Vitamin B3, niacin (nikotinsyra) och niacinamid (nikotinamid)

Historik
Det hade varit känt i flera århundraden att pellagra var vanligast där människor använde majs som basföda. Denna sjukdom räknades som helt ny i och med att den inte uppträtt innan Columbus kom tillbaka från ”den nya världen” med den första majsplantan. Under tidigt 1900-tal utbröt en epidemi av pellagra i sydöstra USA. Mer än 170 000 fall rapporterades per år och detta med ett genomsnitt på 10 000 dödsfall varje år.
1917 började en man i USA vid namn Joe Goldberger att undersöka orsakerna till pellagra. Han kom fram till att de flesta som dog var svarta och att deras föda till stor del bestod av majsmjöl. Han gjorde en rad studier bl.a. på barn där han gav dem mjölk, kött och ägg istället för majsmjölsbaserad föda. Dessa barn fick en mirakulös förbättring på kort tid.
Ungefär samtidigt spred ett forskningsteam sin teori om att det var en viss sorts fluga som spred ”pellagra-mikroben” via sina bett. De flesta läkare och även allmänheten ”köpte” deras historia.
Goldberger däremot var långt ifrån övertygad, han hade en egen teori nämligen att sjukdomen berodde på vitaminbrist. Han var så övertygad att han lät samla in sårskorpor från människor som var ”smittade” och av dessa gjorde han en lösning som han lät injicera på sig själv och hela sin familj. Ingen av dem insjuknade. Trots detta slående bevis dröjde det ända till år 1937, när Elvehjem demonstrerade att niacin botade ”svarttunga” hos hundar, innan niacin rapporterades bota pellagra hos människor.
1937 klassificerades niacin som ett vitamin.
1945 upptäcktes att kroppen själv kan tillverka niacin från tryptofan.
1952 Abraham Hoffer skriver om sina framgångar med högdos niacinbehandling av schizofreni.

Kemi
Vitamin B3 är en beteckning som inkluderar både nikotinsyra och nikotinamid; niacin = nikotinsyra och niacinamid = nikotinamid.
Niacin i fri form är kristallin och niacinamid löser sig lättare i vatten, alkohol och eter än niacin. Niacin är extremt tåligt mot hetta, ljus, syra, alkali och oxidation.
De metaboliskt aktiva formerna av niacin är pyridinnukleotid-coenzymerna niacinamidadenindinukleotid (NAD/NADH) och NAD-fosfat (NADP). NAD är nödvändigt för reaktionerna i glykolys och citronsyracykeln under oxidativ fosforylering. Den fungerar som ett coenzym till en grupp enzymer som kallas dehydrogenaser. Dessa enzymer behövs för en mängd biokemiska reaktioner i kroppen, bland annat för att avgifta alkohol (alkoholdehydrogenas) och för att tillgodogöra sig kolhydrater, fett och proteiner. NADP behövs för syntesen av både fettsyror och steroider.

Metabolism
NAD och NADP, vilka är de vanligaste formerna av niacin i födan, hydrolyseras av enzymer i tarmslemhinnan för att erhålla främst niacinamid som slutprodukt. Niacin i båda formerna absorberas snabbt i den proximala tunntarmen genom passiv diffusion. Även höga doser niacin (18 g eller mer) kan absorberas. Upptag sker både i magsäck och i tunntarm. Niacin tas snabbt upp från blodet till vävnaderna, framför allt till lever och blodceller och endast en liten del kvarstår i plasma. I cellerna konverteras niacin till coenzymer. NAD kan dock också förekomma fritt som upplagringssubstans under begränsad tid. Kliniska symtom på pellagra uppstår efter cirka 50–60 dagar på en niacinfattig diet.
Niacin kan syntetiseras från tryptofan med hjälp av vitaminerna B1, B2 och B6 som är nödvändiga co-faktorer. Exempelvis ger 1,5 liter mjölk 60 mg tryptofan, vilket i medeltal resulterar i 1 mg niacin. Stora individuella skillnader förekommer dock. Biokemister hävdar också att bakterier i vår tarmflora kan syntetisera små mängder av niacin från föda, speciellt från växtbaserad föda. Den ger energi till varje cell från oxidering av glukos som urvinns ur födan. Niacin omvandlas också av kroppen till niacinamid.

