Liten pojke sitter i fönster och tittar ut

Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Fakta epilepsi

Världsepilepsidagen är ett gemensamt initiativ mellan IBE (International Bureau for Epilepsy) och ILAE (International League Against Epilepsy) och respektive representation i 138 länder. Med både epilepsiförbund och profession i nära samverkan, jämte samarbete med WHO och med IBE:s konsultativa status i FN:s ECOSOC, anses International  Epilepsy Day (IED) en prestigefull aktivitet.

Epilepsi i Sverige:
- Omkring 81 000 personer har epilepsi i Sverige.
- Omkring 5500 personer insjuknar varje år i Sverige, ungefär lika många män som kvinnor.
- Epilepsi orsakas av ett permanent eller tillfälligt tillstånd i hjärnan.
- Epileptiska anfall bror på en plötslig urladdning i hjärnans nervceller.
- Att förlora kontrollen över kroppen och att inte veta när anfallet kommer innebär stor osäkerhet.
- Omgivningens kunskap och förståelse är bästa hjälpen.
- Det finns flera olika anfallstyper. Vid det stora epileptiska anfallet faller personen och blir medvetslös med kramper. En stort anfall ser dramatiskt ut men går i de flesta fall över av sig själv inom några minuter.
- Epilepsi behandlas i huvudsak med läkemedel, ibland kirurgiskt.

Epilepsi i världen:
- Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi i världen, vilket gör sjukdomen till den vanligaste neurologiska diagnosen.
- 2,4 miljoner fall tillkommer varje år.
- 80 procent av personer med epilepsi bor i låg- och medelinkomst länder. Cirka tre fjärdedelar av dessa får inte nödvändig behandling.
- På många håll i världen utsätts personer med epilepsi och deras familjer för diskriminering och stigma.

Vid anfall kan du hjälpa situationen genom att:
- Lossa kläder som sitter alltför trött i halsen.
- Var lugn och försöka lugna omgivningen. Försök inte hålla emot kramperna.
- Stoppa inget i munnen!
- Kalla på ambulans om personen skadat sig eller om anfallet pågår mer än fem minuter. Den som vaknar upp efter anfall är ofta förvirrad och behöver lugn och ro.
- Stanna gärna kvar.
- En del har en epilepsisymbol i halskedja eller på rockslaget, med informationskort i fickan eller i plånboken.
Källa: Svenska Epilepsiförbundet

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen.
Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium. 

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och i Sverige har ungefär 81 000 personer sjukdomen, enligt Svenska Epilepsiförbundet.
Sjukdomen kan uppstå hos vem som helst och i vilken ålder som helst. En studie visar att en halv till en procent av alla barn under 18 år påverkas av någon form av epilepsi. Detta innebär att epilepsi är det vanligaste kroniska neurologiska tillståndet under barndomen.

Dess uppkomst kan bero på flera orsaker och vara alltifrån medfödd, på grund av nedärvda förutsättningar, till uppkommen till följd av skada, trauma eller stroke. Till exempel.

 

LÄS OCKSÅ: Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Antal epilepsifall ökar globalt
I takt med att epilepsiincidensen dessutom fortsätter att öka globalt anses det viktigare än någonsin att sprida kunskap om sjukdomen - och även om dess stora behov av forskningsmedel.
För fortfarande finns många mysterium kring sjukdomen som gäckar såväl läkare och forskare som  patienter och anhöriga. Det gäller bland annat frågor om uppkomst, behandling samt lösningar på de utmaningar som i nuläget finns när det gäller diagnostik. Bland annat.

Syftet med internationella Världsepilepsidagen är att gemensamt i världens alla epilepsiförbund och länder uppmärksamma epilepsi och dess konsekvenser. Dagen innebär också samordning av informations- och utbildningsinsatser för att stärka insatserna för personer med epilepsi världen runt.

Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi över världen men sjukdomen påverkar ännu fler, enligt siffror från IED omkring 65 miljoner människor. Eftersom epilepsi påverkar även de drabbades nära och kära som även dom faktiskt lever med sjukdomen på ett indirekt, men samtidigt ganska direkt, sätt.

Anfaller skiljer sig åt
Epilepsi innebär en benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall och beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva. Ett anfall uppstår när hjärncellerna sänder ut för många elektriska signaler på samma gång, något som gör att den drabbade får svårighet att kontrollera sina kroppsrörelser.

Det finns många olika typer av anfall och de kan se väldigt olika ut. Ibland är de stora och dramatiska och andra gånger rör det sig mer om diskreta frånvaroattacker. En del personer får bara några enstaka anfall i livet – medan andra kan ha svåra anfall varje dag, anfall som kan skada hjärnan allvarligt.

LÄS OCKSÅ: Vilka tillskott är bra mot utbrändhet och epilepsi?

Svårdiagnostiserat
En av sjukdomens mest utmanande aspekter är det faktum att den kan förekomma i många olika former. Detta gör det svårt att ställa korrekt diagnos. I vissa fall kan ett annat underliggande hälsotillstånd orsaka epilepsianfall, till exempel en stroke, infektion, hjärntumör eller en traumatisk hjärnskada. Men i många fall är orsaken okänd och därför är det svårt att hitta rätt behandling.

 

Diagnosen epilepsi ges i nuläget till personer som haft just så kallade oprovocerade epileptiska anfall, alltså återkommande epileptiska anfall som inte har framkallats av någon tillfällig yttre påverkan.

... och svårbehandlat
Hittills har epilepsi varit svårt att behandla och medicinerna kan många gånger kan ge svåra biverkningar. Dessutom är det bara två tredjedelar av alla epilepsipatienter som svarar bra på de antiepileptiska läkemedel som idag utgör standardbehandling för sjukdomen, läkemedel som i första hand är till för att hålla anfallen under kontroll eller reducera deras frekvens.
Resterande tredjedel svarar inte alls på denna typ av behandling.

