börja. Vid akuta problem exempelvis magsjuka kan dock en hög dos tas direkt, exempelvis 2–4 gånger normaldosen, flera gånger dagligen.

För barn gäller som regel att halvera vuxendosen. Bifidobakterier är mest effektiva för barn.
För spädbarn som behöver probiotika och som ammas helt kan probiotikan ges till mamman samt läggas i pulverform på bröstvårtan vid amning. Man kan också tillsätta en fjärdedels tsk pulver av bifidobakterier i vatten eller mjölk som man ger barnet via nappflaska.
Vid svampinfektioner hos kvinnor ger det bäst effekt med både en oral och vaginal behandling. Använd helst L. acidofilus bakterier som med fördel används intravaginalt. För in till exempel ½–2 tsk koncentrerad acidofiluspulver utblandat med ½ dl vatten i slidan, eller för ett svagare intag, 1–2 dl Hälsofil eller naturlig yoghurt. Liggande ställning i badkar med bäckenet upplyft.

Reaktioner vid för stark dosering
Uppblåsthet, gasbildning, magknip, diarré.

När intas probiotika bäst?
På denna fråga har du säkert stött på hur många svar som helst, kanske på kvällen, mellan måltiderna, till måltiderna eller en timme innan måltid och så vidare. Några studier som tydligt avgör denna fråga finns inte, och heller inte några enstämmiga erfarenheter.
Probiotika är något som vi naturligt får i oss via födan så det rekommenderas av många att tas i samband med måltid vilket inte kan vara fel, speciellt vad det gäller pulver och kapslar som inte är dragerade. I dessa former är probiotikan mer utsatt och tack vare att maten fungerar som ett visst skydd mot magsyran och bakterierna, kan den på så vis “gömma” sig i maten, och en större mängd överlever tills de når tarmen. Tabletter med en fördröjd upplösning och dragerade kapslar som inte löser sig förrän de når tarmen torde inte vara lika känsliga om man tar det till eller mellan måltid. Vissa produkter innehåller bakterier som är resistenta mot mag- och gallsyrorna och dessa borde kunna intas när som helst.
Man vet att parasiter har största tillväxten vid fullmåne och det skulle kunna tänkas att även andra mikroorganismers tillväxt kan påverkas på liknande sätt, exempelvis av dygnsrytmen. Det skulle i så fall vara bättre att inta probiotika vid någon viss tidpunkt på dygnet. Detta är dock inte klartgjort i dagsläget. Troligtvis spelar det inte så stor roll när man tar dem men för att vara på säkra sidan kan man inta probiotika utspritt på 2 eller flera tillfällen över dagen.

Interaktioner med läkemedel
Det är som regel inga problem att inta probiotika i samband med annan medicinering. Dock med ett par undantag. Vid intag av probiotika kan upptaget av såväl näringsämnen som läkemedel påverkas (förbättras). Vid intag av läkemedel med snäv terapeutiskt intervall, exempelvis psykofarmaka, bör man därför samråda med sin läkare. Vad det gäller andra läkemedel kan man vara vaksam på behovet av en eventuell dosjustering p.g.a. ett förbättrat upptag. Vid antibiotikabehandling – vänta minst 4 timmar mellan intag av antibiotika och probiotika. Probiotika kan påskynda nedbrytning av sulfapreparat som används vid behandling av till exempel ulcerös kolit.

Tål jag probiotika om jag inte tål mjölk?
Observera att mjölksyrabakterier inte har något att göra med mjölk. Mjölksyra är namnet på en organisk syra som bildas av dessa bakterier. Däremot används ofta mjölk som ett substrat vid odling av probiotika, som gör att spår av mjölk kan förekomma i många produkter. Det finns även produkter som är helt mjölkfria. Laktosintoleranta kan med fördel äta probiotika även om den innehåller spår av mjölk. Dessa personer märker ofta en klar förbättring i sin tolerans vid intag av probiotika. Detta för att mjölksyrakulturerna producerar laktas som hjälper till att bryta ned laktos samt att bakteriekulturerna hjälper till att läka tarmslemhinnan som ofta är irriterad vid intolerans.
För de som är allergiska mot mjölk, antingen akut eller med fördröjd allergi, kan mjölkfria alternativ rekommenderas för att vara på säkra sidan. Även i dessa fall, om det inte föreligger anafylaktiska reaktioner, brukar även produkter innehållande spår av mjölk fungera. Troligtvis för att probiotikan motverkar de allergiska reaktionerna.

Kvalitetsaspekter av probiotika
Produkten ska:

• vara producerad enligt GMP (Good Manufacturing Process)
• kunna uppvisa analyser som visar att den innehåller de stammar som den hävdar
• vara analyserad med avseende på stabilitet så att innehållet överensstämmer med etiketten. OBS! Vissa anger på etiketten vad produkten innehöll vid produktionstillfället vilket ofta inte är det samma som dess innehåll efter en tid. Den angivna mängden bör i stället vara minimigränsen för innehållet vid utgångsdatum.
• innehålla adekvata mängder bakterier. Detta kan skifta beroende på beredningsformen. I beredningsformer som skyddar bakterierna tills de når tarmen kan 107-8 bakterier per g räcka, medan oskyddade och icke syraresistenta bakterier måste tillföras i en större mängd, 109 bakterier/g p.g.a. att en stor del dör i mag- och gallsyrorna. Dock har även döda bakterier effekt på bland annat immunsystemet vilket man ofta glömmer. Observera att en produkt som innehåller mer bakterier enligt etiketten inte innebär att den är starkare än en annan produkt. Styrkan avgörs av hur många bakterier som når tarmen. Beredningsform och stabilitet är av stor betydelse för detta.
• förvaras på ett för produkten adekvat sätt. Många probiotikaprodukter kräver kyllagring. Vissa gör det inte. Följ anvisningarna och förvara aldrig produkten i direkt solljus. Köp heller aldrig en produkt som varit förvarad på felaktigt sätt. Den är inte farlig men mindre verksam.

Exempel på studier, referenser

Tarmflora i hälsa och sjukdom
Relevansen och effekten av befintlig bakteriestam hos en värd är väl dokumenterad. Viktiga funktioner hos tarmens mikroflora inkluderar metabola aktiviteter som resulterar i hushållande av energi och absorberbara näringsämnen, viktiga effekter på tarmens eptitel och på immunologisk struktur och funktion, samt skydd av den koloniserade värden mot skadliga mikrober. Tarmfloran
kan också vara livsnödvändig för vissa störningar inklusive organobalans, koloncancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Probiotika och prebiotika är kända för att spela en roll i skyddet mot vissa sjukdomar.
Guarner F. et al. ”Gut flora in health and disease”. Lancet, 2003;8;361:512–9.

Probiotika och kronisk sjukdom
Konceptet med probiotika är att återställa och behålla en fördelaktig mikroflora i människans kropp. Probiotika hittas i många fermenterade produkter, barnmat och kosttillskott. Klinisk forskning har bevisat dess förebyggande och läkande fördelar vid olika tarmsjukdomar och andra sjukdomar.
Broekaert IJ. et al. ”Probiotics and chronic disease”. J Clin Gastroenterol, 2006;40:3:270–4.

Prebiotika och probiotika för tarmen
Tjocktarmens slemhinna är beroende av att få näring och växtfaktorer via en icke-patogen och skyddande tarmflora. Substrat för produktion av näringsämnen brukar kallas prebiotika vilka i huvudsak består av fibrer och komplexa proteiner, men kan också bestå av döda slemhinneceller, slem, utsöndringar från tarmslemhinnan och bakterier (och svamp som brutits ned av bakterier). Inga enzymer från tunntarmen är kapabla att bryta ned dessa substrat. Probiotikafloran är ofta försvagad hos individer i i-världen. Studier har visat att Lactobacillus plantarum kan bevara viktiga näringsämnen och eliminera giftiga komponenter från födan, skydda mat från att ruttna och radera ut patogener. L. plantarum-fermenterat havre, som givits till friska personer, har signifikant kunnat reducera potentiellt patogena mikroorganismer.
Bengmark S. ”Colonic food: pre- and probiotics”. Am J Gastroenterol, 2000;95:5–7.

Probiotika, inflammation och ulcerös colit
Probiotika och prebiotika kan förbättra symtom och hjälpa till att regenerera epitelvävnad vid ulcerös colit. Bifidobacterium longum och en blandning av fruktooligosackarider och inulin gavs till 9 patienter under en månad samtidigt som en lika stor grupp patienter fick placebo. Inflammatoriska tumörnekrosfaktor alpha och interleukin-1 alpha minskade markant, samt epitelvävnad läkte i behandlingsgruppen, medan placebogruppens symtom förvärrades.
Furrie E. et al. “Synbiotic therapy (Bifidobacterium longum/Synergy 1) initiates resolution of inflammation in patients with active ulcerative colitis: a randomised controlled pilot trial”. Gut, 2005;54:242–9.

