Annons
Annons

Så berömmer du ditt barn – på rätt sätt!

Som förälder vill man naturligtvis berömma sitt barn när barnet gjort något bra. Men även i beröm kan det uppstå problem när det tenderar att gå över i en bedömning. Det menar i alla fall beteendevetaren Petra Krantz Lindgren. Så här resonerar hon.

Redaktionen

30 januari, 2017
Så berömmer du ditt barn – på rätt sätt!
Dela inlägget

Som förälder vill man naturligtvis berömma sitt barn när barnet gjort något bra. Men även i beröm kan det uppstå problem när det tenderar att gå över i en bedömning.
Det menar i alla fall beteendevetaren Petra Krantz Lindgren.
Så här resonerar hon.

Petra Krantz Lindgren är beteendevetare och arbetar med vuxna som vill utveckla sina relationer med barn – vuxna som längtar efter ömsesidig respekt och samarbete. Tipsen kommer från hennes bok: Med känsla för barns självkänsla. Foto: Caroline Andersson
Petra Krantz Lindgren är beteendevetare och arbetar med vuxna som vill utveckla sina relationer med barn – vuxna som längtar efter ömsesidig respekt och samarbete. Tipsen kommer från hennes bok: Med känsla för barns självkänsla. Foto: Caroline Andersson

Problem som kan skapas av beröm:
1. Den vuxna tar på sig rollen som recensent och bedömer barnet. Det blir inte jämlikt. Även om det sker i allra största välmening kommer det bli att den vuxne definierar hur barnet och barnets beteende är.

2. Beröm påverkar barnets självbild. Om barnet får uppmärksamhet för det hon gör istället för det hon är finns risk att hon tror att hennes värde ligger i det hon gör. Barnet börjar göra det föräldern berömmer för att få kärlek, och då finns risk att man tappar bort sin inre röst.

3. Beröm är inte kontaktskapande. Vi vill få tillgång till våra barns hjärtan, veta vad som rör sig där inne. Beröm hjälper inte med det. ”Bra gjort” och ”vad duktig du är” skapar inga samtal.

4. Bakom varje positiv bedömning lurar hotet om en negativ! Barnet som får höra att hon är duktig eller modig när hon lär sig cykla eller får alla rätt på matteprovet vet också vad hon är när hon inte vågar, kan eller klarar detta. Även om föräldern förstås inte säger det rakt ut så kan även barnet läsa mellan raderna.

Annons
Annons

Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga

Istället för att berömma barnet kan du:
Ställ nyfikna, intresserade frågor.
”Berätta vad du har ritat!”
”Hur känns det när du åker ner för rutschkanan?”

Dela barnets känsla:
”Du ser glad ut! Är du det?”
”Är du ledsen? Det är trist när man inte lyckas fastän man tränat så mycket, eller hur?”

Ge personlig feedback:
”Jag känner mig glad när jag ser dig cykla själv! Jag vet hur mycket du längtat efter att lära dig det!”
”Tack för armbandet, älskling! Jag tycker om att ha det på mig eftersom det påminner mig om dig.”
”När jag ser den här teckningen på kojan kommer jag att tänka på när jag var liten och byggde kojor med min bästa kompis. Det är härliga minnen för mig!”
”Jag känner mig lite illa till mods när jag ser att du byggt en legopistol. Jag tänker på att det finns riktiga pistoler som kan användas för att döda. Vad tänker du om det?”

Läs också: Så ger du ditt barn självkänsla

Annons
Annons

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons