Vargen, Östersjötumlaren och flera fågelarter är några av arterna i årets ”rödlista” över hotade djur, växter och svampar, från Sveriges Lantbruksuniversitets Artdatabanken. Men listan innehåller även några ljusglimtar!
Granskningen av nära 22 000 av landets arter görs vart femte år, och i år visar den att 22 procent är rödlistade (en ökning med 11 procent sedan 2015). Av de listade arterna klassas nästan hälften vara hotade, och orsakerna är främst skogsavverkning och igenväxta ängs- och betesmarker.
Bråttom att vända trenden
– Det är bråttom med kraftfulla åtgärder för att vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i ett pressmeddelande, och understryker att två av tre rödlistade arter är på nedgång och förlusten av artmångfalden går fortare.
Men Håkan Wirtén nämner också att det är positivt att situationen ser bättre ut idag för flera däggdjur och groddjur.
De flesta rödlistade arterna finns i skogen och i jordbrukslandskapet. Bland annat har antalet rödlistade fågelarter ökat med 21 procent på fem år.
LÄS OCKSÅ: Fågelarter dör ut snabbare än beräknat
Några av djurarterna på årets rödlista:
- I skogarna: bland annat hornuggla och slaguggla. Även igelkotten har minskat i antal och bedöms nu som ”nära hotad”, precis som skogsharen som också är ny på listan. För fem år sedan bedömdes de vara livskraftiga. Vargen klassas som ”starkt hotad”.
- I havet: Sjöfåglar som ejdern har det tufft och Östersjötumlaren är ”akut hotad”, det sista steget innan klassningen ”nationellt utdöd”. Detta allvarliga läge kan bero på bifångster i fisket, miljögifter och undervattensbuller från båttrafik. Bottentrålning är annars det enskilt största hotet som bedöms påverka flest arter i havet. Men även övergödning och utsläpp av miljögifter påverkar negativt.
LÄS OCKSÅ: Näringsbrist hotar trädens förmåga att binda koldioxid
Det finns ljusglimtar
Men allt är inte ”rött” och dystert som tur var, här är några godare nyheter.
- Situationen för utter och havsörn har blivit bättre tack vare minskade utsläpp av miljögifter.
- Även för flera arter fladdermöss går det bättre, till stor del tack vare naturvårdsåtgärder och/eller förbättrad miljöövervakning.
- I fjällvärlden ser det också ljusare ut för fjällräven – ett av Skandinaviens mest hotade däggdjur – tack vare intensiva åtgärder. Men blir klimatet varmare kan fjällräven få det tuffare igen, för trots att antalet rävar ökat till cirka 350 stycken, klassas de fortfarande som starkt hotade. Och de är inte ensamma om detta: klimatförändringar påverkar idag cirka 400 arter i fjällen, inte minst mossor som kräver att snön ligger kvar under längre tid.
LÄS OCKSÅ: Plastfragment i haven kommer från vår konsumtion
WWF:s förslag på åtgärder är bland annat:
- Ökat skydd och mer anslag till skydd och skötsel av naturmiljöer på land och i hav.
- Restaurera fler naturmiljöer som våtmarker, grunda vikar, ädellövskog och naturbetesmarker.
- Satsa på skogspolitik med höjda miljökrav.
- Mer hyggesfritt skogsbruk som tillåter en trädkontinuitet som många arter är beroende av.
- Stärk arbetet mot främmande arter genom förebyggande åtgärder och ökade insatser för bekämpning.
Källa: Artdatabanken, WWF
Av Carolina Eriksson
Det här är rödlistan
En bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige som ger en överblick över arternas tillstånd.
Tas fram av SLU Artdatabanken ihop med 14 expertkommittéer.
Årets lista är den femte samlade listan för djur, svampar och växter.
Ökningen av rödlistade arter har varit gradvis senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden.