Kemikalier är molekylära strukturer som allting i universum består av. Kemikalier och kemiska reaktioner sker i naturen, i våra kroppar och utanför i kemilabbet. Ett läkemedel är en substans, för det mesta en syntetiskt framställd kemikalie, som oftast används för att påverka kemiska processer i kroppen, och för att ”bota” ett sjukdomstillstånd. Ett kosttillskott består som regel av ett ämne från kosten eller är ett ämne som kroppen själv tillverkar. Det ska vara ett tillskott till en bristfällig kost och är främst tänkt att komplettera en fullvärdig kost och hålla oss friska. Både läkemedel och tillskott består av kemikalier. Tillskott består av växtdelar eller delar av kosten och har ett relativt lågt innehåll av aktiva föreningar eller vitaminer eller mineral, som innebär att de har en mycket låg toxicitet och en minimal risk för biverkningar eller skada.
Läkemedel har en mycket större risk för biverkningar genom att de oftast består av mera isolerade och främmande eller koncentrerade substanser. De är oftast rent syntetiska substanser och en effektiv dos kan vara mycket nära en toxisk dos. Kosttillskott som C-vitamin i formen askorbinsyra är också en syntetiskt framställd substans, men består av en grupp av molekyler som kroppen känner till och arbetar med hela tiden. Den kemiska strukturen av C-vitamin är kroppen van att arbeta med, men den kemiska strukturen av de flesta läkemedel är främmande för kroppen. Läkemedel är oftast tillverkade för att behandla sjukdomar eller sjukdomstillstånd. Kosttillskott bidrar till kroppens självläkning genom att man ger kroppen naturliga substanser, kroppsliknande substanser eller näringsämnen som bidrar till bättre funktion. Kosttillskott är oftast ett mycket bra stöd vid läkemedelsbehandling och gör att läkemedel fungerar både bättre samt minskar risken för biverkningar.
Beredningsformen är viktig och har betydelse
I fallande ordning så har man bäst effekt invärtes med vitamin- och mineral i följande former:
1) som intravenösa injektioner går näringsämnen direkt in i blodomloppet som snabbt når ut till hela kroppen och till cellerna.
2) intramuskulära injektioner fungerar oftast effektivt med att tillföra näringsämnen till vävnaden och in i blodomloppet.
3) orala tillskott som intas via munnen kan delas upp i följande grupper:
a) oorganiska och organiska mineralformer som tillskott
b) olika vitaminformer samt aktiva former
c) organiska koncentrat från växtriket
d) isolerade former eller kompletta former av näringsämnen
e) syntetiska eller naturliga former
f) enskilda näringsämnen eller blandningar
4) organiska former via kosten
5) upptag av oorganiska näringsämnen via dricksvatten
6) stolpiller
7) lotioner, krämer m.m.
Tillverkning och ingredienser av perorala tillskott – olika vitamin- och mineralformer
Mineral finns främst i oorganiska och organiska former. Oorganiska former är ursprungsformen i marken och används oftast i tillverkning av tillskott. Man kan ta t.ex. magnesiumoxid från berggrunden eller gruvan, pulverisera och använda som ingrediens i kosttillskott i drickvatten, livsmedel, pulverform, kapselform eller tablett. Man kan också utgå från oorganisk magnesiumoxid som råvara och tillsätta proteinpulver, aminosyreblandningar, enskilda aminosyror, enzymer eller andra ämnen som mjölksyra, citronsyra eller pikolinsyra för att öka upptag och biotillgängligheten av mineralet. Biotillgänglighet är ett samlingsbegrepp för kroppens upptag och utnyttjande av substanser. Detta gäller likaväl för naturliga substanser som för syntetiska. Beredningsformen av ett vitamin och mineral har betydelse. Biotillgängligheten har både att göra med beredningsformen av substansen samt hur väl en persons biokemi fungerar. Utsöndring av matsmältningsenzymer, pH-värdet i olika delar av matsmältningsstillståndet, stress, graden av näringsbrister eller obalanser, andra substanser eller födoämnen som intas samtidigt med tillskotten, åldern, tarmpassagetiden m.m. påverkar hur våra kroppar reagerar, tar upp och tar tillvara på olika ämnen som vi intar som kosttillskott. Biotillgängligheten har i hög grad att göra med hur tillverkaren sätter ihop sina kosttillskott.
