Skolbarnens matvanor idag

Svenska barn äter mycket dåligt. I en studie som utfördes på två högstadieskolor i Stockholm år 2002 visade siffrorna en oroväckande trend angående matvanorna hos skolbarnen.

Det är inte konstigt att barnsjukdomar, depression och andra psykologiska besvär är på stark uppgång hos unga individer. Det är också stora skillnader på kvaliteten hos skolmaten. Vissa kommuner kan spendera mer än dubbelt så mycket pengar på maten per elev än andra. I exempelvis Dalarna satsar man bara hälften så mycket pengar på skolmaten i Falu kommun som man gör i Malungs kommun. Skolmaten reduceras oftast med nuvarande system till en teknisk produkt, som ska tillhandahållas i ett bestämt antal portioner till olika målgrupper vid vissa fastställda tidpunkter. Matens substans har urholkats genom att dess näringsmässiga, sociala och hygieniska kvalitet åsidosätts.

Studier visar att skolpersonal till stor del betraktar måltiderna som ett störande inslag i den pedagogiska verksamheten. Maten betraktas oftast som en kostnad som man dessutom ofta vill skära ned på. Att man endast betraktar maten som en symbol eller substans innebär att kosthållningen hanteras mycket godtyckligt. De fasta normer som tidigare styrde offentlig måltidsverksamhet och byggde på tanken att man skulle servera näringsriktig mat till lågt pris gäller inte längre i och med att skolan som institution allt mer släppt ambitionen och kravet på näringsriktig mat.

I den ”nya” skolmaten blandas gammaldags husmanskost med snabbmat, mikromat och billiga näringsfattiga ingredienser. Det finns undantag med goda exempel, där barn får lokalt odlad, god och hälsosam mat, men tyvärr hänger det oftast ihop med att man har en husmor med starkt personligt engagemang och gedigna kunskaper om mat.

Skrämmande uppgifter om barns och ungdomars matvanor
En enkät som lämnades ut till 433 elever på högstadiet i Rinkebyskolan i Stockholm samt Eklidens skola i Nacka i november 2002 visar följande oroväckande trender angående matvanor hos skolbarnen:

• Svenska tonårsflickor får 25 procent av sitt energiintag från kakor, läsk, glass och godis. Detta resulterar i näringsobalanser, pendlande blodsockernivåer och beroendebeteende som alltför ofta leder till alkohol- eller drogberoende.
• 25 procent av svenska ungdomar äter ingen frukost.
• 70 procent av dagens tonåringar äter sötsaker varje dag, men hälften av dem äter inte grönsaker och frukt mer än varannan dag.

I en studie intervjuade man 3 200 15-åringar i sydvästra Stor-Stockholm om deras matvanor under tiden 2000–2002. Undersökningen visar att de åt mycket mer godis och läsk än grönsaker och frukt.

Sedan början av 1980-talet har läskdrickandet mer än fördubblats i Sverige. Nästan vart tredje barn dricker läsk varje dag eller flera gånger om dagen. Bara fyra av tio barn äter frukt dagligen. Skräpmaten gör barn oroliga, aggressiva och även depressiva. Som följd blir alldeles för många lärare utbrända av stressen att hantera en alltför stor grupp av hyperaktiva och olydiga barn.

Flera studier och experiment har gjorts under de senaste 40 åren som visar matens kraftfulla effekt på beteende och intelligens hos skolelever. Redan 1962 visade Gina Larson, kökschef vid Helix High School i San Diego, USA, att när man tog bort vitt socker från maten och godis från godisautomaterna samt gav ungdomarna näringsriktig mat blev de friskare, fick bättre betyg och förbättrade sina idrottsprestationer. Alla idrottslag gjorde bättre ifrån sig och idrottsskadorna reducerades med hela 70 procent.

Den största koststudien gjordes i New York City mellan 1979 och 1983. Elisabeth Cagan, ansvarig för New York Citys skolmatsprogram, gjorde en stor trefasstudie bland 600 000 barn.

Barnen serverades två måltider dagligen i skolorna, frukost och lunch. I fas 1 gjorde man en drastisk reduktion av mängden vitt socker som fanns i den mat man serverade till skolbarnen. I fas 2 eliminerade man alla födoämnen som innehöll artificiella färg- och smakämnen. I fas 3 begränsade man innehållet av konserveringsämnen i maten.

Vid varje åtgärd förbättrades betygen och idrottsprestationerna hos eleverna. Mobbning, våld, bråk och skolkning minskade i takt med att bättre mat serverades. Trots denna långvariga och gedigna studie har detta inte medfört att kosten i skolorna i USA och Europa förbättrats nämnvärt. Tyvärr är inte många av skoldietisterna eller kökscheferna medvetna om Cagans studie. De är också omedvetna om hur negativt det är med mikrovågsuppvärmd skolmat som domineras av vitt socker, vitt mjöl, tillsatser och färgämnen. Barnen serveras en alltför näringsfattig men kaloririk mat.

Vi vet genom statistik från Waldorfskolorna att barn som äter biologiskt odlad och mer näringsrik mat har färre allergier och infektioner och mindre behov av antibiotika än barn som går i vanliga skolor. En dansk studie visade också att barnen mår bättre om man byter ut godis, chips och läsk mot en ordentlig frukost. Uppseendeväckande förbättringar noterades med lägre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos barnen.

Trots att de flesta idag vet att den främsta orsaken till cancer är påverkan från mat och miljö, avsätter man mycket lite forskningspengar åt att förbättra t. ex. skolmaten och förebygga cancer. Nästan alla pengar går till läkemedelsforskning för att hitta medicin som botar cancer. Man förstår inte att det är mycket mer effektivt att bygga upp och se till att behålla hälsan samt förebygga cancer än att lägga alla resurser på sådant som eventuellt ”botar” denna sjukdom. Trots över 30 år med miljardbelopp till cancerforskningen ökar sjukdomen hela tiden, och många cancersorter visar samma överlevnadsstatistik oavsett om man behandlar dem med konventionella behandlingar eller inte.