Många av oss har idag problem med värk i kroppen som exempelvis i rygg, leder och muskler. Ett alternativ för att få hjälp kan vara att att gå till en naprapat. Kureraredaktionen frågade Patric Söderblom, VD för Backboneklinikerna, vilka några av de vanligare frågorna var och hur man kan lösa dessa besvär.
Patric är leg. naprapat och har mångårig erfarenhet av att behandla allt från barn, gravida och dansare från exempelvis Cullbergballetten.
Nedan följer tre av frågorna, på torsdag kommer de resterande.
1. Varför gör det ont i knäna när jag joggar?
Detta kan bero på olika saker som att delar av dina knän är slitna, på obalans mellan kroppshalvorna och din stabilitet eller styrkan i musklerna. En undersökning visar om knäna är slitna och ibland tar vi hjälp av olika sorters bilddiagnostik eller så kallad titthålskirurgi för att säkert veta vad och i vilken utsträckning något är trasigt. Numer försöker man i de allra flesta fall träna upp kroppen för att skydda och reparera lederna men i vissa fall kan även operation vara nödvändigt. Vanligast är att man kanske är lite sned på grund av att man i sin vardag har ett rörelsemönster som drar kroppen snett och då riktar vi behandling och träning mot att göra kroppen så balanserad som möjligt. Inte sällan har man även lite halvdålig muskelkontroll runt bålen, så kallad core, och det leder i sin tur till dålig kontroll av höfterna och med det diffus värk i knäna. Då är det bålträning som gäller.
2. Jag har ont i nedre delen av ryggen. Varför?
Den här typen av värk är något som i stort sett alla människor råkar ut för under livet. Det är alltså att räkna som normalt – hur konstigt det än kan låta. Däremot kan man förebygga det i möjligaste mån och även behandla det framgångsrikt när det väl inträffat! Kroppen anpassar sig ju hela tiden efter vad vi kräver av den och då är det inte så konstigt att man som normalt sett sittande kontorsarbetare (med låt säga tio års arbete, det vill säga sittande, bakom sig) får kramp i ryggen efter att i minusgrader suttit på huk och bytt däck eller kanske krattat löv i tre timmar. I de allra flesta fall har vi under lång tid ”odlat” våra skeva sittpositioner, vår högerhänthet (titta på dina medmänniskor på gatan när du promenerar). Hur många går inte utåt med högerfoten? Ett typiskt fenomen för den högerhänte) osv och det där däckbytet eller krattningen blir då bara droppen som får det att rinna över. Dagliga rörelser á la klassisk husmorsgymnastik under några minuter i kombination med vardagsmotion (allt det där vi redan vet, som att gå i trapporna, promenera i stället för att ta bilen och så vidare) är nog för de flesta. Kanske vill jag dessutom träna mer exempelvis golfa, spela innebandy eller badminton någon gång i veckan och då är det klokt att lägga till ett par enkla pass styrketräning också – bara för att göra kroppen stark och snabb nog att klara den extra belastningen. Det finns massor att välja på och de behöver inte ta speciellt lång tid. När vi behandlar arbetar vi på att återställa ledernas normala rörlighet, musklernas och bindvävens mjukhet och elasticitet samt kroppens vilja och förmåga att släppa smärtläget och återgå till ”normalläge” igen.
3. Kan man behandla en hälsporre?
Det går utmärkt! Vi behandlar idag med stor framgång med olika metoder. Först försöker vi naturligtvis ta reda på vad som orsakat hälsporren (som är ett tillstånd där det gör ont under hälen, oftast värre på morgnarna eller när man suttit still en stund) och det kan bero på ensidig belastning, felaktig belastning vid gång och löpning pga benlängdsskillnad osv. När vi funnit och behandlat orsaken behandlar vi sedan själva ”sporren” med kraftig pressur, stötvågsbehandling, tejpning och/eller anpassad träning. Allt efter behov.
Av Margareta Nilsson