Funktion
Niacin krävs för ämnesomsättningen av såväl kolhydrater och fetter som äggviteämnen. Det ingår i ett flertal processer för att vinna energi ur födan. Åtminstone 200 enzymer är beroende av niacinformerna NAD, NADH och NADP med dess niacindel som elektronmottagare eller vätedonator. NAD är dessutom nyckelämnen i tillverkning av cellenergi genom citronsyracykeln.
Till skillnad från niacinamid åstadkommer niacin, fysiologiskt, en utvidgning av de perifera blodkärlen, vilket ger en kraftig hudrodnad. Niacinamid lämpar sig därför bättre vid användning i högre doser.
Den vanliga formen i växter är niacin medan man hos djur hittat niacinamid.

B3-vitamin har följande funktioner:
• är nödvändigt för hjärna, nerver och binjurar
• ger en frisk hy
• förbättrar cirkulationen genom att utvidga perifera blodkärl (niacin)
• främjar upptaget av proteiner, fetter och kolhydrater
• minskar fettbildning på insidan av blodkärlen och löser upp fettansamlingar
• stimulerar tillsammans med övriga B-vitaminer produktion av matsmältningsenzymer och saltsyra samt lindrar magbesvär
• höjer smärttröskeln
• behåller en balanserad aptit
• stärker muskelfascian
• är en antioxidant
• används vid produktion av histamin men kontrollerar även överproduktion av histamin vid allergireaktioner
• är nödvändigt för bildandet av könshormoner (östrogen, progesteron och testosteron)
• essentiell för produktion av kortisol, insulin och tyroxin.

NADH – den aktiva formen av B3
Niacinamidadenindinukleotid (NADH) används i alla celler för energitillverkning och är den aktiva formen av B3. Det är också nödvändigt för tillverkning av vissa neurotransmittorer. D
et har visat sig i studier att NADH (Enada) har hjälpt de allra flesta som har följande besvär:
• Kronisk trötthet
• Utmattning
• Parkinsons sjukdom
• Alzheimers och demens.

Bristsjukdomar och tidiga bristsymtom
De kliniska symtomen på pellagra är speciellt kända för de fyra stora ”D:na”: diarré, demens, dermatit och slutligen dödlighet. Förändringar i magtarmkanalen leder till kräkningar och diarré. Tungan blir klarröd, sedan uppträder neurologiska symtom som inkluderar oro och insomningssvårigheter och, i svårare fall desorientering och hallucinationer. Hudförändringar med brun, torr, sträv hud och rynkor, som ofta förvärras av solexponering uppträder också vid svår brist.
Pellagra kompliceras ofta av andra B-vitaminbrister. Andra symtom är: irritation, stress, svår depression, huvudvärk, minnesförlust, inflammation i slemhinnorna, sinnesrubbningar, känslosvängningar, förvirring, matsmältningsrubbningar, muskulär svaghet och i förlängningen döden.
Då vår energiproduktion är direkt beroende av niacin, prioriteras detta vid bristtillstånd. Kroppen använder då i första hand tryptofan och vitamin B2 till att råda bot på niacinbristen. Detta oberoende av de viktiga funktioner som är beroende av dessa 2 substanser. Vid niacinbrist ses därför först symtom som vid tryptofan- eller vitamin B2-brist, och störningar i omsättningen av tryptofan kan därför sedan ta sig uttryck som vid niacinbrist. Genom att små mängder B3 också kan tillverkas av våra tarmbakterier, är en störd tarmflora (dysbios) ett hinder för B3 tillverkning i kroppen.

