Quercetin

Quercetin (3,5,7,3′,4′-pentahydroxiflavon) har visat sig kunna förbättra många nyckelfunktioner i kroppen. Det stimulerar både autofagi och apoptos – processer som reglerar nedbrytning och utsöndring av gamla, skadade celler – samt verkar stärkande på ett svagt eller överstimulerat immunförsvar. Quercetin motverkar också flera processer som är kopplade till åldringssjukdomar och nedsatt kognitiv hälsa.

Det är ett av de växtämnen som använts mest under pollensäsongen tack vare sin antihistamineffekt. Quercetin är en av de första bioflavonoider som isolerades och började användas i större skala, och under de senaste 40 åren har det studerats noggrant och använts av miljontals människor – med mycket få rapporterade biverkningar.

Quercetin tillhör flavonolundergruppen inom den större gruppen flavonoider/bioflavonoider, tillsammans med ämnen som myricetin och kaempferol. Flavonoider, eller polyflavonoider, är i sin tur en undergrupp av polyfenoler – naturliga föreningar som syntetiseras av växter och förekommer i ett stort antal vegetabiliska livsmedel. Quercetin finns i små mängder i många växter, där det bland annat fungerar som ett gult/ockrafärgat pigment.

Epidemiologiska data framhäver sambandet mellan intag av polyfenoler och flavonoider och minskad dödlighet – oavsett orsak – samt minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar och osteoporos. Polyfenoler har visat sig ha mångfacetterade effekter som påverkar åldrande genom att:

• dämpa utveckling och ackumulering av åldrande celler,
• minska oxidativ stress och cellulär inflammation,
• motverka immundysfunktioner,
• främja kardiovaskulär hälsa,
• modulera autofagi och tarmflora, och potentiellt förlänga hälsospannet genom att påverka cellulära mekanismer och signalvägar som autofagi, apoptos och SIRT-gener.

 Växtkällor av quercetin

Quercetin upptäcktes först som en komponent i barken från fruktträd, och senare i andra delar av växter såsom blad, grenar och blommor. Det förekommer bland annat i enbärsgrenar, krasse, eukalyptus, gingko, penséer, rhododendron, hortensia samt i bark från olika vilda fruktträd. Nedan listas växter, grönsaker, baljväxter, frukter, bär, teer och kryddor med särskilt höga halter av quercetin:

• Kapris – 180 mg/100 g
• Libbsticka – 170 mg/100 g
• Svart och grönt te – 100–200 mg/100 g
• Dill – 55 mg/100 g
• Koriander – 53 mg/100 g
• Enbär – 47 mg/100 g
• Fänkål – 49 mg/100 g
• Lök – särskilt i ytterlagret (20–49 mg/100 g), mest i rödlök
• Broccoli – 30 mg/100 g
• Sparris – 14 mg/100 g
• Grönkål, ruccola, rödbladssallat, mangold – 6–11 mg/100 g
• Okra – 21 mg/100 g
• Sötpotatis – 17 mg/100 g
• Plommon – 12 mg/100 g
• Äpplen – 2–44 mg/100 g
• Fikon – 6 mg/100 g
• Gräslök – 25 mg/100 g
• Bovete – 23 mg/100 g
• Fläderbär – 27 mg/100 g
• Bee Pollen – 21 mg/100 g
• Blåbär – odlade: 7–8 mg/100 g, vilda: 15–16 mg/100 g
• Tranbär – 15 mg/100 g
• Lingon – vilda: 12 mg/100 g
• Rönnbär – 8 mg/100 g
• Svarta vinbär – 7 mg/100 g
• Havtorn – 6–8 mg/100 g

Även om vissa kryddor och bär, som libbsticka och fläderbär, har mycket höga koncentrationer av quercetin, äter vi vanligtvis större mängder av livsmedel som lök, broccoli, äpplen och sötpotatis. Därför kan det totala intaget av quercetin bli högre från dessa vanligare råvaror – trots att koncentrationen per 100 gram är lägre.

De flesta människor får i sig i genomsnitt 10–30 mg quercetin per dag via kosten. Med en hälsosam, växtbaserad kost kan man däremot komma upp i över 100 mg dagligen.

Exempel på en quercetinrik dag:

• Frukost: en stor portion bär och några plommon i yoghurt, chiapudding eller bovetegröt
• Mellanmål: två äpplen
• Lunch: en stor sallad med rödlök och bladgrönsaker
• Middag: kokt okra, broccoli eller sötpotatis som tillbehör

Effekter av värme och kyla på quercetin

Lök:

• Vid upphettning till 100 °C förlorar löken cirka 25–33 % av sitt quercetininnehåll.
• Om löken lagras vid 20 °C i upp till nio månader kan quercetininnehållet öka med 32 %.
• Näringsämnen som quercetin koncentreras i löken vid lagring i 3–12 månader.
• Den högsta koncentrationen finns i det yttersta skiktet av löken.

Historik

Namnet quercetin har använts sedan 1857 och härstammar från latinets quercetum, som betyder ”ekskog”, och syftar på släktet Quercus – det vetenskapliga namnet för ek. Ursprungligen upptäckte man rikliga mängder quercetin i just ekbark.

Kemi och funktion

Följande biokemiska processer påverkas av quercetin. I många fall kan man se förbättrade laboratorievärden redan inom 3–6 månader efter daglig användning:

• Inflammationshämmande
• Antihistamin- och antiallergisk effekt via hämning av lipoxygenas och cyklooxygenas (COX)
• Reglerar blodfetter och motverkar skador på LDL-kolesterol orsakade av oxidativ stress
• Motverkar utvecklingen av metabolt syndrom, insulinresistens och typ 2-diabetes
• Blodtryckssänkande
• Minskar aggregering av trombocyter (blodplättar)
• Motverkar och avlägsnar patogena bakterier och parasiter
• Spikopati – bryter ner spikproteiner, t.ex. vid covid, långtidscovid eller vaccinskador
• Avlägsnar virusinfekterade celler
• Dämpar cytokinstormar och hyperaktiva immunreaktioner
• Balanserar immunförsvaret via TH1/Th2- och Treg/Th17-reglering
• Minskar oxidativ stress och modulerar redoxpotential
• Motverkar tillväxten av patogena och cancerösa celler
• Tumörhämmande
• Hämmar angiogenes (bildning av blodkärl till tumörer) och spridning av cancerceller
• Stimulerar produktion, stabilitet och funktion av antioxidanten glutation
• Stimulerar apoptos (programmerad celldöd)
• Leverskyddande
• Binder och bryter ner toxiner från metaller, kemikalier, PFAS, mikroplaster och andra miljögifter
• Minskar överskott av urinsyra
• Zinkjonofor – hjälper zinkjoner (Zn²⁺) att passera cellmembranet, vilket är viktigt eftersom zink motverkar virusreplikation i celler (en vanlig orsak till att quercetin kombinerades med zink under covidpandemin)
• Stimulerar apoptos och autofagi för att avlägsna skadade och senescenta (åldrade) celler
• Ångestdämpande via påverkan på GABA-receptorer och MAO-hämmande egenskaper
• Neuroprotektiv – skyddar bland annat acetylkolinreceptorer från oxidativ stress
• Förbättrar kognition och hjärnhälsa genom att bryta ner och avlägsna amyloidplack, tau-ansamlingar och neurofibrillära nystan
• Skyddar DNA från oxidativa skador
• Motverkar sepsis och antibiotikaresistenta bakterier som Streptococcus pneumoniae
• Nootropisk (främjar kognition, syresättning och signalsubstanser i hjärnan)
• Stärker mitokondriernas produktion av ATP
• Stimulerar mitofagi – avgiftning och återvinning av ämnen i mitokondrierna
• Tränger genom blod-hjärnbarriären och verkar inne i hjärnan
• Dämpar mikrogliainducerad inflammation i hjärnan
• Stimulerar tillväxt av nervceller och upprätthåller cellulär integritet
• Har senolytisk effekt – bidrar till att bryta ner gamla, dysfunktionella celler och främjar föryngring
• Skyddar hjärta och kärl mot nedbrytningsprocesser
• Motverkar tillväxten av patogena celler genom angiogeneshämmande, tumörhämmande, autofagistimulerande och apoptotiska mekanismer
• Stärker mikrocirkulationen, skyddar små blodkärl, minskar kapillär bräcklighet – särskilt viktigt vid ögonbesvär och blåmärken hos diabetiker samt hos personer med postcovid eller vaccinskador

Quercetin och autofagi

Quercetin tillhör familjen av polyfenoler, en grupp växtbaserade ämnen som har visat sig kunna stimulera autofagi och därmed minska sjukliga åldringsprocesser i en mängd olika vävnader.

