Just nu pågår sportlovet i delar av Sverige och gröna spår och backar har och är ett problem för landets skidanläggningar i södra och mellersta delarna. Alla skidälskare får därför bege sig en bit upp i landet för att hitta snö att åka. Vid Luleå universitet har forskare i en ny studie undersökt bästa sätten att lagra snö – och hittat ett sätt som varken är dyrt eller svårt.
En speciell form av lymfkörtelcancer tillhör en av de mer ovanligare formerna av cancer. Sjukdomen är av någon okänd anledning tre gånger så vanlig i Sverige som i övriga världen. Men vad som är ännu mer speciellt är att denna typ av cancer är närmare fem gånger så vanlig i norra delarna av Sverige.
Studierna på Vasaloppsåkarna fortsätter och denna gång har forskarna vid Uppsala universitet tittat på blodtrycket. Det visade sig att ju snabbare en skidåkare var desto lägre var risken att få högt blodtryck.
En miljon svenskar är drabbade av migrän – den våldsamma huvudvärken som varar mellan några timmar upp till en hel dag. Men kan de besvärliga anfallen snart vara helt över? Forskarna är något på spåren. Flera studier visar en stark koppling mellan vitaminbrist och migrän, och framförallt har det visat sig att Q10 kan förebygga migränanfall.
Inom samma familj som salmonella och E-colibakterier har det påträffats en hittills okänd antibiotikaresistent bakterie hos en patient i Kungälv. Fyndet gör att läkare kan undvika bredspektrumantibiotika som driver utvecklingen av resistenta bakterier.
Det som började den där måndagen i augusti 2018 spred sig sedan som en löpeld runt hela jorden. Greta Thunbergs klimatengagemang nådde först ungdomar runt om i världen. Men nu klimatstrejkar allt fler vuxna i solidaritet med de unga. Forskare har studerat aktivisternas motiv. Och nu är den svenska rapporten klar.
När blodfetter mäts inom sjukvården då undersöks den totala mängden kolesterol och triglycerider. Men vissa blodfettsmolekyler är bättre att ha mer av och andra mindre av. Forskare i Lund har tittat på en teknik – lipidomik – som i ett tidigt skede ska kunna hjälpa patienter att upptäcka om de är på väg att insjukna i typ 2 diabetes för att i god tid förändra sin livsstil.
En ny stor metaanalys tillsammans med en genomgång av 28 befolkningsstudier visade att de som äter mer baljväxter har en lägre risk att få hjärt- och kärlsjukdomar.
Sexmissbruk kan ha en koppling till vårt må-bra-hormon oxytocin. Det visar en studie gjord av forskare vid tre svenska universitet. Upptäckten öppnar på sikt för nya möjligheter att behandla patienter som lider av det som även kallas hypersexuell störning.
Sjukdomar som kommer från mygg infekterar runt 200 miljoner människor varje år runt om i världen och fler än 700 000 dör i sviterna av myggbetten. Nu har forskare upptäckt att ett ämne i rödbetsskalen effektivt kan bekämpa mygg.
Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.
En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.
Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.
Sköldkörtelrubbningar kan leda till alltifrån viktuppgång till nedstämdhet och förlamande trötthet. Men det går att lindra symptomen genom att ställa om till en autoimmun kost. Här får du tips om hur du gör omställningen så smidig som möjligt.
Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.
Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.
Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.
Svenska forskare kan ha hittat en hittills okänd mekanism som styr vår mättnadskänsla. Något som nu ger hopp om framtida läkemedel mot fetma och diabetes.
Vad du äter som man har betydelse för kvaliteten på spermierna, visar ny svensk studie.
Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.
Uppemot 80 procent av immunförsvarets celler finns i tarmen. Goda tarmbakterier kan stötta immunförsvaret och hjälpa dig att slippa bli trött, förkyld eller få influensa. Ett snabbt sätt att stärka immunförsvaret är att ta probiotika, exempelvis mjölksyrabakterier från släktet Lactobacillus.