Råvarorna, hur man bereder dem, vilket pH de har, om och hur de är kelaterade, om de befinner sig i en oorganisk, organisk eller aktiverad form, om de är i växtkoncentratform, hur komplexa och kompletta de är m.m.
Vilka tabletteringsmaskiner man använder sig av är också av betydelse, bindningsmedel, tillsatser, hur hårt man pressar ihop tabletten, paketeringsrutiner, temperaturväxlingar. Allt detta och mycket mera påverkar hur tillskotten tas upp. Det finns vitamin- och mineralpreparat med bättre och sämre biotillgänglighet i livsmedelsaffärerna, hälsokosthandeln och på apoteken.
Oorganiska mineral från dricksvatten
Mineral från dricksvatten kan innebära från 3–15 procent av det totala mineralupptaget hos olika folkgrupper i olika delar av världen. Grupper som Hunzafolket från Himalayas bergsbyar samt andra folkgrupper som är kända att vara mycket friska har mycket nyttigt och mineralrikt vatten som ger ett helt spektrum av mineral. Man tror att mineralinnehållet i vattnet ger värdefulla mineral och spårämnen som bidrar till ökad hälsa och lång levnad. Man vet också från upprepade studier att det förekommer mycket mindre hjärt-kärlsjukdomar hos de som dricker vatten från källor som har rikliga mängder av kalk och magnesium. Paul Mason (www.mgwater.com) har beräknat att det skulle ske en kraftfull minskning av hjärt-kärlsjukdomar om man berikade läsk, flaskvatten och dricksvatten med magnesium. Det skulle rädda fler liv än om man kunde bota aids. Upptag av mineral från dricksvatten är sämre än upptaget av mineral från kosten men totala upptaget uppnår oftast 3–5 procent i Sverige. Mineralinnehållet och balansen i dricksvattnet varierar mycket från brunn till brunn, kommun till kommun. I källvatten, från egen brunn är det lätt att man får i sig alldeles för mycket eller för lite av vissa mineral. Det är vanligt att man får i sig för mycket järn eller koppar från eget brunnsvatten och sedan kan man få i sig bekämpningsmedel och andra miljögifter som successivt läcker in i grundvattnet från närliggande bondgårdar, industri, avlopp m.m.
Det är stor variation när det gäller mineralvärden och hur mycket klor, fluor och andra ämnen man får i sig i det kommunala vattnet. Skaffa kopia av analysen av dricksvattnet som renas av ditt kommunala reningsverk eller analysera mineralvärdet av ditt dricksvatten från egen brunn. Om det finns bevis eller risk för mikrober, toxiska metaller eller miljögifter se till att anskaffa ett bra vattenfilter för ditt dricksvatten. Om du har mycket klor i vattnet, skaffa även ett duschfilter.
Kolloidala mineral som oorganisk mineralkälla i tillskottsform
Kolloidala mineral är mineral som är finfördelade och oupplösta i vatten. Enligt definitionen av kolloidal så är kolloidala substanser inte lätta att lösa upp vare sig i vegetabiliska eller i animaliska membran. När en substans är upplöst i vatten är det i den minsta möjliga formen och den är biotillgänglig som 1 molekyl eller som 1 positivt laddad atom (katjon). Kolloidala mineral innehåller många molekyler och finns i mineralformer som är större än andra mineralformer. Upptag av mineral från kolloidala former är sämre än från andra mineralformer men det är bra p.g.a. att många kolloidala mineral som säljs idag är blandningar av mineral och toxiska metaller som grävs upp från lera i områden rikligt med mineral, saltvatten och metaller, t.ex. områden i Utah, USA. Det är svårt att inte få i sig tungmetaller när man gräver upp lera från mineralrika områden, så ett sämre upptag missgynnar mineralupptag men gynnar att man inte tar upp eventuella toxiska metaller som aluminium, arsenik, kvicksilver, tungsten, silver, m.m. som finns i dessa kolloidala mineralblandningar.
Om förhållandet av positiva mineral är tusen eller tiotusentals ggr högre än tungmetaller så är kroppen skyddad från toxiska metaller på grund av:
1) positiva mineral som kalcium, zink, selen ger ett starkt skydd mot tungmetaller.
2) tungmetallerna är oupplösta i vattnet och därmed är upptaget sämre.
Kelerade former av mineral
Ett aminosyra-mineralkelat är en produkt som produceras när en metalljon från 1 mineral binds med en eller flera aminosyror i ett ratio av 1:2 eller 1:3. Ordet kelat betyder klo, och används för att beskriva när metall-/mineralatomer bildar en ringstruktur. Inte alla produkter innehåller kombinationer av aminosyra-mineral som bildar ett mineralkelat. Man kan t.ex. blanda ihop sojaproteinpulver och mineral och inte åstadkomma ett mineralkelat och därmed inte öka upptag av mineralet från kosttillskotten. I ett äkta kelat ska det finnas en bildning där 2 givare, atomer binder till 1 metalljon. I ett metallkomplex bildas en bindning med endast 1 metall som binds med 1 atom av ett aminosyrakomplex och bildar 1 rakkedjad molekyl. Det finns flera specifika kriterier för att en kelatförening ska fungera och göra mineralformer mer tillgängliga för upptag av tunntarmen så att mera av mineralen kommer in i kroppen.
Ett mineral måste bli bundet till ett kelat på ett visst sätt för att maximalt upptag ska ske. Dessa kriterier beskrivs i skriften Is it a Real Chelate, Albion Research Notes, august 2000. vol. 9, no. 2. och innefattar bl.a. bindningsprocessen, bildning av molekylära ringar, aminosyra-mineral-molarratio, molekylär vikt, elektrisk spänning, omsättningsreaktioner m.m.
Anledningen till högkvalitativ aminosyra- eller annan bindning med ett mineral är:
• bättre mineralupptag
• bättre tolerans
• stabilitet av tillskottet, hållbarhet
• hur lång tid mineralet är verksamt i kroppens vävnad eller blodomloppet, den s.k. retentionstiden • stabil och bra upplösning av tabletten eller kapseln (mindre än 30 minuter)
• mindre potential till toxicitet.
Det finns en skillnad mellan den grova formen av mineral som t.ex. magnesiumoxid eller magnesiumklorid och den aminosyrebundna formen av mineralen, t.ex. aminosyrabunden mineral eller formen av mineral som är bunden till en eller flera enskilda aminosyror.
En av de bästa aminosyror att binda den med är glycin. Forskningslaboratorier som Albion har i över 20 år forskat vilka aminosyror som ger bästa bindning med mineral för bästa upptag och effekt. Man har t.ex. demonstrerat med labbprover att upptag av magnesium från intag av magnesiumglycinat hade ett 228 procent bättre upptag än det av magnesiumklorid samt även hade mindre laxerande effekt.
Albion Research Notes, 2003;12: 3, USA.
Det verkar som att bindning av olika mineral till olika aminosyror ger optimal effekt. Man har sett vid djurstudier att upptag av zink genom tillskott av zinkarginin har bättre upptag än zinkglycin men mycket bättre än zinkpikolinat och zinkklorid eller zinkoxid.
Retentionen är också bättre med aminobundet zink jämfört med zinkoxid med hela
94,7 procent när man har mätt detta hos hundar.
Upptaget av zink vid intag av oorganisk zinkoxid minskas vid intag av kalcium, men upptaget är bra om man använder aminosyrebundet zink och störs inte mycket av kalciumintaget. Upptag av magnesium är sämst hos magnesiumoxid, något bättre upptag har magnesiumsulfat, magnesiumklorid, aminosyrebundet magnesium, magnesiumglukonat och magnesiumcitrat. Magnesiumglycinat verkar ha det allra bästa upptaget, samt har minst laxerande effekt. Ferroglycinat har visat sig ha 2–3 ggr bättre upptag och retention än ferrosulfat. Billigare tillskott brukar ha grövre former av mineral med sämst upptag. Vitamin- och mineraltillskott som rekommenderas av näringsterapeuter och på hälsokostbutiker brukar oftast ha bättre upptag p.g.a. att de är mer förfinade aminosyrabundna varianter med bättre biotillgänglighet.
Omfattande och kompletta former jämfört med isolerade och ofullständiga former av vitaminer och mineral
Studier har de senaste åren bevisat att det är generellt bättre att inta en mer komplett form av ett mineral eller vitamin än en enda isolerad form när man har möjlighet. Även om det finns flera tusen positiva studier man har gjort på d-alfatokoferol så är det en bättre närings- och antioxidanteffekt att inta ett tillskott av blandade tokoferoler. Syntetiskt dl-alfatokoferol har ca 30 procent sämre upptag än den mer kroppslika och biotillgängliga formen av d-alfatokoferol som är en av de allra mest studerade formerna.
De senaste 10–15 åren har det visat sig att ett mer komplett E-vitamintillskott som inkluderar medlemmar i hela E-vitaminfamiljen, som t.ex. innehåller: alfa-, gamma- och betatokoferoler samt tokotrienoler har en mer gynnsam effekt. Så man kan säga att syntetiskt E-vitamin är bra och har effekt men den naturliga d-alfatokoferolformen är bättre och den formen som är ännu bättre är den naturliga tokoferolblandningen.
Att endast ge ett dagligt tillskott av ett ämne som innehåller koncentrat av E-vitaminfamiljen, t.ex. vetegroddsolja har inte tillräckligt kraftfull effekt p.g.a. att man aldrig kommer upp i de mängder av E-vitamin som har visat sig ha bäst effekt att skydda från sjukdomar, samt hjälpa kroppen vid återhämtning från sjukdomar.
Ett annat exempel är skillnaden mellan kalciumtillskott och tillskott av mikrokristallin hydroxyapatit (MCHC). De flesta kosttillskottsföretagen använder oftast kalciumkarbonat i tillskott, en form av kalk som är mycket alkalisk och svår att ta upp om man inte har en bra utsöndring av saltsyra. MCHC är varm- eller kallpressad benstomme som är en riklig källa för kalcium.
Det innehåller benväxtfaktorer, kollagen, aminosyror, kalcium, mangan, zink, magnesium, K-vitamin m.m. och har i många studier visat sig vara överlägsen kalk för att forma frisk benvävnad och bromsa urkalkningstakten hos äldre. Tidskrifter som Journal of Bone and Mineral Research har publicerat rapporter som visat att bentillväxtfaktorer i MCHC är mycket värdefulla för benstommen.
Många äldre har både lågt intag av saltsyratillskott, liten egen produktion av saltsyra och tar upp begränsade mängder av kalken. Många äldre intar även läkemedel mot sura uppstötningar, halsbränna och magkatarr som dämpar saltsyran och upptaget av kalciumkarbonat. Mera biotillgängliga former som kalciumcitrat och det organiska MCHC används alltför sällan, men finns hos innovativa leverantörer, i en del hälsokostbutiker och hos näringsterapeuter.