Terapeutisk användning
Derivat av niacin används inom skolmedicinen vid perifera cirkulationsrubbningar som exempelvis Raynauds sjukdom och för att sänka högt serumkolesterol. 1 500–3 000 mg niacin sänker det skadliga LDL-kolesterolet med 16–23 procent och höjer det goda HDL-kolesterolet med 20–33 procent. Niacin är överlägset det billigaste och mest effektiva kolesterolmedlet för att sänka förhöjd LDL och höja låga HDL-värden. Reaktioner som hudrodnad, samt marknadsföring av patenterbara läkemedel är 2 betydande skäl till att niacin används så sparsamt bland skolmedicinare och i stort sett har ersatts av läkemedelsgruppen statiner.

Vitamin B3 kan också användas vid:
• depression och schizofreni (niacin 3 000–5 000 mg)
• avvänjning från bensodiazepiner och alkohol (niacin, niacinamid 500–2 000 mg)
• förhöjda blodfetter och kolesterol (niacin 1 500–3 000 mg)
• osteoartrit (niacinamid 1 500–3 000 mg)
• reumatoid artrit (niacinamid 1 500–3 000 mg)
• diabetes mellitus (niacinamid 500–2 000 mg)
• toxicitet, avgiftningskurer (niacin 300–2 500 mg)
• dysmenorré (niacin 200–1 000 mg)
• migrän, förebyggande (niacin)
• högt blodtryck
• saltsyrabrist
• brister i hormonproduktionen
• aptitlöshet och illamående
• buksmärtor eller diarré
• degenerativa sjukdomar i CNS och i myelinskidor, tardiv dyskinesi, MS (multipel skleros), neuropatier, ansiktsförlamning och trigeminusneuralgi
• ångest samt panikångest
• huvudvärk
• yrsel
• efterbehandling av strokepatienter. Studier visar att strokepatienter som intar niacin lever mer än 2 år längre än andra som inte intar medicin.
• sömnbesvär, emotionell instabilitet, oro, misstänksamhet, minnesförlust och förvirring
• allergi
• balansrubbningar
• brännande händer och fötter
• smärtor i låren och kramp i vader och ben
• karies och dålig andedräkt
• hudbesvär, akne och hårförlust
• cancersår, cancerbehandling
• brännskador
• Ménière’s sjukdom
• epilepsi (B3, B5 , B6 + E-vitamin)
• Raynauds fenomen.

Niacin används även vid alkohol-, kemikalie-, drog- och tobaksavvänjning. Det finns många kliniker som rekommenderar flera veckors avgiftning med stora mängder niacin, C-vitamin, mineral och fettsyror i kombination med motion och bastubad. I denna kombination används niacinet p.g.a. att det genom perifer kärlutvidgning för upp toxiner till hudytan där det kan svettas ut med hjälp av motion, varma bad, torrborstning och bastubad.
Niacinamid i behandling av ledvärk och stelhet
Niacinamid är en form av vitamin B3 som inte ger hudrodnad och används för andra ändamål än niacin.

Kaufmans test
Dr Tom Douglas Spies från USA forskade och skrev på 1930-talet om gynnsamma terapeutiska användningsområden för niacinamid. Dr William Kaufman läste Spies artiklar och började undersöka niacinamidets inverkan på sina egna patienter. Detta efter att ha funnit en enkel och objektiv metod att avgöra rörligheten i en led. Genom rutinmässiga mätningar av patientens rörlighet vid varje besök, testade Kaufman år 1949 342 patienter med niacinamid i terapeutiska doser. Resultaten var uppmuntrande. 1953 testade han niacinamid på 606 patienter och 1955 på 663 patienter, även dessa gånger med framgångsrika resultat.
Dosen för niacinamid hade sedan 1949 legat på 900–4 000 mg per dag uppdelat i flera doser, antingen var det enbart niacinamid eller i kombination med andra vitaminer.

Resultaten av 18 års försök med niacinamid kan summeras:
De patienter som tog en lämplig dos av niacinamid regelbundet upplevde utan undantag en förbättring av ledrörlighet och funktion samt fick ofta en förbättring av muskelstyrka och muskelkapacitet. Bland dessa ingick patienter med ledgångsreumatism och många med stela leder ännu inte klassade som artriter. Även led-deformationer blev bättre eller försvann. Höjd sänka som ofta ses vid ledgångsreumatism tenderade att normaliseras. De patienter som hade låga blodvärden i början av terapin tenderade att normalisera sina värden under den tid behandlingen pågick.
Om doserna minskades blev resultaten sämre och avbrott i behandlingen resulterade i långsammare förbättring eller en återgång till tidigare tillstånd innan behandlingen med niacinamid inletts, med svullna, stela leder och nedsatt rörlighet.

Niacinamid och leder
Niacinamid reparerar skadade ledytor som uppstår i samband med degenerativa ledsjukdomar. Niacinamid har en långsam och försiktig verkan. Testar man inte ledrörligheten på patienten vid varje besök kan man undgå att uppmärksamma förändringen. För att niacinamid ska vara effektivt krävs att kosten innehåller tillräckligt med protein och kalorier. Överdrivna ledbelastningar måste undvikas eftersom detta kan motverka den regenererande återställande effekten av niacinamid. Många ledytor är dock så svårt skadade av ledsjukdom innan niacinamidterapin inleds att full rörlighet i leden inte kan återfås. I många fall kanske det inte bli någon förbättring av rörligheten i en viss specifik led men däremot i andra leder och endast långvarig behandling med niacinamidterapi under många månader kan avgöra om rörlighet i en led kan förbättras.

Niacinamid och balanssinne
Vid lämplig niacinamidterapi återfår många patienter normalt balanssinne. Eventuella förbättringar inträffar inom de 3 första månaderna av terapin. För en del personer kan det förutom niacinamid behövas; tiamin (B1), pyridoxin (B6) och vitamin B12, detta för att återställande den normala balansen. Slutar man att ta niacinamid enbart, eller i kombinationen med andra vitaminer, återkommer besvären. För äldre personer är det svårare att återställa ett normalt balanssinne med vitaminterapi, även om dessa personer har stor nytta av vitaminterapin på andra sätt. Dr Abram Hoffer, en pionjär då det gäller vitamin-mineralterapi, påstår att niacin minskar utsöndringen av urinsyra och därför borde prövas vid behandling av gikt.

Niacinamid och typ 1 diabetes
Intag av höga doser niacinamid (25 mg per kilo kroppsvikt) har visat sig förebygga utveckling av typ 1-diabetes samt även bota det vid ett mycket tidigt stadium.

Ökad risk för att utveckla brister
Hög alkoholkonsumtion och alkoholism är en stor orsak till vitamin B3-brist i USA. Andra personer som löper risk för vitamin B3-brist är de som har fått isoniazidterapi (läkemedel mot tuberkulos), antileukemimediciner och p-piller eller som har karcinoidsyndrom, cancer, levercirros, Hartnups sjukdom samt personer som äter för lite protein.

Bästa källorna för vitamin B₃ (mg/100 g)

Dosering
RDI: 13–18 mg.
ODI: 30–100 mg. Blandade niacin och/eller niacinamidformer.
TDI: 100–18 000 mg.
TDI: NADH 5–20 mg.

Toxiska doser
Inte känd. Möjligtvis > 500 mg niacin dagligen i enstaka fall hos personer med nedsatt leverfunktion eller i vissa fall i doser som överstiger 2 000 mg niacin per dag. Labbanalyserna, ALAT och ASAT visar om intag av höga doser niacin har en negativ inverkan på levervärden. De allra flesta kan inta doser överstigande 3,000 mg dagligen utan att biverkningar uppstår eller att levervärden försämras.