När dagarna blir kortare och mörkare brukar influensa, förkylningar och VAB-dagar avlösa varandra. Men med ett starkt immunförsvar kan du hålla dig frisk. Naturens starkaste fettlösliga antioxidant finns i en liten alg och kan hjälpa dig till ett immunförsvar som är bättre rustat att stå emot hösten och vinterns förkylningar. Full effekt nås först efter en månad – så tänk på att börja i tid.
D-vitamin lagras i kroppens fettvävnad under soliga dagar, men efter höstdagjämningen står solen för lågt för att vi ska kunna tillgodogöra oss D-vitamin från solen. Mitt i vintern kan därför dina lager av D-vitamin vara relativt tomma. Då kan det vara viktigt att komplettera kosten med ett kosttillskott, och om du ser till att fylla på depåerna av magnesium – ja, då blir ditt D-vitamintillskott ännu effektivare. Det visar en nyligen gjord studie.
En nyligen gjord studie på 92 barn med adhd visade att när man tillsatte ett omega-3 tillskott förbättrades deras uppmärksamhet. Förbättringen skedde enbart hos de barn som hade låga halter av omega-3 i blodet innan de fick tillskottet.
De flesta kan äta en fettrik så kallad skräpkost under några dagar utan att det märks, men efter fem dagar med högt fettintag börjar kroppen protestera. Då saktar fettförbränningen ner. Det visar en studie gjord i Virgina, USA.
Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.
Cancer är numera den ledande dödsorsaken i höginkomstländer och har gått om hjärt-kärlsjukdom som ledande dödsorsak bland medelålders personer enligt en omfattande internationell studie.
1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.
Har du hört talas om funktionsmedicin och undrar hur en terapeut jobbar? Enkelt förklarat så letar terapeuten efter bakomliggande orsaker till ohälsa och sjukdomar för att hitta rätt behandling. En studie från Cleveland Clinic i USA visar att funktionsmedicin kopplas till bättre livskvalitet.
Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.
I takt med att svenskarna blivit allt mer hälsomedvetna och kraven ökat oroar sig allt fler för sin hälsa. Enligt en sifo-undersökning är män mer bekymrade än kvinnor. Varannan man uppger att de inte mår bättre i dag än vad de mådde för tre år sedan.
År 2040 beräknas hela 640 miljoner människor ha drabbats av diabetes. De allra flesta har typ 2-diabetes. Men bland svenska barn ökar den kroniska varianten – typ 1 diabetes. Därför pågår och kommer det att starta flera studier i jakt på nya och bättre behandlingsformer.
En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.
Här hittar du äldre nummer av papperstidningen Kurera i digital form.
I Kureras serie “Skiljas” delar coachen och stressexperten Karin Isberg med sig av sina bästa råd för att undvika de värsta fallgroparna och förhoppningsvis växa lite på kuppen.
Följ Kureras serie ”Grön omställning” om hygien-, hudvård- och skönhetsprodukter och få proffs-hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att skifta till sådant som är skonsammare för både kropp och miljö.
Vill du veta mer om hur du hjälper dina älsklingar att må bra, få tips på näring och naturlig smärtlindring eller bara läsa mer om hur djur påverkar vårt psykiska och fysiska mående? Klicka här.
Vi har pratat mat och vin med Mats-Eric Nilsson, inflammation med Maria Borelius, motion med Susan Lanefeldt och doft med tenoren Rickard Söderberg. Genus med David Eberhard och tarmflora med Soki Choi. Läs Kureras intervjuer med spännande profiler.
Genom att bli medveten om den lycka vi känner kan vi öka vår förmåga att uppleva mer, dessutom hjälper det oss att nå våra mål, enligt psykologen Titti Holmer.
Stora delar av västvärlden äter sig till sjukdomar och ohälsa.
Ett lyckligt förhållande är egentligen bara en kombination av en serie små saker.
Värk och smärta gäckar många svenskar. Naturliga alternativ finns, här är listan.