Växtbaserade eller mjölksyrade tillskott
Det finns vissa märken av tillskott där man har använt t.ex. växtextrakt och källor för vitaminer och mineral och dessa har genomgått en jäsningsprocess och koncentrationsprocess som gör att dessa befinner sig i en mer naturlig, koncentrerad eller biotillgänglig form. Genom speciell odlingsteknik eller/och jäsningsteknik ändras vitaminer/mineral till organiska komplex som kroppen tar upp och utnyttjar på ett bättre sätt. Vitaminer och mineral genomgår en biologisk omvandling med hjälp av t.ex. växtenzymer och probiotika för att producera en mer kraftfull och biotillgänglig form. Det finns inte så många studier på hur dessa former av tillskott påverkar kroppen som finns på kända syntetiska och naturliga former av vitaminer och mineral som är välstuderade, men det ser mycket lovande ut.
Processen liknar en del hur man gör mjölksyrade grönsaker eller surkål. Genom 6–10 steg som sammanlagt kan ta flera veckor eller månader så blandas syntetiska eller naturliga näringsämnen med jäst, probiotika bakterier och enzymer i olika steg där det oorganiska materialet bearbetas och omvandlas till organisk och mjölksyrebearbetad råvara. De studier man har gjort på dessa mjölksyrejästtillskott ser lovande ut. Tillskotten kostar däremot mera än vanligt p.g.a. dessa tidskrävande och kostsamma processer. Många av B-vitaminerna i tillskott växer fram på odlingsplattor tack vare en jäsningsprocess.
Syntetiska tillskott jämfört med helväxtextrakt eller kompletta naturliga tillskott
Det finns inte många studier som jämför upptaget och effekten av s.k. syntetiska och naturliga tillskott. Följande är några fördelar och nackdelar med syntetiska tillskott.
Fördelar:
• de flesta studier är gjorda på höga doser av syntetiska ämnen, som t.ex. askorbinsyra.
• man kan oftast inte koncentrera naturliga växtextrakt i mängder som har tillräcklig terapeutisk effekt och det är väldigt mycket dyrare med helt naturliga tillskott och behöver intas i stora mängder. Man kan inta höga doser askorbinsyra för en mycket bra effekt och mycket lågt pris.
• kroppen känner igen syntetiska vitaminer och mineral för de har samma kemiska struktur som naturliga. Kroppen är mycket mera van att arbeta med och känner igen den kemiska strukturen av syntetiska vitaminer jämfört med främmande läkemedel. Huvudvärk är ingen brist på Magnecyl men däremot kan det uppkomma från brist på B-vitaminer och magnesium.
• syntetiska former av vitaminer har studerats väl i över 50 års tid i tiotusentals vetenskapliga studier och har visat sig ha många flera positiva effekter än negativa effekter.
• aktiverade former av vitaminer kan ha en mycket starkare effekt än näringsämnen i mat eller tillskott. T.ex. så har NADH speciellt starka effekter som B3 eller MFHF och aktiverad folsyra har bättre upptag än folsyra i kosten eller i vanlig folsyrakosttillskott.
Nackdelar:
• man kan använda en sämre eller inaktiv form av ett vitamin som har sämre upptag och folk vet inte skillnaden.
• höga doser av vissa former eller tillskott blockerar andra näringsämnen, eller ökar behov av andra näringsämnen, t.ex. så behöver vitamin B6 vitamin B2 för att omvandlas till den aktiva formen, pyridoxal-5-fosfat.
• näringsämnen arbetar ihop, t.ex. arbetar antioxidantia mycket bättre ihop än som separata ämnen. Man kan skapa obalanser genom att inta megadoser av endast någon eller några näringsämnen utan att inta ett vitamin eller vitamin-mineralkomplex.
Synergiprincipen
Det är ytterst viktigt att man tänker på att näringsämnen samarbetar för bästa effekt och kroppens välbefinnande. I naturen finns näringsämnen sammansatt i en synergistisk sammanhållning.
C-vitamin finns alltid tillsammans med synergisterna, bioflavonoider. De kompletterar varandra och förstärker varandras effekt.
