Att undersöka sambandet mellan inkomst och hälsa ger kunskap om hur och var förebyggande sjukvårdsinsatser kan sättas in.
När forskare vid Örebro och Göteborgs universitet analyserade data i de fyra regioner de bor mest folk tittade man på inkomst och vad dessa kostat för sjukvården från att de fyllt 20 år och fram tills att de avlidit så såg man att de som tjänade minst hade dubbelt så höga sjukvårdskostnader när de nått medelåldern.
Totalt 440 000 personers data från regionerna Skåne, Stockholm, Väster Götaland och Östergötland analyserades. Forskarna delade in personerna i fem grupper och den grupp som stack ut var de som hade lägst inkomst. De andra fyra grupperna hade relativt lika resultat.
Så kostar varje person
När man beräknar vad vård under ett liv kostar så är snittet för en kvinna cirka 2,4 miljoner kronor och för en man 2 miljoner kronor. Bland de som tjänar minst är siffran 18 respektive 17 procent högre, trots att livslängden är kortare. Skillnaderna i vårdkostnader är som störst mellan 45 och upp till 60 års ålder. Då är kostnaderna för vård nästan dubbelt så höga, och forskaren såg att det var specialistvården som gjorde att kostnaderna ökade.
Däremot gjorde man en upptäckt som de än så länge inte hittat någon förklaring till. De allra äldsta låginkomsttagarna som fyllt 80 år hade lägre kostnader för sjukvård.
Källa: Örebro universitet