Jamina och Anders Gatti svarar
Hej Mallen!
5:2 dieten har verkligen slagit igenom stort, åtminstone på alla löpsedlar.
Min syn på 5:2 är följande:
Den stora fördelen med 5:2 dietens genomslag är att den lyfter fram det faktum att det för att gå ner i vikt krävs ett minskat intag av kalorier. Du måste stoppa i dig färre kalorier än vad du gör av med för att gå ner i vikt – enkel matematik. Det är många som mår bra av kalorirestriktion och kan 5:2 dieten hjälpa till med detta är det toppen.
Det studeras mycket på området fasta och kopplingen till eventuellt cancerskydd, vilket är mycket intressant. IGF-1 eller insulinlike growth factor som förkortingen står för spelar en viktig roll i uppkomsten av canser, en förutsättning för att IGF-1 skall kunna bildas är god tillgång på näring. När man fastar stryps alltså bildandet av IGF-1.
Tyvärr är det nog inte minskningen IGF-1 som de flesta lockas av. Den stora massan som intresserar sig för 5:2 är nog ändock de som läser- ” Nu kan jag äntligen äta vad jag vill och ändå gå ner i vikt”.
För att följa 5:2 på ett sunt sätt krävs det att de fem dagar som man inte fastar (eller rättare halvfastar, man får äta 500-600 kcal även under fastedagarna) gäller det att äta en sund och balanserad kost med på 2000-2400 kcal. Det handlar alltså om en viss kontroll och disciplin de dagarna också och det ges inget utrymme för något kompensationsätande.
Klarar man av att hålla en god kosthållning alla dagar i veckan fungerar detta alldeles utmärkt vad gäller energiintag.
Vad händer med energiförbrukningen? Hur fysiskt aktiv orkar man vara en dag då det står 500-600 kcal på menyn? Den spontana fysiska aktiviteten avtar gärna och är du en tränande person lär du känna en klar brist på energi två av sju dagar i veckan. Okej, energiintaget minskar men energiförbrukningen lär inte heller vara på topp. Om du i stället drar ner på energiintaget och ökar energiförbrukningen med hjälp av fysisk aktivitet så att du hamnar på ett minus på cirka 500 kcal om dagen går du ner cirka ett halvt kilo i veckan med bibehållen muskelmassa och mår bra varje dag.
Jag har svårt för all form av kosthållning som begränsar möjligheterna till fysisk aktivitet och som gör att du inte kan utnyttja din fulla kapacitet.
Det är dock inte vad 5:2 gör för fysiken som gör att jag inte höjer den ohämmat till skyarna, det är vad den kan trigga igång för beteenden och tankar kring mat. Att vara hungrig är inget farligt och det kan många må bra av att lära sig hantera MEN för fel person kan nyfunnen förmåga att lära sig hantera och till och med uppskatta hunger ta en ende med förskräckelse. Halvsvält ena dagen och ”ät vad du vill” den andra… Med den kunskap och de erfarenheter jag har av ätstörningar så är det inte en diet utan just en ätstörning. För den som ytterst disciplinerad finns risken att de där två dagarna av halvfasta blir fler. Jag vill inte vara den som sådde det fröet.
Att äta sunt och balanserat varje och att vara fysiskt aktiv varje dag har mig veterligen fler studier på nacken som visar att det ger både längre och friskare liv.
Med vänlig hälsning
Carolin Helt