Biverkningar
Niacin. Den största bieffekten vid niacinintag är hudrodnad. De flesta får hudrodnad vid intag av
ca 50–300 mg. Äter man niacin ihop med måltiderna blir det mindre hudrodnad än vid intag på tom mage och man kan gradvis öka dosen. Vid upprepade doseringar så blir det mildare och mildare hudrodnadsreaktioner men med en succesiv ökning av dosen kan hudrodnad framkallas. Hudrodnaden och klådan brukar vara i 15–60 minuter men kan ibland kvarstå upp till 3 timmar. Hudrodnad och klåda kan lindras vid behov genom att man intar barnmagnecyl strax före niacinet. Det finns personer som inte får hudrodnadsreaktioner överhuvudtaget. Det är vanligt hos dem som har störst behov av niacin, t.ex. de som har schizofreni eller högt blodkolesterol.
Man kan även använda tidsfördröjda tillskott. Man bör dock vara försiktig med dessa då det har rapporterats ett fåtal fall av plötsligt insättande hepatit. Kontrollera leverenzymerna under behandlingen. Om dessa ökar måste man sänka dosen. Leversvaga personer ska vara mycket försiktiga med intag av terapuetiska doser av niacin. Gör leverprover (ALAT, ASAT, GT) var tredje månad. Om höga doser niacin ger förhöjning av leverenzymer brukar dessa normalisera sig om man samtidigt intar 2–4 g lecitin dagligen tillsammans med intag av niacin i högdos. Det är ytterst sällsynt att höga doser av niacin ger leverbesvär. För att vara säker att man inte får en negativ effekt på levern vid långtidsbehandling av niacin, gör regelbundna blodanalyser, speciellt ALAT, ASAT, GT. Illamående är vanligtvis det första tecknet på toxicitet både vad det gäller niacin och niacinamid.

Niacin kan höja blodsockernivån. Den sockerstegrande effekten varar endast under tiden niacinbehandlingen pågår. Hos vissa människor sänker den blodsockernivån. Vid planerad användning av stora doser niacin eller niacinamid bör man kontrollera om patienten lider av diabetes eller nedsatt glukostolerans. Dosering över 1 000 mg/dagligen kan ge illamående, kräkningar, magknip, huvudvärk och diarré. Eventuella biverkningar kan undvikas genom successiv upptrappning av dosen. Även om det finns vissa risker vid intag av stora doser niacin (> 1 000 mg dagl) är desssa risker betydligt mindre än riskerna associerade med intag av läkemedel för att sänka kolesterol eller triglyceridhalten i blodet. Undvik terapeutiska doser av niacin speciellt vid graviditet eller om man har mag- eller tarmsår.

Andra möjliga problem associerade till vitamin B3 är:
• förhöjda urinsyrenivåer. Används försiktigt vid gikt, det är ytterst sällan att niacin försämrar giktbesvär trots att urinsyrenivåerna tillfälligt kan höjas av niacin
• kortvarig känsla av trötthet.

Megadoser av niacin kan ge:
• hjärtklappning
• förhöjd utsönd¬ring av saltsyra, använd försiktigt vid magsår, niacin kan irritera magsäcken
• leverskada
• torr hud om man har lågt intag eller låga värden av fettsyror
• övergående mörkare pigmentering av huden.

Niacinamid ger inte hudrodnad, kortvarig trötthet eller irritation i magen. Däremot ger det inte lika bra avgiftningseffekt, ger mindre lindring till schizofrenipatienter och sänker inte kolesterolvärdet. Niacinamid kan ge illamående eller kräkning, och det är bra att successivt trappa upp dosen.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antibakteriella medel, antihypertensiva medel, cytostatika, medel mot tuberkulos, p-piller.
Blandad interaktion: antiepileptika, antihypertensiva medel, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, medel vid diabetes.
P-piller motverkar omvandling av tryptofan till niacin. Kolestyramin minskar absorption av niacin. Medlen måste tas med flera timmars mellanrum. Antileukemimediciner som Busulfan (Myleran), merkaptopurin (Purinethol), antituberkulos-mediciner som isoniazid (Tibinide) och långvarig användning av sömnmedel ger niacinbrister. Niacin förstärker effekterna av statiner. Större niacinamidintag än 250 mg dagligen kan påverka effekten av läkemedel mot diabetes. Niacinamid kan också hämma nedbrytningen av karbamazepin (Tegretol). Se upp med niacin om du är diabetiker och intar läkemedel som påverkar blodsockret.

Interaktioner mellan läkemedel och niacinamidadenindinukleotid (NADH)
Det finns inga kända negativa interaktioner mellan NADH och näringsmedel eller läkemedel.

Interaktioner med näringsämnen
Behovet av niacin ökar under brist på vitaminerna B1, B2 och B6, eftersom brist på dessa vitaminer förhindrar att tryptofanet övergår till niacin i kroppen. Höga nivåer av leucin, även vid normalt intag av niacin, kan leda till vitamin B3-brist då leucinet blockerar NAD-syntesen. Limejuice gör niacinet som finns i majs mer tillgängligt. I Mexiko blandas lime traditionellt med majs när man mal majskorn till mjöl för tortillas. Trots att matkulturen är majsbaserat finns det inte stora besvär med B3-brist p.g.a. användning av lime.
Rödjästextrakt samt polykosonoler är ämnen som ofta kan komplettera eller ersätta niacin vid behandling av förhöjda kolesterolvärden. Intag 200–600 g kromtillskott per dag. Komplettera användning av niacin vid behandling av förhöjda kolesterolvärden. Med intag av krom kan man oftast minska dosen av niacin från 2 000–4 000 mg till 200–1 000 mg för tillfredställande resultat.

Matlagning
Niacin är varken känsligt mot värme, ljus eller luft. De allra största mängderna finns kvar i maten efter matlagningen, men som med andra ämnen så är det lätt att man förlorar betydande mängder i skyn eller kokvattnet om man inte tar tillvara på det. Det kan innehålla upp till hälften av mängden.

Beredningsformer
Förekommer i tillskott som:

• niacin: ger hudrodnad och klåda.
• tidsfördröjt niacintillskott ger mindre klåda och niacinreaktion men ökar risken för toxicitet i form av förhöjda leverenzymer. Det är bättre att inta flera doser av rent niacin. Niacintillskott förekommer oftast i kapslar/tabletter på 100 mg, 500 mg eller 1 000 mg.
• Inositol Hexaniacinat: har samma effekter som niacin utan hudrodnad och klåda, använd 2 000–3 000 mg per dag mot högt kolesterol. Inositol Hexaniacinat är även verksam mot cirkulationsstörningar som Raynuds fenomen och fönstertittatsjuka (claudicatio intermittens).
• niacinamid: ger ingen hudrodnad och klåda men har inte samma effekter som niacin.
• NADH: ger ingen hudrodnad och har helt annorlunda effekter än de övriga former.

Nyckelorgan
Blodet, circulationssystemet, nerver och enzymer.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet och C. Mineral: P.

Synergister
Vitaminer: A, B1, B2, B6, B5, folsyra, C och E.
Mineral: Cr, Fe, Mg, P, K, Se, Na och Zn.

Antagonister
Mineral: Cu, Ca och Na.

Analys och mätmetoder
• Direkta mätningar av nikotinsyra i kroppsvätskor har visat sig vara underkända som analysmetoder för att utvärdera niacinstatus.
• Urin-metylnicotinamid visar nyligen gjort intag.
• Mätning av urinutsöndring av de 2 främsta metylerade metaboliterna NMN och 2-pyridon har använts för att utvärdera niacinstatus. Utsöndringsförhållande mellan dessa metaboliter är en av de mest pålitliga metoderna för att utvärdera niacinstatus.
NAD-koncentrationen i röda blodkroppar kan vara en känslig indikator på niacinbrist. Sänkt ratio av erytrocyt NAD/NADP kan identifiera personer som riskerar att utveckla brist.

Exempel på studier, referenser

Beteendestörningar
33 barn under 13 år med beteendestörningar fick dagligen niacinamid där dosen ökades från 1,5 g till 6 g tillsammans med 3 g askorbinsyra. Vid tillfrisknande (fri från symtom, normal skolgång och bra förhållande till familjen och samhället) bytte man ut Vitamin B3 mot placebotabletter medan askorbinsyran och det andra tillskottet fortsatte. Inga av barnen var medvetna om bytet. 32 av barnen fick återfall inom 30 dagar efter det att man bytt till placebo och vid återinföring av vitamin B3 förbättrades symtomen åter.
Hoffer A. “Vitamin B3 dependent child”. Schizofrenia, 1971;3:107–13.

