Historik
1934 fick Minot, Murphy och Whipple nobelpris för att de kunde bota perniciös anemi, som dittills varit obotligt, med intag av rå lever. Castle fann under samma år ”intrinsic factor”.
1948 isolerades första gången vitamin B12 ur lever av Lester Smith i England och Carl Folkers i USA.
1973 syntetiserades vitamin B12 för första gången.
Kemi
Vitamin B12 är en vattenlöslig, röd molekyl som innehåller mineralet kobolt. Den förstörs långsamt av starkt sura eller alkaliska ämnen, av ljus och av oxiderande eller reducerande ämnen. 30 procent förstörs vid kokning. Den finns tillgänglig i formerna cyano-kobalamin, hydroxy-kobalamin, metyl-kobalamin och aquo-kobalamin.
Metabolism
Vitamin B12 absorberas mycket dåligt utan närvaro av Intrinsic Factor (IF) – ”den inre faktorn” (mucoprotein), som produceras av parietalcellerna i magsäcken. Även med rätta förutsättningar tas endast 30–70 procent av B12 i mat upp av kroppen. En välfungerande sköldkörtel hjälper upptaget. Vitamin B12 i födan frigörs från proteinkomplexet genom bearbetning av saltsyra och proteolytiska enzymer. IF utsöndras i magsäcken och binds till vitamin B12 vid speciella receptorer. Kalcium är också nödvändigt för passage av vitamin B12 genom tarmslemhinnan. Vitamin B12 lagras i levern efter att det har tagits upp i blodet. Det kan lagras upp till 3 år och eventuellt överskott utsöndras via urinen. Vid större behov av B12 minskar utsöndringen via urinen. Utsöndringen är en mycket långsam process och vitamin B12 har en halveringstid i levern på ca 1 år. Om man fyller på med vitamin B12 kan det ta 2–3 år innan förråden töms. En växtbaserad kosthållning som innehåller rikligt med folsyra och tiamin kan maskera en vitamin B12-brist.
Funktion
Vitamin B12 är viktigt för celldelning. Det deltar i syntes av DNA och RNA och är också inblandat som medfaktor vid överföring av metylgrupper. Med hjälp av vitamin B12 avlägsnas metylgruppen från THF för syntes av DNA. När brist på vitamin B12 finns produceras inte DNA, vilket leder till att blodkropparna växer utan att dela sig och därmed omvandlas till megaloblaster. Härnäst i kedjereaktionen kan metylcobalamin användas för att överföra metylgruppen till homocystein som i sin tur omvandlas till metionin. Metionin är en metylgruppsdonator och viktig för syntes av myelinskidor runt nerverna. Vitamin B12 tillsammans med kolin, folsyra samt metionin hjälper bildning och omsättning av nerv och ryggmärgsvävnad.
Vitamin B12 är också inblandat i kolhydratsomsättningen. Man har observerat att mjölksyra och pyruvat ökar från 50–80 procent vid vitamin B12- brist. Då nervsystemet är beroende av kolhydrater som huvudsaklig bränslekälla, kan neurologiska störningar uppstå vid vitamin B12-brist. Vitamin B12 behövs även vid fett- och proteinomsättning. Vitamin B12 behövs för nyproduktion och fortsatt utveckling av röda blodkroppar i benmärgen. Här uppstår de första bristsymtomen, eftersom bildandet av såväl röda- som vita blodkroppar samt trombocyter tar längre tid. Andelen mogna celler minskar först i benmärgen och sedan i blodet. Parallellt ses också en ökning av antalet deformerade celler.
Andra egenskaper förknippade med vitamin B12 är att det avgiftar cyanid ur inmundigade livsmedel eller inandad rök. Det behövs även för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig folsyra samt bidrar till normalisering av homocysteinnivåer och därmed till minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det sparar också dopamin och motverkar förhöjda MAO-nivåer i blodet.
Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
Vid brist anses att tidiga produkter i fettsyresyntesen anhopar sig i cellen. Detta framträder särskilt inom nervsyste¬met. Denna anhopning av mellansteg kan ge myelinskidan en bristfällig struktur och funktion, varför störningar från nervsystemet ses i form av perifer nervinflammation med stickningar och krypningar i händer och fötter eller ännu allvarligare bristsymtom; ryggmärgsdegeneration och irreversibel förlamning.
