Minskad ork, lust och energi är vanliga problem, inte minst under vinterhalvåret. Däremot går det att åtgärda. Efter att ha granskat 200 örter har man hittat tre stycken som kan råda bot på problemen som trycker ned oss.
Redan på 1960-talet upptäckte professor Ivan Breckman att vissa växter kunde anpassa kroppen och hjärnan till ökad belastning. Dessa växter fick benämningen adaptogener. En adaptogen är ett ämne som förbereder och försvarar kroppen på olika former av fysik, psykisk, kemisk eller biologisk stress. En adaptogen gör kroppen mer anpassbar så att kroppen och hjärnan lättare och snabbare kan reagera på ett konstruktivt sätt vid belastning. En adaptogen ”tränar” kroppen att klara ökad belastning, stressen blir inte lika skadlig. Trots stressen kan kroppen fungera normalt.
Tre adaptogenerna – och hur de fungerar
I sökandet efter adaptogener studerades över 200 örter. Tre klarade kravet. Det var schisandra, rosenrot och rysk rot. Dessa tre hade det gemensamt att de aktiverar kroppens funktioner (energi och motståndskraft), var snabbverkande och fria från biverkningar. Idag finns 1 200 vetenskapliga och publicerade arbeten gjorda på de tre adaptogenerna.
De tre adaptogenerna schisandra, rosenrot och rysk rot har kompletterande egenskaper som påverkar kropp och hjärna på flera nivåer samtidigt– både fysiskt och mentalt. Dessutom har de snabb effekt. Fysiologiska funktioner förbättrades redan inom 1-2 timmar. Förklaringen till den snabba effekten är att de aktiva ämnena i superadaptogenerna (bland annat lignan och glykosider) snabbt tas upp av kroppens vävnader. Detta ger en optimal verkan som ger en mycket snabb och kraftfull effekt.
Schisandra – stärker organen och den fysiska prestationsförmågan
Schisandra används framförallt för att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och snabba på återhämtningen. Men schisandra har också andra intressanta användningsområden till exempel leverskyddande, antiinflammatorisk och ökande av den sexuella förmågan.
I den kinesiska litteraturen beskrivs schisandra som ”Örten som förlänger livet utan att man åldras”. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi och ork men också för att bevara och skydda organen. Ett stort användningsområde var också för att öka den sexuella förmågan, framförallt hos män.
Forskarna har hittat förklaringen
Idag har forskningen kunnat visa att de gamla kineserna hade rätt. Schisandra har en klar effekt på både fysisk och psykisk prestationsförmåga, dessutom ökar Schisandra blodcirkulationen. Forskarna har också hittat orsaken till varför att schisandra verkar öka den sexuella förmågan.
- Nyligen publicerades en studie som visar att lokal bildning av kväveoxid har stor betydelse för erektionen (Proceedings of the National Academy of Science). Vid studier på människa visar det sig att Schisandra kraftfullt höjer just halten av kväveoxid (Phytomedicine 1999).
- Schisandra ökar blodcirkulationen.
- Schisandra höjer dopaminnivåerna vilket har klar inverkan på den sexuella lusten.
Schisandra har ett mycket snabbt upptag och sprids snabbt i vävnaderna. Redan 30-60 minuter efter intag finns rikliga mängder av de aktiva ämnena i de stora organen inklusive hjärnan.
Normaliserar blodtryck och gör det lättare att träna
Schisandra stärker alla de stora organen i kroppen. Effekten märks genom att tröttheten i kroppen avtar. Dessutom har schisandra en alldeles speciell egenskap i att den är syresparande och ökar syreupptagningen. Detta gör att kroppen kan arbeta hårdare utan att bli trött.
Vid en studie på 59 flygvärdinnor i åldern 22-29 år (Lupandin 1981) kontrollerades blodtryck och puls på flygvärdinnorna före och efter en nio timmars flygning. Hos placebogruppen noterades klart förhöjda värden medan hos de flygvärdinnor som fått Schisandra så var värdena de samma som innan flygningen. Schisandra strävar efter att bibehålla kroppens normala funktioner.
Både på människa och på tävlingshästar är det visat att Schisandra förbättrar konditionen, ökar snabbheten och påskyndar återhämtningen. Syreupptaget förbättras. Resultatet blir att snabbheten och konditionen förbättras.