Cancer
Vid djurförsök utvecklades cancer hos 3 ggr så många djur när de fick en potent carcinogen jämfört med dem som fick samma carcinogen tillsammans med niacinamid.
J Natl Cancer Inst, (September 1984);73:767–70.

Strålbehandling
Niacinamidtillskott ökar effektiviteten av strålbehandling mot bröstcancer hos möss avsevärt.
Jonsson GG. et al. “Radiosensitization effects of nicotinamide on malignant and normal mouse tissue”.
Cancer Res, 1985;45:3609 –14.

Diabetes
Niacinamid har använts som en framgångsrik behandling för att förebygga diabetes och stödja insulinproduktionen. Det stimulerar bukspottkörtelns utsöndring av insulin och ökar cellernas känslighet för insulin.
Bingley PJ. et al. “Nicotinamide and insulin secretion in normal subjects”. Diabetologia, 1993;36:675–7.

Diabetes
Personer som löper stor risk att utveckla insulinberoende diabetes (typ 1) kan nu spåras tidigt, vilket ger ökade möjligheter att behandla och hindra sjukdomen att bryta ut. En interventionsstudie med vitamin B3-behandling har visat 50 procent minskning i insjuknande av typ 1-diabetes under en femårsperiod.
Behme T. ”Nicotinamide and diabetes prevention”. Nutr Rev, 1995;53:137–9.

Niacin och HDL-kolesterol
44 män med låg HDL-kolesterol (24 normallipemiska män och 20 med lätt hypertriglyceridemi) deltog i studie där de först fick en diet som innehöll 30 procent fett och sedan utökades med först 1,5 g niacin dagligen och slutligen 3 g niacin dagligen. Dosen på 1,5 g niacin gav en genomsnittsökning av HDL-kolesterolnivån på 20 procent och signifikant lägre triglyceridvärden både hos dem med normala och förhöjda kolesterolvärden.
Martin-Jadraque R. et al. ”Effectiveness of a low-dose crystalline nicotinic acid in men with low high-density lipoprotein cholesterol levels”. Arch Intern Med, 1996;156;1081–8.

Niacin, kolesterol, diabetes, glykemi, fett och artärsjukdom
En grupp om 468 patienter, varav 125 med diabetes, fick antingen 3000 mg kristallin-nikotinsyra eller placebo dagligen i upp till 60 veckor. Patienter som fick niacin:
• Höjde sina HDL-kolesterolnivåer med 29 procent
• Minskade sina triglyceridnivåer med 23–28 procent
• Minskade sina LDL-nivåer med 8–9 procent
• Höjde sina blodglukosnivåer något.
Elam MB. et al. ”Effect of niacin on lipid and lipoprotein levels and glycemic control in patients with diabetes and peripheral arterial disease: The ADMIT Study: A randomized trial”. JAMA, 2000;284:1263–70.

Tidsfördröjd niacin sänker kolesterol
En metaanalys av 5 dubbelblindstudier som utförs på 432 patienter med förhöjda kolesterol- och blodfettvärden visar att doser av 1 000 mg, 1 500 mg, 2 000 mg och 3 000 mg sänkte kolesterol och LDL-kolesterolvärden hos personer som intog det regelbundet. Kolesterolsänkningseffekten var något starkare hos kvinnor än hos män, och ju högre doser desto bättre och snabbare effekt.
Goldberg AC. “A meta-analysis of randomized controlled studies on the effects of extended-release niacin in women”.
Am J Cardiol, 2004;94:121–4.

