En tarmflora i balans påverkar immunförsvaret och vår fysiska och mentala hälsa på flera sätt. Men tarmflorans sammansättning av bakterier ser olika ut från person till person och påverkas av vad vi äter, hur vi sover och hur mycket vi rör på oss.
Det är idag också känt att det finns en koppling mellan magen och hjärnan som kallas gut-brain axis/gut-brain connection på engelska, eller ”tarm-hjärna-axeln” på svenska. Det innebär att tarmen och vår hjärna kommunicerar med varandra, till stor del via nervsystemet. På senare tid har det skett en hel del forskning på just kopplingen mellan vår tarmflora och NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), som autism och ADHD. NPF-diagnoser påverkar förstås individen själv, men även dess närstående i och med symtom som hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter samt begränsande och repetitiva beteenden.
Viktigt med en tarmflora i balans
Ny svensk forskning från Karolinska institutet har exempelvis undersökt närmre vilken roll som tarmfloran spelar vid ADHD, hur kopplingen mellan tarm och hjärna ser ut, samt hur en behandling med mjölksyrabakterier och fibrer i ett specifikt kosttillskott påverkar dessa symtom. Studien utfördes i Stockholm på två olika psykiatrimottagningar. Forskarna följde 99 barn och 149 vuxna som fått en ADHD-diagnos. Målet var att se om behandlingen kunde minska autistiska symtom hos dessa samt att hitta nya behandlingsmöjligheter, med tanke på att en del personer upplever biverkningar av traditionella läkemedel vid ADHD. Studien var den första i sitt slag att studera hur en probiotisk produkt påverkar personer med ADHD.
Deltagarna fick varje dag i nio veckor ta antingen ett kosttillskott i form av forskningspreparatet ”Synbiotic 2000”, som består av en blandning av fibrer och mjölksyrabakterier – eller placebo. Varken deltagare eller personal visste vilken av de två alternativen som deltagarna fick. Vid studiens start och slut fick deltagarna även svara på enkäter om sina symtom och matvanor och i samma veva lämna blod-, urin- och avföringsprov.
Tillskott minskade autistiska symtom
Forskarna upptäckte vid studiens start att tarmfloran såg lite annorlunda ut hos personer med ADHD. I synnerhet hos barn som åt ADHD-medicin (metylfenidat och lisdexamfetamin). Bakterierna i deras tarmar producerade även mindre vitamin B12 och hos ungefär hälften av barnen fann man dessutom en mild inflammation i blodets kärlväggar.
Behandlingen med Synbiotic 2000 visade inte någon effekt på hyperaktivitet eller ouppmärksamhet hos barn eller vuxna. Däremot minskade tillskottet de autistiska dragen hos barnen (begränsande och repetitiva beteenden). Svårigheter att hantera och reglera sina känslor minskade också hos de vuxna deltagarna. Inflammationen i blodet minskade även den hos barnen, medan de vuxnas inflammation minskade av både Synbiotic 2000 och placebo. Den minskade inflammationen antas bero på de hälsosamma kort-kedjade fettsyror som de goda bakterierna i kosttillskottet producerar i tarmen.
En liknande studie med Synbiotic 2000, gjord på vuxna med ADHD och/eller emotionellt instabil personlighetsstörning (EIPS) i tre europeiska länder, visade på liknande resultat. Synbiotic 2000 minskade då ouppmärksamhet och förbättrade förmågan att hantera negativa känslor, samt minskade depressiva symtom och irritabilitet.
Skillnader i tarmflora hos barn med autism/ADHD
Även tidigare forskning har visat på kopplingen mellan autism och ADHD och en rubbad tarmflora. Forskare från Linköpings universitet och University of Florida publicerade till exempel en stor studie förra året, där man över lång tid undersökt tarmfloran hos över 16 000 barn i Sverige i förhållande till hur deras nervsystem utvecklades. Forskarna upptäckte tydliga skillnader i tarmfloran hos de barn som senare utvecklade autism eller ADHD. Och man såg att infektioner och antibiotikakurer (som kan påverka tarmbakterierna) under de första åren i barnets liv, gick att koppla till en ökad risk för diagnoserna i fråga.
I stora tidigare djurstudier, främst på råttor, har man också funnit att såväl en förändrad tarmflora påverkar kognitiva funktioner, som att tarm-hjärna-axeln påverkar autistiska symtom.
Det finns alltså flera vinster med att stötta de goda bakterierna i våra unika tarmfloror. Och det kan vi göra genom att äta en fiberrik kost, minska ner på stressen, se till att få en god nattsömn, motionera regelbundet och vid behov ta ett kosttillskott med mjölksyrabakterier och fibrer.
Källor: Karolinska Institutet, Linköpings universitet
Studierna:
-Effects of a Synbiotic on Plasma Immune Activity Markers and Short-Chain Fatty Acids in Children and Adults with ADHD—A Randomized Controlled Trial (Nutrients, 2023)
-Effects of a synbiotic on symptoms, and daily functioning in attention deficit hyperactivity disorder – A double-blind randomized controlled trial (Brain, Behaviour and Immunity 89, 2020)
-Efficacy of a synbiotic in the management of adults with Attention-Deficit and Hyperactivity Disorder and/or Borderline Personality Disorder and high levels of irritability: Results from a multicenter, randomized, placebo-controlled, “basket” trial (Brain, Behaviour and Immunity 120, 2024).
Om Synbiotic 2000
- Forskningspreparat som togs fram 1999 av professor Stig Bengmark och några av hans forskarkollegor.
- Innehåller bakteriestammarna Pediococcus pentosaceus 16:1, Lactobacillus casei subsp. paracasei, Lactobacillus plantarum 2592 och Leuconostoc mesenteroides. De gallrades ut bland över 530 olika bakteriestammar och valdes för sina goda hälsoeffekter och för hur de interagerade med varandra.
- Stammarna förstärker varandras förmåga att dämpa inflammation och infektioner, de ger alltså en synergieffekt.
- Utöver dessa bakteriestammar tillsattes ”föda” till dem i form av prebiotika, dvs fyra olika växtfibrer: betaglukan, inulin, pektin och resistent stärkelse.
- Enligt flera studier minskar Synbiotic 2000 risken för infektioner och inflammationer vid svåra kirurgiska ingrepp.
- Synbiotic 2000 används idag bara i forskning.
Tänk på!
- Syftet med forskningen om Synbiotic 2000 var att studera tarmflorans roll vid NPF-diagnoser genom kopplingen mellan tarm och hjärna (gut-brain connection), för att hitta nya behandlingsmöjligheter för personer med NPF-diagnos – samt att minska biverkningar som finns i läkemedel vid dessa diagnoser, som i övrigt är välfungerande.
- Stäm av med din läkare innan du gör några förändringar i behandlingen av din egen eller ditt barns autism eller ADHD. Även om vissa läkemedel kan ge biverkningar så är de viktiga för behandlingen i många fall.