Tidiga tecken på vitamin B12-brist kan vara: myrkrypningar, besvär att gå, stickningar i benen, minnesförlust, kognitiv dysfunktion, bortdomningar, koordinationsrubbningar och demens. Ett stort problem är att det kan ta fem år innan symptom som tyder på B12-brist uppträder efter att kroppsförrådet blivit uttömt.
Mentala störningar kan uppträda såsom demensliknande tillstånd, depressioner, olust, irritation, bristande koncentrationförmåga och paranoida symtom. Upp till 20 procent av psykiatriska patienter har i vissa studier visat sig ha perniciös anemi. Autistiska barn samt barn och vuxna med ADHD som är känsliga för excitotoxiner som glutamat får skydd mot skador i hjärnan genom intag av vitamin B12.
Bristsymtom härrörande från störningar i celldelningen manifesterar sig som: anemi, slät och klarröd tunga, avmagring, leukopeni, trombocytopeni och utmattning. Magtarmkanalen drabbas också snabbt vid bristtillstånd, p.g.a. den snabba omsättningen av slemhinneceller och krav på ständig celldelning. Exempelvis kan minskad produktion av saltsyra och IF från magslemhinnans celler uppträda. Vid vitamin B12-brist ses också deformerade och kvalitativt abnorma spermatozoer varför ett samband med infertilitet kan finnas.
Även minskad bröstmjölkproduktion kan ha ett samband med vitamin B12-brist. Brist på vitamin B12 kan också vara associerat till tidigt grånande hår och brunfärgning av huden kring mindre leder.
Ökad risk för att utveckla brister
Veganer, äldre personer, alkolholister, glutenallergiker, bantare, de som har brännskador, bakterie- eller parasitinfektioner (speciellt bandmask) eller långvariga diarréer och tarminflammationer, de som intar antibiotikakurer eller mediciner mot gikt, artrit, cancer och magsår, de som har höga kolesterolvärden och de som har opererat bort delar av magsäcken eller tunntarmen. Över- respektive underfunktion av sköldkörteln och febersjukdomar ger ökat behov av vitamin B12. Graviditet, amning, stress, p-pilleranvändning, rökning, användning av laxermedel, brist på järn, vitamin B6 och kalcium samt fiberrik kost och saltsyrabrist ökar också behovet. Om du är vegetarian och varken äter ägg eller mjölkprodukter bör du inta B12-tillskott med optimala doser (ODI). Detsamma gäller för personer som konsumerar fler än 2 alkoholhaltiga drycker dagligen. Äldre personer har sämre status och upptagningsförmåga av vitamin B12 och bör inta B12-tillskott. En kosthållning som är riklig på vitamin B1 och folsyra kan dölja en B12-brist.
Terapeutisk användning
- trötthet, utmattning, depression eller likgiltighet (1 000–2 000 µg)
- dåligt minne, förvirring och demensliknande symtom, Alzheimers (1 000–2 000 µg)
- perniciös anemi och perifer nervinflammation; stickningar i händer och fötter, koordinationsproblem, besvär med gång, svaghet i armar och ben (1 000–2 000 µg)
- diabetes och diabetes neuropati (1 000–2 000 µg)
- multipel skleros – MS (1 000–6 000 µg)
- depression (1 000–2 000 µg)
- HIV och AIDS (1 000–6 000 µg)
- epilepsi
- försämrad smakuppfattning
- sömnbesvär, stress och humörsvängningar
- paranoida symtom och psykos
- hudbesvär såsom akne, seborré, vårtor och även psoriasis
- arterioskleros
- astma, andningsbesvär, allergier, eksem och nässelutslag
- bältros
- cancer
- låg blodsockernivå
- Crohns sjukdom och andra diarrétillstånd
- grön starr och nattblindhet
- hepatit
- infertilitet
- Alzheimers sjukdom
- SLE
- ischias, artrit, tennisarmbåge och bursit
- muskelkramper
- plötslig dövhet
- aptitlöshet
- alkoholism
- precancerösa tecken i lungorna hos rökare
- överkänslighet mot sulfiter som ger huvudvärk och andningsbesvär
- blödande tandkött
- bleka läppar, tunga och tandkött
- illamående
- menstruationsrubbningar
- lågt spermieantal
- tinnitus
- känslighet mot excitotoxiner, till exempel glutamat.