Autofagi är en form av intracellulär rening och återvinning. Det är en av kroppens viktigaste processer för att främja ett friskare åldrande. Ordet autofagi kommer från grekiskans auto – phagein, vilket betyder ”äta sig själv”. Det är en cellulär återvinningsmekanism där cellen själv bryter ner sina egna komponenter – till exempel skadade proteiner och organeller – och återanvänder dem för att bygga upp nya och friskare strukturer.

Inne i varje cell finns ett antal viktiga komponenter, så kallade organeller, som kan liknas vid kroppens egna organ. Exempel på olika former av autofagi är:

• DNA-fagi – återvinning av DNA-komponenter
• RNA-fagi – nedbrytning av RNA
• Glyko-fagi – nedbrytning av glykogen
• Proteo-fagi – nedbrytning av proteiner
• Lipo-fagi – nedbrytning av fetter
• Mito-fagi – nedbrytning av mitokondrier

Alla dessa mekanismer behövs för att våra celler ska fungera optimalt och hållas friska. När vi åldras eller är i sämre hälsa försämras autofagin, vilket leder till att cellerna inte längre rensar ut skräp lika effektivt. Detta leder till ökad ansamling av cellulärt avfall, vilket i sin tur bidrar till trötthet, sänkt immunförsvar och sjukdomsutveckling.

Autofagi sker i huvudsak under natten, medan vi sover. Om dygnsrytmen är svag eller ofta störs – till exempel vid skiftarbete, stress eller sömnbrist – försämras denna nattliga reningsprocess. Även hjärnans rengöring via det glymfatiska systemet påverkas negativt.

Man kan förstärka autofagiprocessen genom intag av autofagifrämjande tillskott som quercetin, fisetin, grönt te-extrakt, resveratrol och pterostilben.

Senolytisk effekt av quercetin

Baserat på forskningsfynd som visar att åldrande celler bidrar till fysisk dysfunktion och förkortad livslängd, har intresset ökat för så kallade senolytiska ämnen – substanser som selektivt kan eliminera senescenta (åldrade och ineffektiva) celler. Quercetin är ett av de mest studerade näringsämnena inom detta område.

Senolytiska ämnen har visat sig kunna lindra en rad åldersrelaterade sjukdomar. De valdes ursprungligen ut för sin förmåga att tillfälligt inaktivera de signalvägar som är kopplade till senescenta cellers överlevnad, inklusive immunsystemets åldersrelaterade försvarsmekanismer.

Quercetin verkar genom att bidra till att avlägsna åldrade immunceller och andra defekta celler som inte längre fungerar optimalt. När dessa celler elimineras skapas plats för nya, friska och mer funktionella celler att ta över. Detta leder både till ett starkare och mer balanserat immunförsvar samt till en minskad frisättning av inflammatoriska cytokiner – faktorer som är starkt associerade med mänsklig åldersrelaterad skörhet, låg energi och sjukdomsutveckling.

Metabolism

När Quercetin tas upp i kroppen – via munhålan, tunntarmen, levern och njurarna – genomgår det olika biokemiska förändringar. Det metaboliseras huvudsakligen genom glukuronidering, sulfatering eller metylering, vilket påverkar både dess aktivitet och hur länge det stannar kvar i kroppen.

Under livsmedelsberedning och lagring kan flera faktorer påverka quercetinets stabilitet, inklusive värme, pH, närvaro av metalljoner och andra antioxidanter. Dessa faktorer kan både öka och minska den kemiska stabiliteten, vilket i sin tur påverkar hur mycket quercetin kroppen faktiskt kan tillgodogöra sig.

Det uppskattas att i genomsnitt endast cirka 10 % av quercetinet från kosten tas upp och används effektivt i kroppen. Denna relativt låga biotillgänglighet är en anledning till att många väljer att komplettera med kosttillskott för att uppnå terapeutiska effekter.