När man köper tillskott och intar tillskott är det viktigt att man kompletterar isolerade näringsämnen som t.ex. enskilda B-vitaminer med ett B-komplex och C-vitamin med bioflavonoider. Man minskar risker för biverkningar samt förstärker effekten och bibehåller balansen. I växtbaserade tillskott eller matkoncentrat så finns den naturliga balansen inbakad men när man intar stora doser av isolerade eller syntetiska näringsämnen, t.ex. C-vitamin i form av askorbinsyra, så är det bra att man kombinerar det med ett multivitamin/mineraltillskott. Inget enskilt näringsämne fungerar i ett vakuum liksom kosttillskott som inte heller fungerar väl i ett vakuum. De ska bygga på en grund av en balanserad kost.
Studier angående vitaminer och mineral
Även om jag citerar över 1 000 vetenskapliga studier angående vitamin och mineral i Näringsmedicinska Uppslagsboken finns det en hel del frågetecken som kan förklara de ibland negativa eller blandade budskapen av enskilda studier. Dessa kan oftast förklara varför det ibland dyker upp negativa studier eller kommentarer kring vitaminer eller mineral i media den senaste tiden. Felkällor och misstolkningar kan komma från en eller flera av följande misstag:
• i studier använder man för låga doser av ämnet för att det ska ge effekt.
• tidsramen är för kort för att få förväntat effekt.
• man använder fel grupp av människor för att göra studien, t.ex. en grupp som man inte förväntar sig ska få någon effekt av ämnet.
• man pressar ihop tabletten så hårt att den inte löser upp sig och istället hamnar den i toaletten istället för i kroppen. Man är inte noggrann i upplösningstiden på tillskott.
• man använder en form av näringsämnet som har sämst upptag och/eller effekt, t.ex. använder man kalciumkarbonat som kalciumkälla för äldre människor vid benskörhetsstudier, trots att det har visat sig att den har dåligt upptag på äldre.
• man tillsätter färgämnen eller tillsatser i tabletten/kapseln som har negativ effekt på näringsämnet eller kroppen t.ex. färgämnet quinilin som har cancerframkallande effekter som man tillsatt i en stor studie i Finland angående effekten av betakaroten på cancer.
• media betonar ofta fel saker från studien, misstolkar studien eller förvrider fakta genom rubriker, meningar eller felcitat som förvirrar eller förvränger sanningen.
• man missar att rapportera viktiga fakta, t.ex. hur många i studien som intog tillskottet och under hur lång tid.
• man förenklar saker på så sätt att det skapar förvirring och misstolkningar, t.ex. att påstå att fett är farligt utan att beskriva skillnaderna mellan goda fetter och dåliga fetter.
• man lägger upp studien på ett sådant sätt så att man försäkrar att den kommer att misslyckas.
• om man har 20 studier som visar positiva effekter och 2 eller 3 studier som visar inga eller negativa effekter så betonar man de negativa istället för de positiva. Detta vet vi är vanligt med media, att betona det negativa framför det positiva.
• man använder metaanalyser, där man sammanfattar många studier och kommer fram till en felaktig slutsats p.g.a. att man inte tar hänsyn till föregående studier och inte är tillräckligt kritisk i sin bedömning av studierna.
• näringsbehandling är oftast bäst anpassad för studier där man jämför patienten med sig själv, före, under och efter behandling med ett komplex av näringsämnen. Vid läkemedelsstudier vill man hitta och utvärdera hur enkla kemiska substanser påverkar kroppens biokemiska processer. Vid näringsbehandling använder man en kombination av flera samarbetande näringsämnen för att skapa en positiv effekt. Om man t.ex. gör en vetenskaplig studie på hur B6 påverkar kvinnor med PMS får man ett begränsat resultat, det samma gäller magnesium och PMS, kromtillskott och PMS och GLA och PMS. Som näringsterapeut använder man oftast en kombination av kost- och livsstilsförändringar samt intag av tillskott av B6, krom, magnesium och GLA för att minska symtom och höja livskvaliteten hos kvinnor med PMS-besvär. En helhetsbehandling ger oftast utmärkta resultat.