Bästa källorna för vitamin B12 (µg/100 g)
Sverige USA
Annons
Lever, nöt 110 80 Lever, kyckling 32 25 Ostron 18 18 Njure, gris 17 8,5 Sardiner 11,5 8,9 Musslor 10,2 12 Krabba, kokt 10 11,5 Makrill 6,8 8,7 |
Sverige USA
Lax 6,2 4 Sill 5,2 13,7 Ägg, kokt 1,4 2 Ost, (Cheddar 31 % fett) 1,4 1,1 Nötkött 1,2 1,8 Lammkotlett 1,2 2,1 Mjölk 0,4 0,4
|
Spirulina, klorella, nori och tempeh är bästa B12-källan för vegetarianer.
Dosering
RDI: 3–4 µg.
ODI: 25–100 µg.
TDI: 100–2 000 µg.
Injektioner i förebyggande syfte rekommenderas för dem som är över 50 år – 2 injektioner per månad.
Vid behandling av sjukdomar: dagliga injektioner eller flera injektioner per vecka.
Vid kroniska sjukdomar inta dagligen 500–2 000 µg, oralt de första månaderna och minska sedan dosen till 750–1 000 µg.
Toxiska doser
Det finns väldigt få studier som tyder på att man kan överdosera vitamin B12 eller orsaka toxicitet. Vissa tror att hydroxykobalamin kan vara toxisk i stora milligramdoser under lång tid, eftersom molekylen innehåller cyanid. Dr David L. Watts påstår att höga doser av vitamin B12 kan nedsätta sköldkörtelfunktionen varför man enligt hans åsikt bör vara försiktig vid misstänkt eller konstaterad hypotyroidism. För höga doser av vitamin B12 kan ge ökad irritation eller brist på motivation.
Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: anestetika, magsårsmediciner såsom antacida, (t.ex. Novalucol, Novaluzid), protonpumpshämmare (t.ex. Losec), H2-receptorblockerare (t.ex. Tagamet och Zantac), antibakteriella medel, antibiotika, antiepileptika, antihypertensiva medel, antigiktmedel, colchicin, kaliumklorid, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kolestyramin, klofibrat, kortison, cytostatika, (t.ex. vinblastin, cyklofosfamid, metotrexat och 5-fluoruracil), kortikosteroider för systemiskt bruk, medel mot tuberkulos, (Cykloserin), para-aminosalisylsyra, isoniazid (Tibinide), azidotymidin (AZT), famotidin (Pepcid), medel vid diabetes, medel vid magsår, neuroleptika, p-piller, psykoanaleptika, östrogen, metyldopa (Aldomet), sulfasalazin (Salazopyrin), metformin (Glucophage) omeprazol (Prilosec) fenobarbital, penicillin, virushämmande medel för systematiskt bruk.
Interaktion med näringsämnen
Man ger ofta folsyra och vitamin B12 tillsammans. Enbart intag av höga mängder folsyra kan maskera och till och med minska vitamin B12-nivåerna. Vitamin B12 och folsyra arbetar synergistiskt och används ofta av kroppen för liknande funktioner. Om man endast ger tillskott av folsyra till någon som redan har vitamin B12-brist så kommer personen att utveckla mycket svårare vitamin B12-brist.