Indikationer och användningsområden

Det finns över 850 vetenskapliga studier som visar hur quercetin kan bromsa eller motverka olika symtom och patologiska tillstånd. En överväldigande majoritet av dessa studier visar hur quercetin kan stödja kroppens självläkande förmåga vid följande besvär och tillstånd:

• Kardiovaskulära besvär: åderförkalkning, högt blodtryck, förhöjda blodfetter
• Sköra kapillärer och nedsatt mikrocirkulation, kärlstelhet och stroke
• Vissa cancersjukdomar, särskilt bröst- och lungcancer
• Typ 2-diabetes, samt metabolt syndrom och insulinresistens
• Virusinfektioner, inklusive coronavirus
• Autoimmuna sjukdomar
• Allergisk rinit (hösnuva)
• Artros
• Reumatoid artrit
• Kognitiv nedsättning, demens och Alzheimers sjukdom
• Urinvägsinfektioner och urinvägsbesvär
• Prostatainflammation och besvär i prostatan
• Trötthet, låg energi, kroniskt trötthetssyndrom
• Fettlever och levertoxicitet från kemikalier och tungmetaller
• Träningsrelaterade besvär, träningsvärk, idrottsskador, prestationsstöd
• DNA-skador orsakade av miljögifter eller inflammation
• Fertilitet och hormonella besvär, inklusive förlängd menstruation vid perimenopaus
• Fibros
• Endometrios
• Viktminskning och viktkontroll
• Sårläkning, benläkning, liggsår
• KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
• Sarkoidos
• Infektioner i övre luftvägar
• Dysbios, inklusive Candida albicans
• Autism
• Depression
• Neurodegenerativa tillstånd
• PCOS (polycystiskt ovariesyndrom)
• Benskörhet
• Åderförkalkning
• Stroke
• Tungmetallsförgiftning, särskilt arsenik, kadmium och aluminium

Synergister till quercetin

Quercetin verkar i samverkan med flera andra ämnen och behandlingar. Följande näringsämnen, örter och strategier kan förstärka quercetinets effekt, särskilt vid användning i perioder av fasta, detox eller anti-aging-program. Det kan användas dagligen, eller under 2–3 månaders perioder vid mer intensiva insatser.

Exempel på synergister och kompletterande ämnen

• C-vitamin, bioflavonoider, bromelain, papain, proteolytiska enzymer, selen, zink
• Fisetin, naringenin, kurkumin, resveratrol, pterostilben, EGCG (grönteextrakt)
• Melatonin
• Propolis
• Moringa
• Blåbär och björnbär
• Äppelpektin, citruspektin
• Granatäpple

 Kosthållningsstrategier där quercetin kan förstärka effekten

• Kalorirestriktion (t.ex. 80 % av normal energimängd)
• Periodisk fasta (t.ex. 6, 8 eller 10 timmars ätfönster)
• 5:2-modellen (fem vanliga dagar, två lågkaloridagar per vecka)
• Fem lågkaloridagar per månad (800–1 000 kcal/dag) 

Tre användningsområden där quercetin ofta kombineras med andra ämnen:

1. Vid detoxprogram
   Kan kombineras med detoxdrycker och örter såsom klorella, greensblandningar, koriander, kajennpeppar, basilika, ingefära, kungsmynta, kryddnejlika, rödklöver, kardborrerot, maskrosrot, mariatistel, pau d’arco, cistus, chaga, nässlor, gullris, åkerfräken och mjölon.
2. Vid anti-aging och autofagistöd
   Synergier med NR, NMN, NAD+, fisetin, curcumin, resveratrol, pterostilben, apigenin, EGCG och broccoligroddar.
3. I samband med konventionella eller integrativa cancerbehandlingar
   Quercetin har potential att förstärka effekter av vissa behandlingar, men bör alltid användas i samråd med behandlande läkare.

Terapeutisk användning

Quercetin har unika immunmodulerande, inflammationshämmande, antioxidativa och avgiftande egenskaper, vilket gör det till ett mångsidigt verktyg för att stödja kroppens självläkande processer. Det är särskilt värdefullt som komplement vid behandling av neurologiska, kognitiva och immunologiska besvär, samt vid hjärt-kärl-, lever- och njurproblem.

Det är också ett av de mest användbara naturliga ämnena för att främja ett hälsosamt åldrande och stödja kroppens naturliga processer som autofagi och apoptos, särskilt i samband med fasta, periodisk fasta och detoxkurer.

Quercetin kan bidra till förbättrad rening, återvinning och cellulär städning, inte bara i cellens inre och cellkärna, utan även utanför cellerna – i glymfsystemet, lymfsystemet, blodcirkulationen och mikrocirkulationen.