• Man skräddarsyr både kost och kosttillskottsbehandling beroende på personen som har besvären. Det är bäst att använda personen som sin egen kontroll istället för andra med liknande besvär. Trots att jag hänvisar till hundratals studier som visar positiva effekter av enskilda näringsämnen så är det konsten att skräddarsy en individanpassad kost och kosttillskottsprogram som ger bästa resultat. Flera näringsstudier behövs som bygger på detta.
Av de över 100 000 vetenskapliga studier kring effekten av kosten och näringsämnen på vår hälsa finns det en hel del av dessa som innehåller felaktigheter som varken är upplagt, genomfört eller sammanfattat av vetenskapsmän eller media på rätt sätt. Trots detta är den stora massan av bevis och studier övertygande positiv när det gäller effekten av näringsämnen på kroppen. Många av felen vid studier om näringsämnen finns även vid studier av läkemedel. Bara för att man skriver att det är en vetenskaplig studie betyder inte det att den är väl upplagd, riktigt genomförd, att statistiken har bearbetats korrekt eller sammanfattats på rätt sätt. Om det inte verkar stämma mot erfarenhet och andra studier ska man granska originalstudien och inte lita på ett abstrakt eller en sammanfattning.
Vad ska man kräva och förvänta sig av en kosttillskottsprodukt
När man väljer en kosttillskottsprodukt ska man varken förvillas av lockande marknadsföring eller billigt pris. Den dyraste produkten är den som inte är verksam eller inte passar dig, oavsett pris. Tänk på följande och undersök gärna följande:
1) litar du på den som har rekommenderat produkten? Har näringsterapeuten, hälsokostpersonalen, apotekspersonalen m.m. utbildning och vill de ditt bästa?
2) innehåller produkten skadliga eller onödiga tillsatser som socker, färgämnen, aspartam m.fl?
3) tillverkas produkten i en fabrik som följer GMP-standard?
4) vilken är kvaliteten på råvarorna? Det finns olika kvalitet, renhet och effekt hos ingredienserna. Använder man biologiskt odlade råvaror? Undviker man allergiframkallande råvaror? Väljer leverantören bästa möjliga råvaror?
5) analyserar man vid laboratorier varje kolli av råvaror man köper för att försäkra att produkten varken innehåller tungmetaller, kemikalier eller mikrober som gör produkter farlig? Många produkter från Indien och Kina innehåller tungmetaller och mikrober.
6) finns det noggranna kontroller angående bäst före datum?
7) analyserar man och garanterar man bra upplösningstider? Tabletter och kapslar ska helst lösa upp sig inom 30 minuter efter intag.
8) hur mycket kunskap, forskning och utveckling finns i företaget som tar fram och marknadsför produkterna? Många inom branschen har ett för litet kunskap och lägger nästan alla pengar på marknadsföring. Lita hellre på ett företag som har kunskap om så väl produkter som marknad.
9) vad har ledningen i företaget för etik, moral, vision och mission? Lita hellre på en företagsledning som har som grundvärdering att befrämja hälsan hos sina medmänniskor.
10) tål du produkten? Efter några veckor borde du veta om det känns bra att ta den. Även om det är en bra produkt så kan du vara känslig mot en eller flera av ingredienserna. Små reaktioner som beror på att kroppen håller på att ställa in sig på en ny substans försvinner första veckan eller efter 2 veckor.
Källor
Colgan M. Your Personal Vitamin Profile: A Medical Scientist Shows You How to Chart Your Individual Vitamin and Mineral Formula, Harper Collins Publishing,1982, NY, USA
Garriott J. “Chemicals, Drugs and Nutritional Supplements – What are the Distinctions”.
GylcoScience and Nutrition, May 20, 2000, Vol. 1 No. 20.
Mason P. www.mgwater.com.
Pizzorno J. ”Synthetic or Natural – Which supplements are best”. Integrative Medicine. Vol. 4, No. 6. December 2005. U.S.A.
Sarnat R. et al. The Life Bridge, 2002.
Schauss A. Diet, Crime and Delinquency, Parker House Enterprises, 1981.
www.albion-an.com