Rosenrot ger energi, lugn och tålamod
Flera studier under de senaste tre åren visar att Rosenrot hjälper vid trötthet och stress. Förklaringen till Rosenrots unika effekt på stress och trötthet ligger i dess adaptogena egenskaper, dvs dess förmåga att anpassa, adaptera kroppen och hjärnan till yttre och inre belastning (stress). Rosenrot är den adaptogen med den tydligaste effekten på mental prestation (koncentration, skärpa, glädje), det är också den adaptogen med absolut bäst kliniska dokumentation.
Ökar mängden dopamin och serotonin
Hjärnan styr mycket av den stress och trötthet som vi upplever. Avgörande är tillgången på energi (glukos) och balansen av hormoner och signalsubstanser.Stress minskar också ofta tillgängligheten av viktiga signalsubstanser som till exempel dopamin och serotonin. Dessa är viktiga för alla kommunikation i hjärnan och påverkar bla det limbiska systemet som styr många av våra hormonberoende funktioner som tex glädje, vrede och sexuell lust. Rosenrot verkar öka tillgängligheten och känsligheten för serotonin och dopamin. Detta är en av förklaringarna till varför Rosenrot ofta beskrivs som att den ökar glädjen, initiativkraften och tålamodet. Rosenrot sänker stressen i kroppen, kvittot på att detta fungerar är ökad energi och ett större välbefinnande.
Bättre stresshantering
Placebokontrollerad, randomiserad och dubbelblind studie på 161 personer. (2003, Phytomedicine) Denna studie är helt unik både i upplägg och resultat. 161 unga män fick under flera veckor leva på ett så kontrollerat sätt som möjligt. Samma mat, samma mängd sömn etcetera. Testpersonerna väcktes sedan klockan 02.00. Hälften fick rosenrot, hälften fick placebo därefter fick de genomföra ett antal komplicerade och krävande tester.
Efter två timmar mättes försökspersonernas stressnivå, hjärtfrekvens och problemlösningsförmåga. Den grupp som fått rosenrot hade genomgående markant bättre testresultat. De kände sig betydligt piggare, de fick lättare att fokusera och att lösa problem. Även deras stressnivå sjönk markant. Gruppens stressnivå mättes både via subjektiva parametrar och via blodtryck och puls. Samtliga mätvärden visade att rosenrotsgruppens stressnivå var avsevärt lägre. Totalt uppgav tre gånger så många i rosenrotsgruppen ett ökat välbefinnande jämfört med placebo- och kontrollgruppen.
Rosenrot och sexuell lust
Rosenrot är den adaptogen med klarast effekt på den sexuella lusten. Självklart bidrar den allmänt stressdämpande effekten eftersom välmåendet ökar. Men rosenrot har också en direkt effekt på det hormonsystem som bland annat styr hjärnans lustcentra. Mindre studier och många caserapporter berättar om ökade lustkänslor, lättare att få orgasm etcetera.
Eftersom lustcentrat styr hormonella funktioner som glädje, lust och känslor fick man därmed en förklaring till varför rosenrot verkade kunna stimulera den sexuella lusten, både hos män och hos kvinnor.
Rysk rot – vid utmattning, immunstimulerande
Traditionellt har Rysk rot används vid mental och fysisk trötthet. Rysk rot är en av de tre klassiska adaptogenerna. Det vill säga stimulerar kroppsfunktionerna och ökar stresståligheten. Rysk rot har dessutom en kraftigt antiinflammatorisk och immunstimulerande effekt.
Studier på 2100 personer
Redan 1985 publicerade Professor Wagner, en av världens ledande forskare på växtsubstanser, en Review på rysk rot. Han hade gått igenom studier på 2 100 friska personer som testat rysk rot med avseende på den adaptogena, skyddande effekt av rysk rot. Studierna gick ut på att undersöka hur rysk rot kunde skydda mot extrem påfrestning som värme, föroreningar, fysisk träning, stress, tyngdlöshet samt öka arbetskapaciteten.
Undersökningsgruppen var mellan 19-72 år. Studierna visade att rysk rot har en snabb effekt. Professor Wagners slutsats var att rysk rot hade en klar effekt på att skydda kroppen mot stress och belastning, dessutom förbättrades syreupptagningsförmågan och arbetskapaciteten.
Av Börje Engström