Probiotika, matöverkänslighet och dermatit
Probiotika kan påverka matöverkänslighet hos barn med atopisk dermatit. 59 barn fick Lactobacillus rhamnosus och Bifidobacteria lactis under 12 veckor och stor förbättring uppnåddes.
Sistek D. et al. “Is the effect of probiotics on atopic dermatitis confined to food sensitized children?” Clin Exp Allergy, 2006; 36:5:629–33.

Probiotika och trötthet
En månads tillskott med Lactobacillus acodophilus kunde återställa interferon-gamma-nivåerna och reducera närvaron av Epstein Barrvirus i saliven hos utmattade idrottsmän.
Clancy RL. et al. “Reversal in fatigued athletes of a defect in interferon gamma secretion after administration of Lactobacillus acidophilus”. Brit J of Sports Med, 2006;40:4:351–4.

Probiotika, gingivit och plack
En placebokontrollerad dubbelblindstudie på 59 patienter med moderat gingivit visade att med hjälp av tillskott av Lactobacillus reuteri (2 x 10(8) CFU per dag) under 2 veckor kunde förekomsten av gingivit och plack reduceras markant.
Krasse P. et al. “Decreased gum bleeding and reduced gingivitis by the probiotic Lactobacillus reuteri,”. Swed Dent J, 2006;30:2:55–60.

Probiotika och förkylning
En dubbelblindstudie med 479 friska människor visade att fökylningstider kunde förkortas från 7–9 dagar ned till 2 dagar. Dessutom kunde styrkan hos förkylningar reduceras. Individerna fick tillskott med lactobacilli och bifidobateria.
Vrese de M. et al. “Probiotic bacteria reduced duration and severity but not the incidence of common cold episodes in a double blind, randomized, controlled trial”. Vaccine, 2006;24:6670–4.

Intag av zink och probiotika lindrar magsjuka hos barn
En studie av 65 barn, åldern 6–12, som hade besvär med magsjuka (akut gastroenterit) visade att barnen som fick probiotika-, FOS- och zinkberikade frukostflingor fick mycket snabbare lindring av symtom än barnen som inte fick dessa flingor.
Shamir R. et al. “Evaluation of a Diet Containing Probiotics and Zinc for the Treatment of Mild Diarrheal Illness in Children Younger Than One Year of Age”. J Am Coll Nutr, 2005;24:5:370–5.

Probiotika minskar gasbildning och lös avföring hos patienter med colon irritabile
En dubbelblindstudie med 48 patienter med colon irritabile (IBS) visade förbättringar med mindre gasbildning och fastare avföring än placebogruppen.
Kim HJ. et al. ”A randomized controlled trial of a probiotic combination VSL#3 and placebo in irritable bowel syndrome with bloating”. Neurogastroenterol Motil, 2005;17:5:687–96.

Probiotika och Candida albicans
4 arter av probiotikabakterier (Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus reuteri, Lactobacillus casei GG eller Bifidobacterium animalis) motverkade effekten och förekomsten av C. albicans hos möss.
Probiotikabakterierna modulerade även immunresponsen mot C. Albicans samt förlängde livslängden hos mössen.
Wagner RD. et al. “Biotherapeutic effects of probiotic bacteria on candidiasis in immunodeficient mice”. Infect Immun, 1997;65:10:4165–72.

Acidofilus och diarré
Lactobacillus acidophilus och Lactobacillus casei kan reducera diarré och kräkningar hos barn i åldern 6–24 månader.
Gaon D. et al. ”Lactobacillus strains and Saccharomyces boulardii on persistant diarrhea in children”. Medicina, 2003;63:4:293–9.

Lactobacillus acidophilus och bakterier
Fyra Lactobacillus acidophilus-former uppvisade dels förmåga att vidhäfta till enterocytliknande Caco-2 celler i kultur, dels förmåga att motverka invasion av ett stort antal diarréorsakande bakterier. Dosberoende hämmande förmåga uppvisades mot: enterotoxisk Escherichia coli och Salmonella typhimurium, cellinvasion av enteropatogena Escherichia coli, Yersinia pseudotuberculosis och Salmonella typhimurium. Det var mer effektivt att ge L. acidophilus LA 1 före och tillsammans med enterovirulent E. coli än efter E. Coli-infektion.
Bernet M. et al. ”Lactobacillus acidophilus LA 1 binds to human intestinal cell lines and inhibits cell attachment and cell invasion by enterovirulent bacteria”. Gut 1994;35:483–9.

