Anna Ledberg

Jag ställer mig frågande till hur vad ni anser. Ni som har barn som inte alltid äter av maten som serveras. Är det Ok för er att ge något annat än det som serveras vid det tillfället för att barnet inte ska gå hungrigt? Som smörgås, chips, godis?

Detta är en mycket känslig fråga och jag undrar vad / hur ni gör?
Min högst personliga åsikt är att man får välja av allt som står på bordet, men vi tar inte fram något annat ( som chips / godis och smörgås, men ibland står det på bordet i det fallet OK. Förtydligande, chip/ godis står inte på middagsbordet. Men smörgås kan göra det, till tex soppan) och passar det inte så får man gå hungrig och om jag märker att barnet inte ätit under hela dagen och hoppar över middagen kan jag skjuta till ett extra mellanmål till kvällen. Ett planerat, inte ett som kommer när barnet ligger i sängen och ska sova och klagar på att hon är hungrig.

Jag vill kunna erbjuda barn mat och att barnet sedan får välja vad det vill ha, jag måste lita på att barnet äter det hon behöver.  ( En svår ekvation för barnet, om det erbjuds godsaker sedan)

Barn i treårsåldern äter oftast inte som föräldrarna tänker och tycker har jag märkt och om hon bara äter grönsakerna en dag får vi vara nöjda. Eller vad tycker du? Hela kostcirkeln per måltid? För mig är det viktigare att förmedla en god måltidskultur än att äta av allt varje dag. Det är kul att laga mat, det är kul att äta lite så.

Och därför är det inte OK för mig att skjuta till en påse chips till efterrätt! Då lär hon sig att det spelar ju ingen roll om jag äter mat eller inte, eftersom jag ändå kommer få chips sedan.  Det finns flera föräldrar som tycker att det är bättre att äta chips / godis än inget alls och de vill inte att deras barn ska gå hungrigt.

Vad tycker du?

Kuriosa: Min lillebror åt inget alls (hemma)  under en period när han var liten och mina föräldrar gjorde så att de körde honom till Mcdonalds flera gånger i veckan så att han skulle äta. Något som i min värld känns helt främnande, jag skulle inte ens köra Elin till ett Rawfood ställe om middagen inte passade.  Men, det blev ju människa (läs vegetarian) av honom med!
Det gick tydligen att curla för 25 år sedan med!

Jaha hörni. Nu har jag kommit till denna fantastiska del av graviditeten, kramp och klåda. Annars mår jag toppen men känner mig trött som familjens personliga assistent och den som måste göra allt.

Brösten och magen kliar så jag blir tokig och i veckan som gick testade jag att smörja in med Honung, en teatree variant. Men det enda som hände var att jag blev sötsliskig och alla kläder klibbade fast. Jag rekommenderar inte den typen av självmediciering. Kanske du har något bättre tips?

Vad det gäller kramp så har jag testat stödstrumpor men tyvärr får jag panik av kläder som sitter åt. Så det är inte riktigt 100 heller. Tips?

Annat jag funderar på är vem hjälper mig?  Det spelar ingen roll om jag har ont i ryggen, kramper, klåda, ont i bebisen JAG måste alltid göra allting själv. Det finns inte tid till att vara ynklig och späd. Sakerna måste göras ändå. Nu tänker jag främst på att lyfta barnet i badkaret på kvällarna, fylla / tömma diskmaskinens understa våning. Eller gå upp ur sängen på kvällen för femtioelfte gången, för att ungen har bajsat under sagostunden, eller det fattas något viktigt som en nalle, napp, nattvatten eller kudden.

Visst skulle jag kunna ropa på hjälp och stöd, men när det inte är någon som svara så spelar det ju ingen roll. Man får se till att man inte har ont.

Jag hoppas att jag får till en magbild snart, ska försöka hitta någon som inte är trött och orkar ta en bild på mig. Jag gillar inte bilder som är tagna i en spegel.
Vi hörs!

