Proteiner och fetter

Proteiner kan läggas till i barnets kost efter ca åtta månader. Fetter däremot är viktigt att barnet får i sig tidigt. Barn som äter modersmjölken och övriga nyttiga fetter ger en ökad utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller får i sig hälsosamma fettsyror.

Proteiner
Du kan börja med att lägga till protein i kosten efter ca åtta månader. Det inkluderar osötad yoghurt, filprodukter, ost, tofu, ägg och kyckling.

Var försiktig med att introducera något annat nytt. Vänta med fisk, nötkött och griskött tills efter ettårsåldern. Undvik helst eller minimera intag av korv och griskött. Kalkon, kyckling, lammkött, vilt och nötkött är nyttigare. För tidig introduktion av nötkött ökar risken för tjocktarmssjukdomar senare.

För tidig introduktion av eller för stora mängder fisk och skaldjur ökar risken för allergier. Vänta helst tills i tvåårsåldern innan du provar detta slag av mat.

Vänta också med jordnötssmör tills barnet är minst ett år gammalt, för att minska risken för allergiska reaktioner.

Du kan lägga till äggula efter sex månader, men endast i hårdkokt form. Vänta med äggvita, som är rent protein, eller hela ägget tills barnet är över ett år.

Fetter
Barnets hjärna består till nästan 70 procent av fett och till över 10 procent av fettsyran DHA. Essentiella fettsyror behövs för varje cell i den mänskliga kroppen. Cellmembranen består huvudsakligen av fett. Hälsosamma fetter i modersmjölk och mat är mycket väsentliga för utveckling av hjärnan och ett väl fungerande immunförsvar. Många studier har visat ett klart samband mellan ökat intag av nyttiga fetter och utveckling av en frisk och välutvecklad hjärna.

Barn som får i sig mera fetter och som äter modersmjölk får en bättre utvecklad hjärna och motorik än barn som inte ammas länge eller inte får i sig adekvata mängder av hälsosamma fettsyror.

Hjärnan växer mycket under de sista tre månaderna av graviditeten och under de första tre till fyra månaderna efter födseln. Man har även studerat hur intag av fettsyror hos modern påverkar den mentala utvecklingen hos barnet. Det har visat sig att barn till mödrar som åt torskleverolja under de sista tre månaderna av graviditeten och de första tre månaderna efter förlossningen fick en bättre och mer utvecklad mental kapacitet än barn till mödrar som åt majsolja.

Förutom ökad IQ hjälper intag av dokosahexaensyra (DHA) och arakidonsyra (AA) den visuella/motoriska funktionen (samspelet mellan synen och koordinerade rörelser) samt den kognitiva funktion. Barn som har lägre halter omega 3-koncentrationer i blodet har mera besvär med vredesutbrott, beteendeproblem, sömnbesvär, inlärnings- och hälsoproblem.

DHA är nödvändigt för utvecklingen av hjärnan men även för normal inlärnings- och hjärnfunktion hos vuxna. Hjärnan föredrar DHA framför andra fettsyror. Under de senaste 50 åren har intaget av DHA minskat, speciellt hos barn som inte ammas. DHA finns främst i fettrika fiskar som lax, makrill, tonfisk och sill, i vissa algsorter samt i modersmjölk. Det kan finnas små mängder i kött och ägg men saknas i de flesta vällingar. I linfrö finns alfalinolensyra, som kan omvandlas till DHA, men omvandlingen är komplex och en del har svårt med den.

DHA har också tillsammans med fettsyran EPA en viktig förebyggande effekt mot MS, högt blodtryck, reumatiska sjukdomar, arterioskleros, depression, vuxendiabetes, hjärtinfarkt, blodproppar och många typer av cancer. Kvinnor som i yngre år har höga DHA-värden löper ca 80 procent mindre risk att utveckla MS senare i livet. Dessa fettsyror finns t. ex. i fiskolja, vissa alger, smör och ägg. Ammande mammor bör äta rikligt med krossade linfrön (dock ej mer än 2 msk per dag enl. Livsmedelsverket), valnötter, oliver, olivolja, pumpakärnolja, fiskolja och/eller torskleverolja, för att försäkra sig om tillräcklig mängd av nyttiga fettsyror för optimal utveckling av barnets hjärna.

Ammande vegetarianer som inte vill inta fiskolja som tillskott kan få DHA från alger och andra omega 3- och omega 6- fettsyror från linfröolja. Dessutom bör de inta ett multivitamin-/mineraltillskott för att optimera intaget av bra näring.

Woka eller lättstek fisk, kött och grönsaker i ohärdad kokosolja, kokosmjölk, ekologiskt smör eller olivolja. Undvik att använda instabila vegetabiliska fetter, som t. ex. matolja, sojaolja och majsolja. Använd rapsolja eller sesamolja vid upphettning under några få minuter och vid lägre värme. Dessa innehåller rikligt med fleromättade fettsyror. Oljan blir skadlig när den hettas upp för mycket eller för länge.

För att slippa dåliga, härdade fetter, undvik så mycket som möjligt kaffebröd, kex och bakelser. För att minimera intaget av transfettsyror, använd inte margarin, solrosolja, sojaolja eller matolja.

Tyvärr innehåller den vanliga husmanskosten som gemene man äter alltför mycket av dåliga omega 6-fettsyror, som kommer från de transfettsyror som uppstår när man hettar upp vegetabiliska oljor. Härdade fetter bör undvikas så mycket som möjligt, eftersom de bidrar till minskat fettinnehåll i modersmjölken. Transfettsyror ackumuleras i modersmjölken och kan leda till nedsatt syn och inlärningssvårigheter hos barnet.

Dagens husmanskost (eller sjukmanskost som jag kallar den) innehåller ca 20 gånger mera omega 6-fettsyror än omega 3. Våra förfäder fick däremot i sig en bra balans av en eller några gånger mera omega 6-fettsyror än omega 3. Omega 6-fettsyrorna gammalinolensyra (GLA) och arakidonsyra behöver också vara i balans med omega 3-fettsyrorna för att barn och vuxna ska må bra. Arakidonsyra finns, förutom i modersmjölk, endast i animaliska livsmedel som smör, ägg och inälvsmat.

Förutom dessa fettsyror mår vi bra även av en del enkelomättade omega 9-oljor, som finns i oliver, olivolja och avokado, samt mättade fetter som finns i t. ex. kött, smör och kokos. Inkludera dessa fetter i kosten som ni ger småbarn.