Att en väl fungerande dygnsrytm är viktig för hälsan är ingen nyhet, men tack vare årets nobelpristagare i medicin vet vi nu mer om hur vår inre klocka fungerar. Allt levande påverkas av den cirkadiska rytmen och alla som någon gång flugit långt vet hur det som kallas jetlag kan ställa till det.
Livet på jorden är anpassat efter planetens rotation. Alla levande organismer har en biologisk klocka som kan förutsäga och anpassa deras biologi till dygnets regelbundna växlingar, men hur fungerar ett sådant urverk? Årets nobelpristagare i medicin Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young har fått inblick i cellernas inre klocka och kan visa hur mekaniken bakom den fungerar, skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande. De började med att studera en gen hos bananflugan. Studierna skulle komma att visa att klockan fungerar enligt samma princip även hos andra flercelliga organismer, inklusive människan.
Vår biologi anpassas efter dygnets växlingar
En självgående inre klocka anpassar oss och förbereder oss för dygnets olika faser. Klockan styr viktiga funktioner som sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur och metabolism. Vid jetlag påverkas vårt välbefinnande genom att kroppen under flera dagar behåller sin rytm från en annan tidzon. Att levande organismer anpassar sin biologi efter dygnets växlingar är ingen nyhet. Redan på 1700-talet studerade astronomen Jean Jacques d’Ortous de Mairan mimosaplantan, vars blad öppnas mot solen under dagen och slokar under natten. Han undersökte vad som hände om den placerades i ständigt mörker och fann att plantans blad fortsatte att följa sin normala dygnsrytm, vilket betyder att även växter har en biologisk klocka.
LÄS OCKSÅ:Nobelpriset i medicin 2015 – en fjäder i hatten för örtmedicin
Påverkar allt levande
Andra forskare skulle sedan komma att visa att inte bara växter, utan även djur och människor förbereder och anpassar sin fysiologi efter dygnets ljusa och mörka timmar. Denna regelbundna anpassning brukar kallas cirkadisk rytm, ett begrepp som härstammar från latinets cirka som betyder ”omkring” och dies som betyder ”dag”.
LÄS OCKSÅ: Ät mer choklad – få Nobelpris
Hur tidtagningsmekanismen fungerar har dock varit okänt men nu har alltså dess underliggande funktioner kartlagts. Vi vet nu att det biologiska urverket fungerar enligt samma princip i alla flercelliga organismer. En stor andel av våra gener styrs av den biologiska klockan. En väl kalibrerad cirkadisk rytm anpassar vår biologi till dygnets olika faser och reglerar bland annat sömn, födointag, hormonnivåer, blodtryck och kroppstemperatur. Forskning tyder på att en dåligt koordinerad inre tidtagning ökar risken för sjukdom. Sedan Nobelpristagarnas banbrytande upptäckter har cirkadisk biologi utvecklats till ett dynamiskt och snabbt växande forskningsfält, med stor betydelse för vår hälsa.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!