Här tänkte jag mig 5  minuters bloggande i lugn och ro, men går inte när Elin är hemma från dagis. Ingen lugn stund här inte på hela dagen.

Dagens gravid rapport:

Plus

hen sparkar och rör sig, mysigt oftast!

Kan och behöver inte göra allt, kan välja yoga istället för box på gymet och behöver inte skämmas för att jag alltid väljer det enklare (fysiskt) alternativet.

…………………………..

Minus

orkar inte gå upp och ner hela tiden, 

Ont i ryggen, särskilt när jag legat still en längre tid.

Så, adjöss! Nu kallar plikten igen.

s

Hur tycker du syrade grönsaker smakar? Herman anser att det smakar pensinärsmun och att jag endast får äta när jag är ensam hemma. Han meddelar att det stinker och att jag luktar surt, som en pensionär då eller…?

Jag gillar det! Fortfarande! Jag gillar surmat och har inte fått några uppstötningar av det.

För eller emot?

Ja du, vem kan man lita på det är en bra fråga att ställa sig SÄRSKILT när det gäller hälsa, kost och näring. Det sägs att det inte finns några mer lättlurade än tjockisar och nyblivna föräldrar och det ligger väl något i det. Den ena vill bli smal till varje pris (” Kosta vad det kosta vill, det här året SKA jag bli smal”  – köper pulverdieter och träningskort ….:)  och den andra gör / köper vad som helst för sitt barn.  Det där är faktiskt ganska intressant, en liten parantes. När Elin var liten hängde jag mycket med andra mammor och vi talade mycket om det och alla resonerade likadant, vi skulle bara ge det bästa till vårt barn.  Men där kommer skillnaden, vad är det bästa till mitt barn?   För mig är det begagnade barnkläder och ekologiskt för jag vill inte klä mitt barn i giftiga kläder. Men detta var otänkbart för de andra mammorna,  Aldrig att jag skulle klä mitt barn i begagnade kläder!  Och hon köpte där med nya kläder, för det ansåg hon vara det bästa för sitt barn.

Tillbaka till nutiden och kanske är det någon expert på tv som uttalar sig om något nyttigt. Åh det är så nyttigt med ormsperma, alla rynkorna slätas ut på engång,  eller har ni testat det här pulvret, ni går ner 5 kg på 2 dagar.

Mat har testasts i ett laboratrium i Schweiz  för att särkerhetställa att den är nyttig!
Idag finns det så många dieter och varianter på mat att man får hjärnblödning bara man tänker på det. Vad hände med det enkla, lätta. Man måste lita på en diet och den som ligger bakom.  Men vänta nu, kanske det ytterligare är någon BARA vill tjäna på pengar på tjockisar

Men vem kan man lita på då? Det som är vetenskapligt bevisat? Det som är statligt granskat? Kan man lita på KRAV?
Jag personligen trippelkollar alla källor jag får in, vem är det som ligger bakom, vem / vad har sponstrat en studie, en rapport?

Lite synd är det att jag inte längre litar på andra människor, tyvärr.  Jag litar inte på det som sägs i sociala medier, jag litar inte på de som tigger pengar i tunnelbanan, jag litar inte på folk som har bloggtävlingar, ( där aldrig någon vinnare presenteras eller vinster skickas ut, utan allt vara bara ett prtrick.)
Jag litar inte på posten för inga av mina paket har skickats ut.

Vem ska man tro på? Vad är på skoj, vad är på riktigt? Vad är påhittat? Vem ljuger och vem talar sanning?
Jag litar bara på mig själv. BARA.  Och på Elin när hon säger: Mamma, jag älskar dig.
Allt annat är förbannat lögn.

Idag skulle jag bara köpa några enkla saker till middagen. Men fick ändå bära hem flera kilo mat från affären.

Jag tänkte göra potatis och purjolökssoppa, pannkakor och baka ett bröd.