Det har dessutom studerats och använts vid behandling av kardiovaskulära problem, kroniskt trötthetssyndrom, Parkinsons sjukdom och demens.

Dosering

Quercetin används ofta dagligen i doser upp till 3 000 mg per dag, under en period på upp till 12 veckor utan avbrott. Av hundratals studier har ingen visat att quercetin är toxiskt, inte ens vid intag av 1 000–3 000 mg per dag. Quercetin är, liksom andra flavonoider, inte klassificerat som ett essentiellt näringsämne, men har ändå visat sig ge betydande hälsoeffekter.

Det saknas ett fastställt rekommenderat dagligt intag (RDI) för quercetin, men kosttillskottsföretag har de senaste 5–10 åren ofta rekommenderat att man börjar med en dos på 200–500 mg per dag, för att gradvis öka upp till 1 000–3 000 mg per dag, om inga biverkningar uppstår.

I djurstudier, särskilt på möss med neurologiska, immunologiska och kardiovaskulära problem, har man använt doser motsvarande 10–50 mg per kilo kroppsvikt för att uppnå terapeutiska resultat. För en människa som väger 70 kg motsvarar detta 700–3 500 mg per dag.

Effekten och upptaget varierar dock beroende på beredningsform, genetiska faktorer och individens upptagningsförmåga.

Skyddande intag via kosten:

• 50–200 mg/dag via en quercetinrik kost.

ODI – Optimal daglig dos (för förebyggande syften och anti-aging):

• 300–500 mg, 1–2 gånger dagligen, gärna i kombination med andra polyfenoler.
• Rekommenderas att varvas med uppehåll några dagar per månad eller veckor per år.

TDI – Terapeutisk daglig dos:

• 1 500–3 000 mg, under flera veckor eller månader.
• Rekommenderas med minst 1 dags uppehåll per vecka, samt regelbundna laboratorietester var 3–6:e månad för att utvärdera effekt och dos.
• För bästa effekt delas dosen upp: 500–1 000 mg, 2–4 gånger dagligen, gärna mellan måltider och i samband med symtom.

Vid allergibesvär:

• 500 mg morgon och kväll, vid svårare besvär upp till 6 doser per dag under dagar med intensiva allergiska reaktioner.

Polyfenolkombinationer

Quercetin kombineras ofta med andra näringsämnen och växtämnen för att förstärka dess upptag och effekt. En typisk quercetinprodukt kan innehålla 100–300 mg quercetin, kombinerat med följande synergister:

• C-vitamin
• Papain och bromelain (proteolytiska enzymer)
• Selen
• Zink
• Rutin
• Hesperidin
• Citrusbioflavonoider
• Fisetin
• EGCG (grönteextrakt)
• Curcumin

Denna typ av kombinationsformel är särskilt effektiv för att förstärka quercetinets biotillgänglighet, samt för att förstärka dess antioxidativa, antiinflammatoriska och immunmodulerande effekter. 

Kontraindikationer och toxiska doser

Oralt intag av quercetin i mycket höga doser, över 4 000 mg per dag under en längre tid (flera månader eller år), kan i sällsynta fall leda till allvarliga biverkningar, som t.ex. tumörfrämjande effekter eller nefrotoxicitet (njurpåverkan).

Vissa positiva studier har visat att quercetin kan samverka gynnsamt med cytostatika vid behandling av specifika cancersjukdomar. Men det krävs ytterligare forskning och klinisk erfarenhet innan man med säkerhet kan bedöma användningen av quercetin i kombination med standardiserade cancerbehandlingar.

Det behövs också mer forskning på doser över 3 000 mg per dag, särskilt när det gäller eventuella interaktioner med läkemedel – både samverkande och motverkande effekter.

Potentiella biverkningar vid höga doser eller känslighet

Även om quercetin generellt anses vara säkert, finns det vissa sällsynta men möjliga biverkningar, särskilt vid höga doser eller långvarigt intag:

• Illamående
• Hudutslag
• Vallningar
• Störningar i blodsockernivåerna
• Kramp i benen

Personer med känslighet eller underliggande hälsoproblem bör börja med en lägre dos och gradvis öka vid god tolerans. Vid användning i kombination med läkemedel är det viktigt att rådgöra med läkare.