Kolesterolsänkande
Nikotinsyra är ett primärt läkemedel för behandling av förhöjda kolesterolvärden. Dagliga doser på 2–3 g reducerar den totala kolesterolnivån och LDL. Sänker även triglycerid nivåer.
Bishop J. “Niacin, used for cholesterol, called toxic”. Wall Street Journal, 1994;03/03.

Lipidminskning och niacin
Niacin har länge varit känd för att kunna minska LDL-kolesterolhalten och triglycerider samt öka HDL-kolesterol. Det har visat sig att en daglig dos på 1,5–3 g niacin varit effektivt för många patienter. Om man tar en daglig dos på 2 g eller mindre kan man sänka LDL-kolesterolvärdena med så mycket som 20–30 procent och öka HDL-kolesterolnivån med så mycket som 32 procent. Med en något högre dos på ca 2,5 g per dag, ökade HDL-kolesterolvärdena med 27 procent hos patienter med normala triglycerid- och låga HDL-värden, och med 41 procent hos patienter med höga halter av triglycerider och låga HDL-värden. Det finns dock biverkningar beskrivna som hudrodnad, myopatiska förändringar, levertoxicitet och reversibel makulapati, men genom att undvika ”time-released” niacin och börja med låga doser (300–500 mg) och trappa upp, kan detta undvikas.
Brown WV. “Niacin for lipid disorders: Indications, effectiveness and safety”. Postgrad Med, 1995;98:185–93.

Respiratorisk kvot och kolesterolvärden
Åtta aktiva idrottsmän som fick vitamin B3 under 3 veckors tid hade efter behandlingen bättre respirationskvot under fysisk aktivitet, lägre kolesterolvärden och högre HDL-värden än tidigare. Alla förändringar var signifikanta.
Heath EM. et al. “Effects of nicotinic acid on respiratory exchange ratio and substrate levels during exercise”.
Med Sci Sports Exerc, 1993;25:1018–23.

Akne
76 personer med infekterad akne smörjde sig med en gel bestående av antingen 1 procent klindamycin (ett vanligt antibiotikum mot akne) eller 4 procent nikotinamid 2 ggr dagligen. Efter 8 veckor var 82 procent av personerna som fått nikotinamid bättre jämfört med 68 procent av dem som behandlats med klindamycin.
Shalita AR. et al. ”Topical nicotinamide compared with clindamycin gel in the treatment of inflammatory acne vulgaris”.
Int J Deramatol, 1995;34:434–7.

Niacin hjälper schizofrena
3 g dagligen av niacin förbättrar tillståndet hos schizofrena med minimala biverkningar.
Osmond H. et al. Lancet, 1962;279:316-20.

Niacin förebygger cancer
Djurstudier samt epidemiologisk data visar att ett högre intag av niacin förebygger flera olika cancertyper. Niacin hjälper till med DNA-reparation samt stödjer immunsystemet. Niacin i form av NAD, NADP och NADH har kraftfulla funktioner i våra celler.
Kirkland JB. “Niacin and carcinogenesis”. Nutr Cancer, 2003;46:110–8.

Niacin hjälper mot mensvärk
Hela 90 procent av kvinnor med mensvärk fick lindring vid intag av 100 mg niacin 2 ggr dagligen, samt intag varje 2–3 timmar vid kramptillstånd. De tog niacin tillsammans med 300 mg C-vitamin och 60 mg rutin dagligen.
Hudgins AP. “Vitamin P, C and niacin for dysmenorrhea therapy”. West J Surg Obstet Gynecol, 1954;62:610–11.

Alkoholism, B1- och B3-vitamin
Injektioner av 1 g nikotinamid och 25 mg tiamin 2 ggr dagligen avgiftar alkohol- och morfinberoende.
Dagligt intag av minst 3 g niacin under 5 år botar alkoholism med upp till 60 procent.
Niacin fungerar också för opiata droger (500–1 000 mg, time-released).
En daglig dos om 500 mg niacinamid som intas under 3–4 veckor verkar vara effektiv för att hjälpa till vid beroendeavvänjning.
Clearly JP. “Niacinamide and addictions”. J Nutr Med, 1990;1:83–4.