Användning av proteinpulver har blivit allt mer vanligt de senaste åren. På 1960- och 1970-talet var det bara kroppsbyggare som använde proteinpulvertillskott. Senare under 1980- och 1990-talet blev det allt fler företag som började tillverka proteinpulverblandningar som måltidsersättning vid viktminskning.
I början av 1990-talet publicerade den amerikanska biokemisten Jeffrey S. Bland en studie, som visade att en risproteinblandning innehållande antioxidanter, hade en mycket gynnsam effekt på patienters fas 1 och fas 2 leveravgiftningsfunktion, samt deras symtom när de gjorde en metabolisk reningskur.
Tiotusentals läkare, naturläkare och näringsterapeuter i västvärlden har sedan dess använt protein- och näringsdrycker för att hjälpa människor att förbättra sin hälsa genom metabolisk rening. Man använder dryckerna som fastedrycker vid fasta eller halvfasta, för att rena och regenerera kroppsfunktioner. Under 1990- och 2000-talet har det också kommit allt fler studier som bekräftar att användning av proteindrycker av hög kvalitet är ett utmärkt sätt att motarbeta sarkopeni och kataboliska tillstånd vilka uppstår vid cancer, aids mm. Olika protein- och näringskombinationer har använts under många år för sondmatning inom sjukvården, och dryckerna har successivt blivit bättre.
Man har lagt till viktiga ämnen som antioxidanter, RNA och DHA i allt fler drycker för bättre näringsbalans och resultat.
Samma positiva utveckling har skett med barnvälling och viktminskningsdrycker. De är mer kompletta men tyvärr baseras de på eller innehåller allergena ämnen som kasein och vete.
Användningsområden för proteinpulver
Proteinpulvertillskott används främst i följande sammanhang:
• som måltidsersättning vid viktminskning/viktkontroll.
• som proteintillskott efter ett gympass för att gynna återhämtning samt uppbyggnad av muskler.
• som proteintillskott efter långa konditions-/idrottspass som t.ex. löpning, cykling, kanot m.m.
• vid avgiftning/metaboliska reningskurer som måltidsersättning.
• som anabolisk näringsdryck vid kataboliska nedbrytningstillstånd som t.ex. cancer, ALS m.m.
• som ersättning/komplement för barn och vuxna som har svårt att få i sig tillräckligt eller rätt typ av protein.
• som frukostdryck för att öka prestationen i skolan eller på jobbet.
• vid undervikt och anorexia.
• vid sondmatning.
• inom äldrevården, geriatriken för att motarbeta sarkopeni och förbättra energi och hälsostatus.
• som del av barnvälling.
• som hälsosam frukostdryck, mellanmålsdryck eller måltidsersättning istället för snabbmat eller godis för friska människor och ungdomar. Använd proteindryck som mellanmålsdryck för att minska sockerberoende. Proteinpulver kan tillsättas i en smoothie för en komplett och näringsrik frukost.
• som komplement till en vegetarisk kost som innehåller för lite protein eller ofullständiga proteinkällor, speciellt vid en ensidig vegetarisk kost som domineras av bröd, pizza och pasta.
Inköp av proteinpulver
Vid inköp av proteinpulver välj bort följande:
• Mjölk-, vassle-, get, eller kaseinproteinpulver från djur som har utsatts för antibiotika, tillväxthormoner eller andra hormoner, pesticider, mm.
• Proteinpulver som har utsatts för starkt hetta, starka syror eller skadliga kemikalier
• Genmanipulerat sojaprotein (GMO)
Kvalitet samt upptag av protein
Näringsvärdet av protein för människor beror på hur man bemöter behovet av kväve och aminosyror som behövs för att utveckla och bibehålla muskelmassa. Kvaliteten och upptag av proteinkällor varierar mycket.
Biotillgängligheten som visar hur lätt man tar upp olika typer av proteiner har främst mätts med ”protein efficiency ratio” (PER) som baseras på hur snabbt råttor går upp i vikt när de äter proteinet under 28 dagar.
Ett annat sätt man har använt för att jämföra upptag och användning av olika proteinkällor är ”biological value” (BV) som visar vilken procent av kväve som man behåller och utnyttjar i kontrast till mängden som hamnar i urin eller avföring. ”Protein digestibility-corrected amino acid score” (PCDAAS) är nyaste sättet att mäta och har blivit antaget av WHO som det bästa sättet att mäta proteinvärden för människor. Man jämför koncentrationen av ett testprotein med koncentrationen av ett referensmönster. Det finns viss kritik mot dessa sätt att mäta. Främst för att PER bara reflekterar aminosyrabehoven för växande råttor, inte människor och definitivt inte idrottare. PER har funnits i ca 70 år men senaste åren har man upptäckt brister. Det har också visat sig i studier att t.ex. sojaprotein har ett mycket bättre upptag än man tidigare trott. Det ligger inte alls långt ifrån vassleprotein och det finns studier som visar fördelar att kombinera intag av dessa. Kvävebalanstekniken, BV kritiseras bl.a. för att överskatta kväveintag (protein) och underskatta kväveförlust.
PCDAAS ger fullständigt protein samma värde, 1,00 och fungerar som riktmärke för genomsnittsbehovet. Värderingssystemet gör det extremt svårt att använda värdena för dem som tränar hårt eller att välja rätt protein för att optimera muskelmassa. Sojaprotein har visat sig ha bättre värde i PCDAAS-systemet än i PER-systemet. Vi människor har bättre upptag och användning av vegetabiliska proteinkällor än möss. Det finns brister i mätmetoderna men de ger oss en grov uppskattning av olika proteinkällor. En kombination av olika proteinkällor är bäst. Det har visat sig i studier t.ex. att en kombination av växtbaserade proteinkällor
(70 procent) och animaliska källor (30 procent) ger ett bättre PER-värde än endast protein- eller vegetabiliska källor. Dessutom så har det visats att ett högt intagsratio av vegetabiliskt-, kött- och mejeribaserat protein, skyddar bättre från kroniska sjukdomar.
Olika system och mätmetoder rangordnar proteinkällorna olika, men i grova drag kan man säga att vassleprotein brukar toppa listan, sedan följer äggprotein, kaseinprotein, sojaprotein, korn och risprotein.
Enligt BV-mätningar rangordnas proteinkällor på följande sätt:
• vassleprotein (laktalbumin) (104)
• ägg (100)
• komjölk (91)
• biff (80)
• fisk (79)
• mjölkkasein (77)
• potatis (71)
• ris (59)
• vete (54)
• bönor (49)
Proteinpulver finns oftast i följande form:
• äggprotein
• mjölkvassleprotein
• mjölkkaseinprotein
• getmjölksprotein
• sojaprotein • risprotein
• kornprotein
• proteinblandningar från spirulina, klorella eller blågröna alger.
Jämförelse mellan olika proteinpulver
• Äggviteprotein och mjölkvassleprotein har bäst upptag.
• Äggviteprotein och mjölkkaseinprotein är mest allergena.
• Risprotein är minst allergent men supplementeras oftast med treonin för att bli ett komplett protein.
• Risprotein och kornprotein är bäst för magen och tarmfloran.
• Spirulina, klorella och blågröna alger är mera koncentrerade, näringstäta näringskällor. De är mer komplexa än bara källor för protein. Dessa är de dyraste källorna men mest kompletta näringsmässigt. Man får i sig mindre antal g protein per portion men mera av andra näringsämnen och fytokemikalier. Dagsintag av protein blir oftast endast mellan 2–10 g i jämförelse med andra proteinpulver där man oftast intar 15–30 g per dag. Man kan gärna kombinera dessa med andra.
• Sojaprotein har bra upptag samt finns i olika kvaliteter. Den bästa kvaliteten är GMO-fri.
• (GMO = genetiskt modifierade organismer) samt innehåller en standardmängd av isoflavoner, verksamma hormonreglerande ämnen som bl.a. finns i soja. Det är önskvärt att få i sig mellan 15–60 mg isoflavoner dagligen från GMO-fri Suprosoja.
• Överdos av sojaprotein, t.ex. 3–4 portioner per dag under många månader kan orsaka allergi, nedsätta sköldkörtelfunktionen samt störa hormonbalansen hos vissa människor.
• Mjölkkaseinprotein rekommenderas inte om man har möjlighet och tillgång till andra proteinkällor p.g.a. att det är så vanligt med IgG allergireaktioner samt p.g.a. ett av de forskningsresultat som gjorts av dr Campbell som han presenterar i sin bok The China study. Hans forskningsresultat visar ett starkt samband mellan högt intag av mjölkkasein och förekomst av cancer, samt kortare livslängd.
• Getmjölksprotein liknar mer kompositionen av bröstmjölk än komjölksprotein, kasein eller vassle. Det är ett mycket bra alternativ, eller komplement till bröstmjölk, och kan även användas som alternativ eller komplement till andra proteinpulvertillskott.