Beredningsformer
Snabbast effekt uppnås genom intravenöst eller intramuskulärt intag även om värden kan uppnås per oralt intag. Nasalt gelform eller sublingualt-intag av tabletter (sugtabletter) eller kapslar helst i kombination med intrinsikfaktor och folsyra. Vitamin B12 intas helst tillsammans med folsyra. Upptag och lagring ökar vid intag flera ggr dagligen istället för endast en större dos. Upptag varierar mellan 10 och 80 procent beroende på behov, mängd, tillgång till intrinsikfaktor, saltsyra, kalcium, B6 och järn. Tabletter innehållande en kombination av folsyra, vitamin B12 och intrinsikfaktor ger ett optimalt tillskott om man ska svälja tabletter. Sugtabletter ger också ett bra upptag. B12 och folysyra arbetar bra tillsammans och intas oftast tillsammans. Flera studier visar att oralt intag av vitamin B12 kan vara lika effektivt som injektioner av det, för att rätta till nedsatta värden inom en månads tid. Däremot ger B12-injektioner snabbare och kraftfullare effekt kortsiktigt. Man kan gärna inta B12-injektioner varje dag eller flera ggr i veckan för att snabbt fylla på depåerna och få kliniska effekter och sedan övergå till ett dagligt intag av tabletter.
Många äldre mår mycket bra av B12-injektioner, men tyvärr så är det sällan sjukvården erbjuder detta i tillräckligt stor utsträckning. Om man skulle använda B12 i större utsträckning skulle det minska lidandet och öka livskvaliteten för de äldre.
Cyanocobalamin och hydroxocobalamin är de vanligaste formerna av vitamin B12 men de måste omvandlas av levern till en av de aktiva formerna metylcobalamin och adenosylkobalamin. Metylkobalamin är formen av B12 som är aktiv i det centrala och perifera nervsystemet.
Matlagning
Mer än hälften av B12 är i ett instabilt tillstånd och förstörs lätt av matraffinering och matberedning.
Nyckelorgan
Lever, mjälte, bukspottkörtel, nervsystem, hjärnan, blod, benmärg, mage, njurar, testiklar, bröst, bronker och leder.
Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, B6, kolin, inositol och C. Mineral: K och Na.
Synergister
Vitaminer: B1, B3, B6, E, B5, folsyra, C, och D. Mineral: Ca, Co, Cu, Fe och Na.
Antagonister
Vitaminer: C, B1 och folsyra. Mineral: Zn, Cu, K och Mg.
Analyser och mätmetoder
Ett enda labbvärde av B12 status, speciellt serum B12, är aldrig adekvat för att bedöma B12 status. Man bör helst ta minst 3 olika labbtester för att kunna göra en säker bedömning. En bra kombination kan vara B12 i serum, metylmalonsyra och homocystein. Om en eller flera av labbtesterna är avvikande, ge tillskott av B12 i minst en månad och testa igen.
Förhöjda värden av metylmalonsyra är troligtvis det säkraste enkla labbvärdet för att konstatera B12- brist men flera av följande tester/analyser kan tyda på B12 brist.
- Labbserum B12 (Microbial assay). Pålitligt, men vitamin B12 kan behövas även om testresultatet är lågt eftersom det är en biologisk respons modifierare.
- Serum B12 (RIA). Mindre pålitligt. Det kan visa normala värden samtidigt som det visar nedsatta värden i ryggmärgsvätskan.
- 24 timmars MMA (metylmalonylsyraanalys) har fått blandad kritik men anses vara en bra indikation vid förhöjda värden av låg B12-status.
- Schillingstest där upptag av vitamin B12 i tarmen bör vara > 30 procent. Dual-isotopanalys är en nyare variant av testen.
- Antikroppar mot intrinsikfaktor; 50–75 procent av patienter med perniciös anemi har antikroppar mot intrinsikfaktor.
- Hypersegmenterade neutrofiler vid undersökning av blod i mörkfältmikroskop.
- Megaloblaster vid undersökning i mörkfältmikroskop.
- Anisocytos, makrocytos eller/och elliptocytos vid undersökning i mörkfältmikroskop.
- Megatrombocyter vid undersökning i mörkfältmikroskop.
- Makrocytiska eller mikrocytiska neutrofiler vid undersökning i mörkfältmikroskop.
- Låga koboltvärden vid hårmineralanalys kan indikera låga vitamin B12-värden.
- Förhöjda histaminvärden kan tyda på behov av vitamin B12-, folsyra- och/eller vitamin B6-tillskott.
- Deoxyuridin suppressionstest särskiljer mellan vitamin B12 och folsyrabrister.
- Förhöjda homocysteinvärden kan indikera ökat behov av vitamin B12.
- Holotranscobalamin II bindning.
- Förhöjda MCV och MCH.
Om en patient, särskilt en äldre person, lider av trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesbesvär, stickningar i fingrarna eller andra tecken som kan associeras med vitamin B12-brist, kan 2 vitamin B12-sprutor under en vecka eller oralt intag av 2–4 mg vitamin B12 rekommenderas. Därefter utvärderas responsen. De som har behov av vitamin B12-tillskott brukar reagera snabbt och mycket positivt inom några minuter, timmar eller dagar. Det är oftast billigare och enklare att testa på detta sätt än att ta flera analyser. Även om en person har adekvata labbtester kan personen må bättre av regelbundet B12-tillskott.
Exempel på studier, referenser
B12-brist vanligt hos vegetarianer
Tyska studier har visat att över 60 procent av vegetarianer har B12-brist. Det är mycket viktigt att mäta B12-värden hos strikta vegetarianer.
De fyra mätmetoder som helst bör kombineras är: Serum B12, homocystein, metylmalonsyra och holotranskobalamin II.
Herrmann W. et al. “Vegetarian lifestyle and monitoring of Vitamin B-12 status”. Clin Chim Acta, 2002;326:47–59.
Levande föda ger lägre B12-värden
21 personer som åt okokt vegankost (levande föda) hade signifikant lägre vitamin B12-värden, i genomsnitt under referensvärdet, jämfört med en grupp allätare. De veganer som åt Nori och/eller klorella sjögräs hade dubbelt så höga vitamin B12-värden. 6 av 9 veganer hade sjunkande vitamin B12-värden över en tvåårsperiod.
Rauma AL. et al. ”Vitamin B12 status of long-term adherents of a strict uncooked vegan diet (“living food diet”) is compromised”.
J Nutr, 1995;125:2511–5.
Diagnos och behandling av vitamin B12-brist
En daglig oral dos på 1 mg vitamin B12 eller injektioner med vitamin B12 varannan eller var tredje månad kan behandla vitamin B12-brist på ett effektivt sätt. Följande grupper bör utvärderas för brist:
1) patienter med oförklarad anemi 2) patienter med oförklarliga neurologiska symtom 3) patienter med tarmsjukdomar 4) äldre personer.
Hvas AM. et al. “Diagnosis and treatment of vitamin B12 deficiency-an update”. Haematologica, 2006;91:1506–12.
Peroral behandling med B12 lika effektiv som B12-sprutor
En studie i Turkiet bland 60 patienter med svåra B12-brister visade att inom en månads tid hade gruppen som intog 1 000 g B12 peroralt lika bra värden som de som fick B12-sprutor. Intag av B12-tillskott är lika effektivt för att få upp B12-värden samt mycket billigare än B12-sprutor vid kroniska tillstånd.
Bolaman Z. et al. ”Oral versus intramuscular cobalamin treatment in megaloblastic anemia: a single-center, prospective, randomized, open-label study”. Clin Ther, 2003;25:3124–34.
Normalisering av B12-värden hos äldre
92 äldre patienter med en genomsnittsålder på 76 år som hade neurologiska och psykologiska störningar hade även låga B12-värden i serum samt förhöjda homocysteinvärden. Alla patienter fick förbättrade labbvärden med intag av peroralt cyanokobalamin eller intramuskulära sprutor av
vitamin B12.
Andrès S. et al. ”Food-cobalamin malabsorption in elderly patients: clinical manifestations and treatment”. Am J Med, 2005;118:1154–9.
B12-brist vanligt hos äldre
Man bör använda labbanalyser för homocystein och metylmalonsyra för att identifiera B12-brist hos äldre.
I England har man funnit att 10–20 procent av pensionärerna har B12-brist.
Clarke R. et al. ”Screening for vitamin B-12 and folate deficiency in older persons”. Am J Clin Nutr, 2003;771241–7.