Jag skulle köpa potatis, jäst och mjöl. Mjölet visste jag skulle bli tungt, men att den ekologiska potatisen endast säljs i 2kg säckar! Det visste jag inte.

Ursch så dumt! Varför är inte den giftfria som säljs i lösvikt?? Och bananerna och allt annat förståss. Är det meningen att jag ska bli helt slut av att handla 3 saker?

Brödet blev en annan historia! När allt var klart och de ska jäsa upptäcker jag att jag glömt jästen. Förhoppningsvis jäser der ändå eftersom jag hade surdeg i.  Annars blir jag lite sur! Förvirrad eller gravidhjärna?

Varje måndag går jag in i en ny vecka och jag tänker bjuda er på mina tankar, funderingar och så, börjar med  en kort resumé om min graviditet vecka för vecka så häng med. Högst personligt med mina tankar, och om jag är särskilt insiktsfull och klok – nja det vet jag inte.

Skriver in mig sent på MVC, jag orkar inte med anklagande blicken från barska morskan om att jag inte vet / kommer ihåg sista mensens första dag.  Därför dröjer det. Kvinnan har mycket ändå att hålla redan på, och sedan detta?

Vecka 12
KUB – downsyndromtestad bebis, check! Vi gamlingar blir erbjudna extra UL och blodprov för att kolla om det finns kromosonavvikelser hos ”jordnöten”

Vecka 18
RUL
Ultraljud. Allt ser bra ut och jag kommer hem med en helradda foton. Det var någon som skulle öva och skulle tydligen öva på att ta foton också. ….:)

Veckan 13-17
FÖRVIRRAD
Förlägger saker som jag hade för EN sekund sedan, var tar grejerna vägen? Köper en barnhostmedcin som jag ställer i kylen. Två dagar senare är den öppnad och halvfull och jag får för mig att jag köpte en öppnad förpackning och någon har hällt i gift i den.
Sätter på disk och tvätt igen istället för att stänga av / öppna.
Extra noga med att äta ekologisk, vill inte använda städ och tvätt produkter som är giftiga.

Vecka 18-20
ORON
Hur kan naturen lägga på mig ännu mer ångest? Om bebisen dör är det mitt fel. Enbart. Sover aldrig på nätterna.

Vecka 21-23
TRÖSTIG
Har en öken i munnen. Dricker litervis med kolsyratvatten, men det hjälper inte.

Vecka 23-25
ORDNING!
Liter av extrem smul och grusmani. Måste dammsuga minst en gång om dagen. Barnvagnen drar in mycket grus som vi sedan får överallt i lägenheten.  Detta trots att jag fick en ny hallmatta till födelsedagen, en som ska vara så himla jättebra, men jag upplever att det blir grusigare med den.

FÅR ALDRIG VILA!
Sover inte på nätterna, tycker att det känns orättvist att jag måste sitta dubbelvikt på en snowracer och åka med Elin medan sambon är hemma och VILAR.  Vad är hans ursäkt? Förstör frisyren? Inga vantar? Trött? Ont i ryggen?  Känns lite som om, om inte jag gör det händer inget. Iallafall när det gäller att komma ut på morgonen.
NÄR FÅR JAG VARA GRAVID I LUGN OCH RO?
Blev dock erbjuden egentid när sambon, och hans föräldrar skulle gå på krogen på en söndag klockan 13. Han var snäll att erbjuda sig att ta med Elin, jag tackade dock nej. (Som tur var rann hela projektet ut i sanden. )

ELIN
Elin är jätteduktig, verkar se framemot bebisen och tar fram bebisleksaker, igår hade vi en bebis hemma på besök och hon ville bära, klappa försiktigt, hjälpa till och byta blöja och säga till bebisen hur man ska göra.  Hon pratar gärna till magen och säger ”Jag heter Elin, du heter Bebis och snart ska vi leka”

Så här är vi nu!

Jag lovar lite bättring på receptfronten. Jag äter fortfarande hemlagad, nyttig mat det känns ännu viktigare nu.

Kram!