Behövs fler behandlingsalternativ
Idag får dessa patienter sätta en stor del av sitt hopp till så kallad resektiv kirurgi, där den del av hjärnan som framkallar anfallen rätt och slätt avlägsnas. Ingreppet anses dock mycket invasivt och förknippat med många risker, däribland nedsatt minnesförmåga. Riskerna gör att många patienter väljer att avstå ingreppet.

Behovet av fungerande behandlingsalternativ anses därför fortsatt stort – och forskning på området pågår. Bland annat i Sverige där bland annat ett forskningsförsök vill försöka bekämpa epilepsi genom genterapi, vilket med hjälp av den senaste biomedicinska teknologin kringgår det traditionella sättet att se på medicinering, rapporterar nyhets- och analystjänsten Biostock.
De förklarar vidare:
"Idén bygger på kunskapen om att virus har en förmåga att infektera celler och sprida sin genetiska information i syfte att orsaka sjukdom. Forskare har lyckats använda bioteknik för att oskadliggöra vanliga virus samtidigt som man bevarat dess förmåga att sprida sitt genetiska material. Genom att föra in specifika gener i DNA och injicera dem i levande celler, kan forskare modifiera antalet proteiner som uttrycks av dessa celler. Detta bidrar till att reducera effekten av vissa sjukdomar som kan påverka proteinuttrycket."

LÄS OCKSÅ: Kan progesteronkräm hjälpa mot mensvärk och epilepsi?

Studier på glukosamin öppnar för ny behandling
Kurera har tidigare skrivit om studier på ämnet glukosamin, en kroppsegen substans som spelar en stor roll i bildandet av senor och brosk. Ämnet är vanligt förekommande i bland annat kosttillskott till för att lindra besvär vid artros.
En studie, utförd vid University of Alabama at Birmingham i USA, har till exempel kunnat visa att ämnet kan dämpa den överaktivitet hos hjärnans nervceller som orsakar anfall hos epileptiker.

 

Tillskott med substansen minskar överaktiviteten som orsakar anfallen genom att blockera ett enzym, vilket i sin tur snabbt ökar halterna av ett visst protein som påverkar synapserna i hippocampus, skriver Medical News Today.

LÄS OCKSÅ: Aminosyra kan förebygga ALS och alzheimer

Minskar överaktiviteten hos hjärnans nervceller
Försöken som gjordes på hjärnvävnad från möss, utfördes i två omgångar ett där man först använde glukosamin ihop med ett annat preparat och senare ett där enbart glukosamin användes och det visade sig att glukosamin ensamt efter bara tio minuter minskade överaktiviteten hos hjärnans nervceller märkbart. Forskarna tror sig nu vara en ny behandling på spåren.

Forskningsfynd av detta slag visar att det kan finnas nya sätt att behandla den här typen av sjukdomar än de som hittills använts inom sjukvården. De bidrar också med en större kunskap om de underliggande mekanismerna, skriver Medicalexpress.com.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta epilepsi

Världsepilepsidagen är ett gemensamt initiativ mellan IBE (International Bureau for Epilepsy) och ILAE (International League Against Epilepsy) och respektive representation i 138 länder. Med både epilepsiförbund och profession i nära samverkan, jämte samarbete med WHO och med IBE:s konsultativa status i FN:s ECOSOC, anses International  Epilepsy Day (IED) en prestigefull aktivitet.

Epilepsi i Sverige:
- Omkring 81 000 personer har epilepsi i Sverige.
- Omkring 5500 personer insjuknar varje år i Sverige, ungefär lika många män som kvinnor.
- Epilepsi orsakas av ett permanent eller tillfälligt tillstånd i hjärnan.
- Epileptiska anfall bror på en plötslig urladdning i hjärnans nervceller.
- Att förlora kontrollen över kroppen och att inte veta när anfallet kommer innebär stor osäkerhet.
- Omgivningens kunskap och förståelse är bästa hjälpen.
- Det finns flera olika anfallstyper. Vid det stora epileptiska anfallet faller personen och blir medvetslös med kramper. En stort anfall ser dramatiskt ut men går i de flesta fall över av sig själv inom några minuter.
- Epilepsi behandlas i huvudsak med läkemedel, ibland kirurgiskt.

Epilepsi i världen:
- Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi i världen, vilket gör sjukdomen till den vanligaste neurologiska diagnosen.
- 2,4 miljoner fall tillkommer varje år.
- 80 procent av personer med epilepsi bor i låg- och medelinkomst länder. Cirka tre fjärdedelar av dessa får inte nödvändig behandling.
- På många håll i världen utsätts personer med epilepsi och deras familjer för diskriminering och stigma.

Vid anfall kan du hjälpa situationen genom att:
- Lossa kläder som sitter alltför trött i halsen.
- Var lugn och försöka lugna omgivningen. Försök inte hålla emot kramperna.
- Stoppa inget i munnen!
- Kalla på ambulans om personen skadat sig eller om anfallet pågår mer än fem minuter. Den som vaknar upp efter anfall är ofta förvirrad och behöver lugn och ro.
- Stanna gärna kvar.
- En del har en epilepsisymbol i halskedja eller på rockslaget, med informationskort i fickan eller i plånboken.
Källa: Svenska Epilepsiförbundet

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

 

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

 

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

 

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.

Vilken träningsform är bäst för hälsan?

Hälsa

På SVT och SVT Play kan vi just nu följa fyra inaktiva par som under åtta veckor ska testa varsin träningsform under ledning av en personlig tränare. Deras hälsostatus mäts av idrottsforskare i början och slutet av perioden. Frågan är: finns det en träningsform som är bäst för oss alla?