Antagonister och negativ interaktion med läkemedel

Quercetin, liksom andra flavonoider, kan både hämma och stimulera aktiviteten hos vissa enzymer i cytokrom P450-familjen (CYP), inklusive:

• CYP1
• CYP2E1
• CYP3A4
• CYP19

Dessa enzymer är viktiga för avgiftning i levern, där de omvandlar fettlösliga ämnen (t.ex. läkemedel, hormoner och toxiner) till vattenlösliga former som kroppen kan utsöndra. Genom att påverka dessa enzymers aktivitet kan quercetin antingen påskynda eller bromsa nedbrytningen av vissa läkemedel.

Trots att många studier visar att quercetin kan användas som komplement vid konventionell cancerbehandling, är det mycket viktigt att rådgöra med läkare innan quercetin kombineras med starka läkemedel, särskilt i samband med cancerbehandling eller annan avancerad terapi.

Kombinationen bör planeras och följas upp noggrant, då effekterna kan variera mellan individer. 

Löslighet som näringsämne från föda

Quercetin är inte vattenlösligt i kallt vatten, men har god löslighet i alkohol och olja, samt viss löslighet vid upphettning under matlagning.

Värme och torkning kan påverka quercetinets stabilitet och koncentration:

• Vid torkning av grönsaker, särskilt lök, kan quercetinhalten koncentreras.
• Uppvärmning kan både öka eller minska quercetinhalten, beroende på temperatur och tillagningstid.

Quercetinhalten är som högst i det yttre skiktet av lök, särskilt röd lök, och ökar när löken får torka i rumstemperatur i flera månader.

Biotillgänglighet

Biotillgängligheten av quercetin från både mat och tillskott är relativt låg – uppskattningsvis omkring 10 %. Det innebär att om du får i dig 100 mg quercetin via kosten, når endast cirka 10 mg systemisk cirkulation och blir tillgängligt för kroppens celler.

Upptaget, vattenlösligheten och stabiliteten hos quercetin är generellt sett låga, men flera faktorer påverkar dessa egenskaper:

• Intag via kosten, t.ex. om quercetin intas tillsammans med fett eller i kombination med andra näringsämnen.
• Matsmältningsfunktion, genetiska variationer och sammansättningen av tarmfloran.
• Beredningsform, där vissa moderna tillskott använder:
  • Liposomala former
  • Nanoformuleringar
  • Exosomer
  • Synergister som piperin för att öka upptaget.

Halveringstiden för quercetin i kroppen verkar vara mellan 2–12 timmar, med en genomsnittlig terminal halveringstid på cirka 3,5 timmar hos friska individer. Små mängder quercetin kan fortfarande detekteras i blodet upp till 48 timmar efter intag.

Beredningsformer

Quercetin har använts i tablett-, kapsel- och pulverform i över 30–40 år, trots dess låga vattenlöslighet och varierande stabilitet. Under de senaste två decennierna har forskningen fokuserat på att utveckla mer biotillgängliga former, bland annat:

• Liposomala formuleringar
• Nanopartikelformer, inklusive extracellulära exosom-vesiklar
• Quercetinglykosider (aglykonformer), som visat bättre upptag och effekt

Dessa moderna former har förbättrat både absorption och stabilitet, men kräver fortfarande fler kliniska studier samt produktion i större skala för att bli kostnadseffektiva alternativ till de traditionella formerna.

Utvecklingen av förbättrade beredningsformer är en viktig del av framtidens quercetintillskott, särskilt inom terapeutiska sammanhang.

Cellutrymmen och nyckelorgan

Quercetin påverkar och verkar i flera av kroppens strukturer och system, både på cellulär nivå och i specifika organ. Det har visat sig verka i följande områden:

• Bihålor och bronker
• Immunceller och antikroppar
• Mitokondrier i den intracellulära cytosolen
• Organeller och cellkärnan
• Bindväv och muskulatur
• Urinvägar och njurar
• Ligament och benstomme
• Prostata och lever
• Tymus
• Hjärnan och hjärtat

Genom sin breda verkan på cellnivå påverkar quercetin allt från cellförnyelse och detoxfunktioner till inflammationsreglering och immunförsvar i dessa nyckelorgan.

Absorptionsbefrämjande ämnen och synergister

För att öka quercetinets biotillgänglighet och verkan i kroppen kan det med fördel kombineras med olika ämnen som stöder upptag, stabilitet och verkan. Exempel på sådana synergister inkluderar:

• Naringenin
• Apigenin
• Prebiotiska kostfibrer
• Probiotiska tillskott och livsmedel

Dessa ämnen kan bromsa quercetinets nedbrytning, förbättra dess stabilitet i mag-tarmkanalen, samt stödja tarmfloran – vilket i sin tur påverkar absorption och effektivitet. Kombinationen av polyfenoler och tarmvänliga ämnen är därför särskilt relevant för att optimera quercetinets funktion i kroppen.

Kompletterande näringsämnen och kosttillskott

Quercetin fungerar särskilt väl i kombination med andra näringsämnen och växtbaserade ämnen som förstärker dess antioxidativa, antiinflammatoriska och immunreglerande effekter. Exempel på kompletterande ämnen är:

• Fisetin
• EGCG (epigallokatekingallat)
• Resveratrol
• Pterostilben
• C-vitamin
• D-vitamin
• Apigenin
• Luteolin
• Myricetin
• Kaempferol
• Perilla (växtbaserad antioxidant)
• Nässlor
• Selen
• Zink

Dessa ämnen kan kombineras med quercetin i tillskott för att förstärka dess effekter, förbättra upptaget, och i vissa fall även bidra till bredare terapeutiska resultat – särskilt vid inflammation, oxidativ stress, immunstörningar och åldersrelaterade besvär.

Exempel på studier

Quercetin är en av de mest studerade bioflavonoiderna, med minst 850 vetenskapliga publikationer – de flesta publicerade efter år 2000. Även om en stor andel studier är gjorda på möss, är det ett vanligt tillvägagångssätt inom medicinsk forskning. Det saknas fortfarande långsiktiga studier på människor i samma omfattning, men många visar positiva effekter inom områden som:

• Immunreglering
• Autofagi och apoptos
• Blodsockerreglering
• Redox- och glutationfunktion
• Förbättring av blodmarkörer efter 3–6 månaders tillskott

Mest studerade områden:

• Antioxidanteffekter (210 studier)
• Cancer (207)
• Inflammationshämmande effekter (168)
• Apoptos (115)
• Diabetes (59)
• Immunologi och virus (36)
• Leverskydd (36)
• Toxicitet (28)
• Hjärthälsa (24)
• Hjärnhälsa (18)

Fem utvalda studier:

1. Quercetin, a Flavonoid with Great Pharmacological Capacity
   Carrillo-Martinez, Eber Josue, et al., Molecules, 2024, 29:1000
   En omfattande översiktsartikel som beskriver quercetins biokemi, upptag, verkningsmekanismer och dess potential inom flera sjukdomsprocesser.
2. Quercetin improves the imbalance of Th1/Th2 cells and Treg/Th17 cells to attenuate allergic rhinitis
   Xia Ke, Ziqi Chen, Xiaoqiang Wang, Houyong Kang & Suling Hong, Autoimmunity, 2023, 56:1
   Studien visade hur quercetin kunde lindra symtom vid allergisk rinit genom att balansera immunförsvarets Th1/Th2- och Treg/Th17-axlar samt hämma NF-κB.
3. Quercetin has a protective effect on atherosclerosis via enhancement of autophagy
   Cao Hui, et al., Exp Ther Med. 2019 Oct;18(4):2451–2458
   Resultaten visade att quercetin stimulerar autofagi och skyddar mot åderförkalkning, vilket gör det relevant för kardiovaskulär prevention.
4. Senolytics improve physical function and increase lifespan in old age
   Xu Ming, et al., Nat Med. 2018 Aug; 24(8):1246–1256
   En kombination av läkemedlet Dasatinib och quercetin gav en ökad överlevnad med 36 % i mössstudier, vilket visar quercetins potential som senolytiskt medel.
5. Absorption of dietary quercetin in healthy ileostomy volunteers
   Hollman PC, et al., Am J Clin Nutr. 1995;62(6):1276–82
   Studien visade att lågt intag av quercetin är kopplat till ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar hos äldre män, vilket lyfter vikten av ett tillräckligt dagligt intag.

Av Peter Wilhelmsson, funktionsmedicinsk naturläkare (SNLF, IFMCP)