Vanliga brister hos äldre
Av 548 överlevande personer i Framinghamstudien hade 40,5 procent vitamin B12-värden under 258 pmol/l mot bara 17,9 procent hos en yngre kontrollgrupp. Det fanns hos vissa också en motsvarande homocystein- och malonatsyrehöjning. Författarna menar att många äldre har för låga värden och att dessa behöver tillskott på 500 till 1 000 µg dagligen.
Lindenbaum J. et al. “Prevalence of cobalamin deficency in the Framingham elderly population”. Am J Clin Nutr, 1994;60:2–11.
B12-dosering hos äldre
Hos äldre människor med låga B12-värden var 1 000 μg B12 dagligen en effektiv dos för att normalisera avvikande metylmalonsyravärden. Doser på 25 μg och 100 μg var otillräckligt för att normalisera B12-värden i blodet.
Rajan S. et al. ”Response of elevated methylmalonic acid to three dose levels of oral cobalamin in older adults”. J Am Geriatr Soc, 2002;50:1789–95.
B12-serumnivåer inte tillräckligt tillförlitliga
Dr Lindenbaum diskuterar humant vitamin B12 och folsyrabehov på grundval av 30 års forskning och kliniska försök med dessa näringsämnen. Hans erfarenhet är att det är ofta svårt att diagnostisera moderata bristnivåer p.g.a. att serumnivåerna inte alltid står i relation till graden av bristnivån.
Lindenbaum J. Department of Medicine, Columbia-Presbyterian Medical Center, 630 West 168 th street, New York, NY 10032.
Alzheimers sjukdom
En kanadensisk studie visar ett direkt förhållande mellan vitamin B12-brist och svårighetsgraden av Alzheimers sjukdom.
Levitt AJ. et al. ”Folate, vitamin B12 and cognitive impairment in patients with Alzheimer´s disease”. Acta Psychiatr Scand, 1992;86:301-5.
Hög homocystein och låg B-vitaminstatus är associerad med nedsatt kognitiv funktion
Minnesfunktioner, logiskt tänkande och verbal förmåga var signifikant sämre hos den del av befolkningen som hade låga mängder av folat, B6 och B12 samt förhöjda värden av homocystein.
Tucker KL. et al. ”High homocysteine and low B vitamins predict cognitive decline in aging men: the Veterans Affairs Normative Aging Study”. Am J Clin Nutr, 2005;82: 627–35.
Homocystein, vitamin B12 och ventrikulär ejektionsfraktion
367 äldre kranskärlsjuka patienter studerades i samband med att de genomgick koronärangiografi. Ett samband kunde ses mellan vitamin B12-brist, förhöjda homocysteinvärden och en låg vänstersidig ventrikulär injektionfraktion, dvs. en sämre fungerande vänsterkammare. Det är inte känt om detta är orsak eller verkan.
Herzlich BC. et al. “Relationship among homocyst(e)ine, vitamin B12 and cardiac disease in the elderly: association between vitamin B12 deficiency and decreased left ventricular ejection fraction”. J Nutr, 1996:126;1249S–53S.
Kognitiva förmågor, homocystein och B-vitaminer
I en studie av 70 äldre män sågs ett samband mellan låga koncentrationer av vitamin B12, folsyra och höga nivåer av homocystein samt sämre rumsuppfattning och nedsatt ritförmåga. Plasma-homocystein-nivåerna var den viktigaste faktorn.
Riggs KM. et al. “Relations of vitamin B12,vitamin B6, folate and homocysteine to cognitive performance in the Normative Aging Study”. Am J Clin Nutr 1996;63:306–14.
B12-brist ger försämrade kognitiva funktioner
En studie i England visar ett klart samband mellan låga mängder av B12 och folsyra i blodet hos personer med sämre kognitiv funktion. Förhöjda homocysteinvärden fanns också hos åldringar med försämrade kognitiva funktioner.
Duthie SJ. et al. ”Homocysteine, B Vitamin status, and cognitive function in the elderly”. Am J Clin Nutr, 2002 ;75:908–13.
Mentalsjukdomar
En norsk studie visar att vitamin B12-brist bland patienter på mentalsjukhus är 30 ggr vanligare förekommande än hos befolkningen i övrigt.
Edwin E. et al. “Vitamin B12 hypovitaminosis in mental disease”. Acta Med Scand, 1965;177:689–99.
Astma
18 av 20 astmatiska barn fick symtomlindring vid regelbunden behandling med vitamin B12-injektioner.
Simon SW. “Vitamin B12 therapy in allergy and chronic dermatoses”. J Allergy, 1951;22:183–5.
Kronisk utmattning
En dubbelblindstudie i England visade att patienter med kroniskt trötthet, som hade normala B12-värden i blod, fick mer energi och bättre kondition vid regelbundna injektioner av vitamin B12.
Ellis FR. et al. ”A pilot study of vitamin B12 in the treatment of tiredness”. Brit J Nutr, 1973;30:277-83.
Virusorsakad hepatit
Hepatitpatienter som behandlades med vitamin B12 tillfrisknade snabbare. De fick bättre aptit och leverns storlek normaliserades.
Campbell RE. et al. ”Vitamin B12 in the treatment of viral hepatitis; a preliminary report”. Am J Med Sci, 1952;224:252-62.
Bursit
Intramuskulära vitamin B12-sprutor gav 37 av 40 patienter med bursit snabb lindring av smärta och andra symtom.
Klemes IS. “Vitamin B12 in acute subdeltoid bursitis”. Ind Med Surg, 1957;26:290–2.
Skydd mot cancer
Endast 2 av 50 möss som fick cancerceller injicerade utvecklade tumörer i en grupp som fick tillskott av en kombination av vitamin B12 och vitamin C. Hela kontrollgruppen om 50 möss utvecklade tumörer.
IRCS Medical Science, 1984;12:813.
MS
Massiva doser (60 mg dagligen) av vitamin B12 som gavs till MS-patienter medförde förbättring av fler viktiga symtom bl.a., syn- och hörselbesvär.
Kira J. et al. ”Vitamin B12 metabolism and massive-dose methyl vitamin B12 therapy in Japanese patients with multiple sclerosis”.
Intern Med, 1994;33:82–6.
MS
Nivåerna av vitamin B12 i plasma och ryggmärgsvätska (CSF) var signifikant lägre och nivåerna av homocystein var signifikant högre hos 16 personer med MS jämfört med kontrollgruppen. Artikelförfattarna menar att MS-patienter är särskilt känsliga för vitamin B12-brist vilket rättfärdigar tidig vitamin B12- och B6-terapi.
Baig Shahid M. et al. ”Homocysteine and vitamin B12 in multiple sclerosis”. Biogenic Amines, 1995;11 :479-85.
Menstruella smärtor, omega-3-fettsyror, vitamin B12
Hos 181 friska kvinnor mellan 20 och 45 år var menssmärtor kraftigare hos dem som hade lågt intag av vitamin B12 och omega-3-fettsyror samt en låg intagskvot mellan omega-3- och omega-6-fettsyror. Ett högt intag av omega-3-fettsyror från djuphavsfisk innebar färre menssmärtor.
Deutch B. “Menstrual pain in Danish women correlated with low n-3 polysaturated fatty acid intake”.
Eur J Clin Nutr, 1995;49:508-16.
Ryggmärgsbråck, folsyra och vitamin B12
Den här artikeln visar hur man genom att under en graviditet inta ett tillskott av folat och vitamin B12 i maten, kan förebygga risken att föda barn med låg födelsevikt och ryggmärgsbråck, liksom megaloblast anemi, cellförändringar i livmodertappen (cervikal dysplasi) samt kärlförträngningssjukdom förknippad med homocysteini. De potentiella fördelarna med att berika basfödan med folat och vitamin B12 uppväger eventuella skadliga effekter. Författaren anser att livsmedelstillverkare bör uppmanas att tillföra folsyra så väl som vitamin B12 i basfödan för att förebygga inte bara ryggmärgsbråck utan också nervsjukdomar hos de äldre.
Metz J. “Folate, B12 and Neural Tube Defects: The benefits of food fortification outweigh the possibility of adverse effects”.
Med J Aust, 1995;163:231-2.
Förändringar i munhålan vid odiagnosticerad vitamin B12-brist
En retrospektiv studie visar munhåleförändringar hos patienter som i sig är kända vid svårare vitamin B-12 brist, om sådana finns även hos patienter som inte har några generella symptom, kan man misstänka brist.
