V.28 Bilder

Några andingsövningar inför Andningens dag i morgon.  Det är ett initiativ av tidningen Hälsa som jag gillar skarpt! För visst glömmer vi att andas. Jag har också märkt att andningen kan rädda en från att ligga och tänka och älta hela nätterna igenom. Så om du också känner dig ofokuserad så börja andas. Min favorit av dessa två är den översta, eftersom jag gillar att ligga i sängen och andas. Bara efter fem minuter känner jag att allt annat är oviktigt och jag låter mig själv slappna av.  ( Särskilt bra på nätterna, om man inte kan sova av någon anledning)

Andningsövning:

Lägg dig så bekvämt som möjligt. Se till att du får vara ostörd. Andas in genom näsan, långa djupa andetag ända ner till magen. Lägg en hand på magen och känn hur den blir fylld när du andas in och tom när du andas ut. Vid utandning se till att all luft verkligen töms ur magen och att det kan upplevas som en liten spänning. Låt varje andetag ta cirka 4 sekunder och håll på i cirka 10 andetag. Övningen ska vara långsam, lugnande och meditativ.

Meditationsövning:

Sätt dig helst i lätt meditationsställning, (skräddare) eller på knäna. Eller hur du vill, bara det är bekvämt. Andas in och ut genom näsan. Varje gång du andas in tänker du ordet SAT och när du andas ut ordet NAM. Andetagen ska vara långa och djupa och du bör koncentrera dig på uppgiften. Håll gärna på i 5-10 minuter.

Jag ställer mig frågande till hur vad ni anser. Ni som har barn som inte alltid äter av maten som serveras. Är det Ok för er att ge något annat än det som serveras vid det tillfället för att barnet inte ska gå hungrigt? Som smörgås, chips, godis?

Detta är en mycket känslig fråga och jag undrar vad / hur ni gör?
Min högst personliga åsikt är att man får välja av allt som står på bordet, men vi tar inte fram något annat ( som chips / godis och smörgås, men ibland står det på bordet i det fallet OK. Förtydligande, chip/ godis står inte på middagsbordet. Men smörgås kan göra det, till tex soppan) och passar det inte så får man gå hungrig och om jag märker att barnet inte ätit under hela dagen och hoppar över middagen kan jag skjuta till ett extra mellanmål till kvällen. Ett planerat, inte ett som kommer när barnet ligger i sängen och ska sova och klagar på att hon är hungrig.

Jag vill kunna erbjuda barn mat och att barnet sedan får välja vad det vill ha, jag måste lita på att barnet äter det hon behöver.  ( En svår ekvation för barnet, om det erbjuds godsaker sedan)

Barn i treårsåldern äter oftast inte som föräldrarna tänker och tycker har jag märkt och om hon bara äter grönsakerna en dag får vi vara nöjda. Eller vad tycker du? Hela kostcirkeln per måltid? För mig är det viktigare att förmedla en god måltidskultur än att äta av allt varje dag. Det är kul att laga mat, det är kul att äta lite så.

Och därför är det inte OK för mig att skjuta till en påse chips till efterrätt! Då lär hon sig att det spelar ju ingen roll om jag äter mat eller inte, eftersom jag ändå kommer få chips sedan.  Det finns flera föräldrar som tycker att det är bättre att äta chips / godis än inget alls och de vill inte att deras barn ska gå hungrigt.

Vad tycker du?

Kuriosa: Min lillebror åt inget alls (hemma)  under en period när han var liten och mina föräldrar gjorde så att de körde honom till Mcdonalds flera gånger i veckan så att han skulle äta. Något som i min värld känns helt främnande, jag skulle inte ens köra Elin till ett Rawfood ställe om middagen inte passade.  Men, det blev ju människa (läs vegetarian) av honom med!
Det gick tydligen att curla för 25 år sedan med!

Jaha hörni. Nu har jag kommit till denna fantastiska del av graviditeten, kramp och klåda. Annars mår jag toppen men känner mig trött som familjens personliga assistent och den som måste göra allt.

Brösten och magen kliar så jag blir tokig och i veckan som gick testade jag att smörja in med Honung, en teatree variant. Men det enda som hände var att jag blev sötsliskig och alla kläder klibbade fast. Jag rekommenderar inte den typen av självmediciering. Kanske du har något bättre tips?

Vad det gäller kramp så har jag testat stödstrumpor men tyvärr får jag panik av kläder som sitter åt. Så det är inte riktigt 100 heller. Tips?

Annat jag funderar på är vem hjälper mig?  Det spelar ingen roll om jag har ont i ryggen, kramper, klåda, ont i bebisen JAG måste alltid göra allting själv. Det finns inte tid till att vara ynklig och späd. Sakerna måste göras ändå. Nu tänker jag främst på att lyfta barnet i badkaret på kvällarna, fylla / tömma diskmaskinens understa våning. Eller gå upp ur sängen på kvällen för femtioelfte gången, för att ungen har bajsat under sagostunden, eller det fattas något viktigt som en nalle, napp, nattvatten eller kudden.

Visst skulle jag kunna ropa på hjälp och stöd, men när det inte är någon som svara så spelar det ju ingen roll. Man får se till att man inte har ont.

Jag hoppas att jag får till en magbild snart, ska försöka hitta någon som inte är trött och orkar ta en bild på mig. Jag gillar inte bilder som är tagna i en spegel.
Vi hörs!