Det är sedan tidigare välkänt att fästingar kan orsaka svåra sjukdomar i form av TBE och borrelia. Och nu har forskare från Sahlgrenska universitetssjukhuset inlett en 3-4 år lång studie av över hundra patienter i västra Sverige, då de har misstankar om att en ny fästingsmitta kan orsaka även lymfkörtelcancer, lymfom.
Det positiva är att om det visar sig att forskarnas teori stämmer så skulle man kunna bota cancern på ett nytt sätt, utan cytostatika – utan enbart med hjälp av antibiotika.
Bakterien kan leda till lymfom
Det handlar om bakterien neoehrlichios mikurensis, som cirka 5-15 procent av alla fästingar i Sverige bär på, främst i södra och västra Sverige.
Neoehrlichia mikurensis, upptäcktes för första gången 2009 hos en patient med lymfkörtelcancer. Den förs över till oss människor vid ett fästingbett som sedan orsakar ”neoehrlichios”; en infektionssjukdom som ger symtom som långdragen feber, muskelvärk, trötthet och även blodproppar. Men många personer får inga symtom alls efter att ha infekterats med bakterien, och därför blir smittan inte alltid upptäckt.
Genom en forskningsstudie upptäckte man att en del av patienterna med lymfkörtelcancer även hade denna infektion, säger Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset till P4 Göteborg. Patienterna i fråga behandlades med antibiotika för sin neoehrlichios-infektion, vilket hade en så pass god effekt att de kunde sluta med cancerbehandlingen för sin lymfom. Nu forskar Christine Wennerås på om man skulle kunna behandla fler patienter med så kallad B-cellslymfom med antibiotika.
LÄS OCKSÅ: 5 smarta tips mot fästingar
Risk för svårare sjukdom hos redan sjuka
Men man ska inte bli för uppskrämd och tänka att man får cancer bara man får ett fästingbett, tycker Christine Wennerås. Det är trots allt inte så vanligt att drabbas – hittills har ”bara” 213 personer fått smittan i Sverige. Men det är bra att kännedomen om smittan ökar, så att läkare – som i många fall aldrig har hört talas om denna nya bakterie – har chans att ställa rätt diagnos. Och det finns patientgrupper som löper en högre risk att få svårare neoehrlichios, till exempel personer med kronisk lymfatisk leukemi och MS.
Källor: Omni, Sveriges radio, Cancer- och allergifonden
Neoehrlichia mikurensis
- Neoehrlichia upptäcks i blodprov med PCR.
- Bakterien kommer troligen till fästingar från sorkar som är friska bärare av bakterien.
- Bakterien är spridd över hela Skandinavien, Centraleuropa och Ryssland. Däremot inte ännu i Nord- och Sydamerika.