Probiotika för att motverka atopiska sjukdomar
En dubbelblindstudie visade att intag av Lactobacillus GG kan vara effektivt för att förebygga tidiga atopiska sjukdomar som atopiskt eksem, astma och allergisk rinit hos barn i riskzon. Tarmens mikroflora kan vara en stark och stor källa av naturliga immunomodulatorer och probiotika.
Kalliomaki M. et al. ”Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial”. Lancet, 2001;7:357:1076–9.

Tarmmetabolism
Aktiviteten hos de bakterieenzymer som är inblandade i koloncancer hos människor och djur kunde minskas i och med intag av Lactobacillus acidophilus.
Lidbeck A. et al. ”Lactobacilli, anticarcinogenic activities and human intestinal microflora”. Eur J Cancer Prev, 1992:1:341–53.

Immunhälsa
Lactobacillus acidophilus kunde öka fagocyt- och lymfocytaktiviteten när den gavs via en fermenterad mjölkprodukt.
Perdigon G. et al. ”Systemic argumentation of the immune response in mice by feeding fermented milk products with Lactobacillus casei and Lactobacillus acidophilus”. Immunology, 1988;63:1:17–23.

E. coli och acidofilus
Lactobacillus acidophilus skyddade mänskliga epitelceller från invasion av Escherichia coli-bakterier. Dessutom återladdades den elektriska resistansen hos cellager.
Resta-Lenert S. et al. ”Live probiotics protect intestinal epithelial cells from the effects of infection with enteroinvasive Escherichia coli (EIEC)”. Gut, 2003;52:988–97.

Bifidus och mikrobhämmande aktivitet
2 mänskliga bifidussträngar uppvisade mikrobhämmande aktivitet mot patogener genom att hämma cellintrång och döda intracellulär Salmonella typhimurium i Caco-2-celler. Samma bifidussträngar kunde senare kolonisera matsmältningskanalen och skydda möss mot S. thyphimurium-infektion.
Lievin V. et al. ”Bifidobacterium strains from resident infant human gastrointestinal microflora exert antimicrobial activity”. Gut, 2000:47:5:646–52.

Tarmmetabolism
Intag av fermenterade mjölkprodukter innehållande Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium bifidum och mesofila kulturer (Lactococcus lactis och Lactococcus lactis subsp cremoris) under 3 veckor reducerade aktiviteten hos förmodat skadliga enzymer i matsmältningskanalen. Fermenterad mjölk innehållande Bifidobacteria kan förbättra enzymprofilen hos tarmfloran.
Marteau P. et al. ”Effect of chronic ingestion of a fermented dairy product containing Lactobacillus acidophilus and Bifidobacterium bifidum on metabolic activities of the colonic flora in humans”. Am J Clin Nutr, 1990;52:685–8.

Immunförsvar och B. lactis
Individer som fick B. lactis i en fermenterad produkt uppvisade ökad fagocytaktivitet mot en patogen i matsmältningskanalen (p<0,001).
Schiffrin EJ. et al. ”Immune modulation of blood leukocytes in humans by lactic acid bacteria: criteria for strain selection”. Am J Clin Nutr, 1997;66:515–20.

Immunitet och Bifidobacterium lactis HN019
Mjölk innehållande B. lactis kunde öka andelen T-lymfocyter och naturliga mördarceller i blod hos äldre. Dessutom ökade fagocytkapaciteten och den tumörhämmande aktiviteten hos mördarceller. Desto sämre immunrespons från början, desto större förbättrad aktivitet i immuniteten. B. lactis HN019 kan vara ett effektivt probiotikatillskott för att förbättra vissa aspekter av cellulär immunitet hos äldre.
Gill HS. et al. ”Enhancement of immunity in the elderly by dietary supplementation with the probiotic Bifidobacterium lactis HN019”. Am J Clin Nutr, 2001;74:6:833–9.

Allergistudie
Vid utvärdering av 76 barn med hög risk att utveckla atopiska sjukdomar fann man att atopiska individer hade mer clostridia (p = 0,04) och mindre bifidobacteria (p = 0,11) i sin avföring än de icke-atopiska. Då skillnader i tarmfloran föregick utvecklingen av sjukdom föreslår studien att en stark tarmflora är viktig för ett starkt immunförsvar och för att undvika atopiska tillstånd.
Kalliomäki M. et al. ”Distinct patterns of noenatal gut microflora in infants in whom atopy was and was not developing”. J Allerg Clin Immunol, 2001;107:129–34.

Av Peter Wilhelmsson