Field EA. et al. ”Oral signs and symptoms in patients with undiagnosed vitamin B-12 deficiency”.
J Oral Pathol Med, 1995;24:468-70.
Låg födselvikt
I denna studie sågs ett signifikant samband mellan vitamin B12-värden i maternell plasma och navelsträngsblod. Hos rökare kunde ett signifikant samband ses mellan låg födselsevikt och lågt vitamin B12-värde.
Fréry N. et al. ”Vitamin B12 among parturients and their newborns and its relationship with birthweight”.
Eur J Obste Gynec Reprod Biol, 1992;45:155-63.
Neuralrörsdefekt
81 graviditeter som ledde till ryggmärgsbråck hos fostret jämfördes med 247 kontroller avseende vitamin B12 och folsyra. Det fanns ett signifikant samband mellan å ena sidan låga värden av folsyra i röda blodkroppar och låga vitamin B12-värden och å andra sidan neuralrörsdefekter. Vid både låga folat- och vitamin B12-värden var risken för neuralrörsdefekter 5,4 ggr så stor jämfört med dem som hade de högsta värdena.
Kirke PN. et al. ”Maternal plasma folate and Vitamin B12 are independent risk factors for neural tube defects”.
Q J Med, 1993;86:703-8.
B12 minskar herpes simplex och bältros
B12-injektioner minskar symtom och förkortar tiden man drabbas av symtom relaterade till herpes simplex och herpes zoster (bältros).
Munyan EA. ”Vitamin B12 chases herpes away”. Cortlandt Forum, Feb 2003:75.
Perniciös anemi
En oral dos med vitamin B12 vid perniciös anemi kan, om den höjs till mer än 1 mg, leda till att tillräcklig mängd absorberas, trots brist på intrinsik factor.
Reisner EH. et al. ”Oral treatment of pernicious anemia with vitamin B12 without intrinsic factor”.N Engl J Med, 1955;253:502-6.
Oral behandling av perniciös anemi med 1mg cyanocolbalamin dagligen har tidigare visat sig lika effektiv som konventionell injektionsterapi. Resultatet av denna studie påvisar också att oral behandling vidmakthåller en adekvat nivå av kroppens förråd på vitamin B12.
Berlin R. et al.”Vitamin B12 body stores during oral and parenteral treatment of pernicius anaemia”. Acta Med Scand, 1978;204:81-4.
Vitiligo
Det är vanligt att personer med vitiligo, en hudsjukdom där stora hudområden blir avpigmenterade, har låga folatvärden. I en studie på 15 personer med vitiligo hade 11 personer låga folatvärden och fem personer hade låga vitamin B12-värden. Åtta personer fick behandling i tre år med oral folsyra och vitamin B12-sprutor, samtliga blev repigmenterade, vilket annars är mycket ovanligt förekommande.
Montes LF. et al. “Folic acid and vitamin B12 in vitiligo: A nutritional approach”. Cutis, 1992;50:39-42.
B12-nivåer bra indikator på benhälsa
Data från en studie med 2 576 män och kvinnor visade att de individer som hade < 250 pikogram/ml B12, uppvisade en lägre bendensitet vilket kan tyda på större risk för osteoporos.
Tucker KL. et al. ”Low plasma vitamin B12 is associated with lower BMD: The Framingham Osteoporosis Study”.
J Bone Miner Res, 2005;20:152-8.
Diabetes, metformin och brist på vitamin B12
En studie involverade 155 personer med diabetes mellitus och vitamin B12-brist vilka fick metforminbehandling samt 310 personer i en kontrollgrupp. Metforminbehandlingen kunde kopplas till ökad risk för brist på B12. Varje ökning av intag av metformin med 1 g per dag ledde till ett 2,88 oddsratio att utveckla B12-brist, och de som tog metformin längre än 3 år hade ett 2,39 justerat oddsratio för att utveckla B12-brist.
Ting RZ. et al. “Risk factors of vitamin B(12) deficiency in patients receiving metformin”. Arch Intern Med, 2006;166:1975-9.