Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.
Det är inte mer än en procent av svenskarna som har en epilepsidiagnos, men varje år insjuknar ungefär 5 000 personer. En grupp som mestadels består av vuxna över 65 år och barn.
Forskare vid Lunds universitet har mellan åren 1989 och 2010 följt drygt 200 000 vasaloppsåkare och jämfört dem med en lika stor grupp från övriga befolkningen som inte åkt Vasaloppet. Lite oväntat fann forskargruppen att vasaloppsåkarna halverade risken att utveckla epilepsi jämfört med övriga befolkningen.
LÄS OCKSÅ: Ketogen kost som behandling för barn med epilepsi
Lägst risk bland de snabbaste åkarna
Studien visar inte på något orsakssamband, men forskarna hävdar att det stärker deras teori om att träning har positiva effekter på hjärnan. Docent Christine Ekdahl Clementson, som är forskare vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, ledde studien och hon menar att risken att få epilepsi var lägre i alla ålderskategorier hos de som tränade.
– Risken att få epilepsi var dessutom lägst bland de åkare som körde snabbast i skidspåret. Vår stora kohortstudie på Vasaloppsåkare ger goda möjligheter att undersöka hur insjuknandet av många olika sjukdomar kan skilja sig mellan fysiskt aktiva personer och ett gränssnitt av befolkningen i stort. Det går inte att ge svar på orsakssamband, men effekten beror troligtvis på personernas träningsvanor och övriga livsstil, förklarar Christine Ekdahl Clementson i ett pressmeddelande.
LÄS OCKSÅ: Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av cancer
Motion kan fördröja sjukdomen
Stroke är en vanlig riskfaktor för epilepsi och det är sedan tidigare känt att skidåkarna mer sällan får stroke.
– Stroke skulle kunna förklara max en fjärdedel av den minskning vi ser. För att säkert veta de primära orsakerna till den tydliga minskningen av antalet som drabbas av epilepsi krävs andra typer av studier, säger Christine Ekdahl Clementson.
I en liten studie på möss tittade forskarna på möss med en genetisk epilepsiform och hur de påverkades av träning. Oftast utvecklar mössen epilepsi när de är mellan två och tre månader. När de möss som sattes att träna fram tills de blivit två månader minskade antalet anfall med hälften samtidigt som sjukdomsförloppet sköts upp.
Forskarna har i tidigare studier kunnat se på mössen att de med genetiskt anlag för epilepsi får en inflammation i hjärnan precis innan anfallen debuterar. Bland de möss som tränade kunde man se en liknande inflammation som de som inte tränade, men däremot ökade nybildningen av nervceller i hjärnan bland de aktiva mössen med ungefär 30 procent.
Resultatet tyder på att motion kan skjuta upp utvecklingen av epilepsi, men om det kan hindra att alla typer av epilepsi att bryta ut svarade inte studien på.
Av Inger Palm
Källa: Lunds universitet
Återkommande anfall
Ungefär 70 000 svenskar har epilepsi. Sjukdomen orsakas av en tillfällig eller permanent påverkan på hjärnan. Epileptikern får återkommande kramper som inte går att förutsäga. Den som drabbas har en ökad risk för ångest, depression och för tidig död.
Källa: Epilepsiförbundet.