I Europa dör omkring 800 000 till följd av luftföroreningar varje år.
I Sverige är luften lite renare – men dödar fortfarande årligen cirka 8000 svenskar.
Luften vi andas är livsnödvändig – och luftkvaliteten har stor betydelse hur vi mår och vilka sjukdomar vi eventuellt kan drabbas av.
Luftförorening kan orsaka dubbelt så många dödsfall per år i Europa som man tidigare trott, enligt en ny tysk studie som nyligen publicerades i European Heart Journal.
8, 8 miljoner dödsfall
Globalt orsakade luftföroreningar uppskattningsvis 8,8 miljoner extra dödsfall 2015, mot de tidigare uppskattade 4,5 miljonerna. Och i Europa dog uppskattningsvis 790 000 i förtid till följd av dålig luft.
Merparten av dödsfallen, mellan 40-80 procent, förorsakas dock inte av lungsjukdomar som man kanske kan tro, utan av hjärt- och kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt eller stroke.
Orsakar mer dödsfall än rökning
Det beror på att luftföroreningarna orsakar skador på blodkärlen genom ökad oxidativ stress, vilket leder till ökat blodtryck, diabetes, stroke, hjärtsjukdomar och hjärtsvikt.
– För att sätta detta i perspektiv betyder det att luftföroreningar orsakar fler dödsfall per år än rökning, som Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar var ansvarig för 7,2 miljoner dödsfall år 2015. Rökning går att undvika men vi kommer inte undan luftföroreningar, säger professor Thomas Münzel vid universitetet i Mainz och en av författarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Sverige har generellt bättre luftkvalitet då 8 233 personer dog år 2015 på grund av luftföroreningar, eller motsvarande 84 personer per 100 000 invånare, enligt TT.
Läs också: Studie: B-vitaminbehandling kan skydda mot luftföroreningar
Malmö har den sämsta luften
Men det finns också lokala skillnader i luftkvaliteten. När företaget Airvisual och miljöorganisationen Greenpeace sammanställde en rapport om mätningar av PM 2,5, som är partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer, i 73 länder och flera städer under 2018, var Malmö staden i Sverige som har sämst luftkvalitet i mätningarna, följt av Västra Hagen och Växjö.
I östeuropeiska länder, som Bulgarien, Kroatien, Rumänien och Ukraina, är luftkvaliteten sämre, där dör över 200 personer per 100 000 av befolkningen i förtid på grund av den dåliga luften.
– Det stora antalet extra dödsfall som orsakas av luftföroreningar i Europa förklaras av kombinationen av dålig luftkvalitet och tät befolkning, vilket leder till en exponering som är bland de högsta i världen. Även om luftföroreningar i Östeuropa inte är mycket värre än i Västeuropa var det fler dödsfall. Vi tror att detta kan förklaras av mer avancerad vård i Västeuropa, där livslängden i allmänhet är högre, säger medförfattare, Jos Lelieveld, professor vid Max-Planck-institutet för kemi i Mainz, i samma pressmeddelande.
Läs också: Luftföroreningar påverkar barns och ungdomars psykiska hälsa
Kommer från fossila bränslen
Forskarna betonar att PM2.5-partiklar är den främsta orsaken till andnings- och kardiovaskulär sjukdom.
Det mesta av partiklar och andra luftföroreningar i Europa kommer från förbränning av fossila bränslen och vi bör därför omedelbart byta till andra källor för att generera energi.
Forskarna poängterar också att det fina damminnehållet i luften kan minskas ytterligare genom att begränsa jordbruksutsläppen, som står för en relativt stor mängd föroreningar av partiklar.
För närvarande är den genomsnittliga årliga gränsen för PM2.5 i EU 2,5 gånger högre än WHO-riktlinjen. Många andra länder, som Kanada, USA och Australien använder WHO: s riktlinje.
Läs också: Avgaser kan orsaka för tidig födsel
Bör göra en omvärdering av lagstiftningen
Därför menar forskarna att vi måste börja ta luftföroreningarna på allvar och att det krävs en omvärdering av lagstiftningen om luftkvalitet och att EU: s nuvarande gränser för årliga genomsnittliga nivåer av luftförorening behöver sänkas, för att matcha WHO:s riktlinjer.
Av redaktionen
Så mycket partiklar släpps ut
• Utsläppen av små partiklar, PM2,5, var drygt 18 tusen ton under år 2017 vilket är en halvering av utsläppen sedan 1990.
• Den största källan till utsläpp av PM2,5 är egen uppvärmning av bostäder och lokaler genom vedeldning. Andra stora källor är inrikes transporter och industrin.
• Inom inrikes transporter är vägtrafikens utsläpp av partiklar till luft från slitage av vägar, däck och bromsar den största källan. Dessa utsläpp har ökat med 30 procent sedan 1990 då den totala trafikmängden ökat. Samtidigt har utsläppen av partiklar från bränsleanvändning i vägtrafiken minskat sedan 1990, tack vare striktare utsläppskrav.
• Totalt har utsläppen av PM2,5 från vägtrafiken minskat med 34 procent sedan 1990; från 6 tusen ton 1990 till 4 tusen ton 2017.