Så påverkar din greppstyrka din livslängd – enligt forskningen

Har du kämpat med att öppna ett syltlock, burit matkassar som skär in i fingrarna eller tappat greppet om koppen i farten? Då har du känt av greppstyrkans betydelse – kanske utan att tänka på hur central den faktiskt är.

Greppstyrkan är nämligen mer än bara ett praktiskt verktyg i vardagen. Den speglar hur stark du är i resten av kroppen, hur du åldras – och enligt forskningen kan den till och med förutsäga risken för framtida sjukdomar.

Greppstyrka som hälsomarkör

Greppstyrka har blivit en viktig biomarkör inom medicinen, i klass med blodtryck och vilopuls. En stor internationell studie publicerad i The Lancet visade att låg greppstyrka är starkare kopplad till förtida död än högt blodtryck. För varje minskning med 5 kilo i greppstyrka ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar med 17 %, stroke med 9 % och hjärtinfarkt med 7 %.

En metaanalys av över 1,9 miljoner deltagare visade också att hög greppstyrka är kopplat till minskad dödlighet i alla orsaker – särskilt tydligt bland kvinnor.

Försämrad greppstyrka i klimakteriet

Kvinnor kan uppleva försämrad greppstyrka i samband med klimakteriet. Sjunkande östrogennivåer påverkar muskelmassa, senor och nervfunktion – faktorer som alla spelar in i greppförmågan. I en studie publicerad i Menopause: The Journal of The North American Menopause Society sågs man att kvinnor med tidig menopaus (<45 år) hade signifikant lägre greppstyrka än kvinnor som gick in i klimakteriet senare.

Östrogen påverkar även kollagenhalten i bindväven, vilket kan minska handens stabilitet och öka risken för värk eller belastningsskador. Därför är det särskilt viktigt för kvinnor i klimakteriet att träna styrka – gärna med fokus på hand- och underarmsövningar – samt se över sitt intag av protein, D-vitamin och omega-3.

Åldrande och muskelförlust

Vi tappar muskelmassa när vi åldras, och att ha låg greppstyrka gör att du är mer benägen att uppleva vardagliga svårigheter – som att öppna burkar eller ta dig upp från en stol. Det kan även öka risken för fallolyckor i hög ålder.

Greppstyrkan användas som en enkel indikator på din totala muskelhälsa. En hög greppstyrka innebär oftast att du också har god muskelmassa i hela kroppen – något som minskar risken för åldersrelaterade problem kopplade till muskelförlust. Regelbunden styrketräning är det bästa skyddet för dina muskler, oavsett ålder.

När greppstyrka mäts används ofta en handdynamometer, där du klämmer så hårt du kan i några sekunder. Värden under 26 kg för män och 16 kg för kvinnor ses som tecken på nedsatt muskelstyrka och risk för sarkopeni – åldersrelaterad muskelförlust.

Det går även att göra enklare självtester hemma – till exempel hålla i en tung matkasse eller vattenflaska med rak arm så länge du orkar, eller klämma på en tennisboll i en minut.

LÄS OCKSÅ: Så ska du göra för att åldras hälsosamt

Så stärker du ditt grepp – och din hälsa

Du behöver inte gymkort eller avancerad utrustning för att stärka ditt grepp. Övningar som ”farmer’s carry” (gå med vikter i händerna), hänga i stång, eller att regelbundet använda en stressboll är både enkla och effektiva. Dessa stärker inte bara händerna utan även underarmar, axlar och bål.

Styrketräning i kombination med näring – särskilt protein, magnesium och antioxidanter – har visat sig ha positiv effekt på både muskelstyrka och återhämtning.

Greppstyrkan når ofta sin topp i 30–40-årsåldern och börjar sedan minska. Men den är fullt möjlig att underhålla hela livet. En stark hand är inte bara praktisk – den är ett tecken på att resten av kroppen fungerar som den ska. Så nästa gång du klämmer på en stressboll eller bär hem matkassarna – tänk på att du också investerar i din framtida hälsa.

 LÄS OCKSÅ: Styrketräning och aminosyror håller dina muskler unga