Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs | Kurera.se
Liten pojke sitter i fönster och tittar ut

Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Fakta epilepsi

Världsepilepsidagen är ett gemensamt initiativ mellan IBE (International Bureau for Epilepsy) och ILAE (International League Against Epilepsy) och respektive representation i 138 länder. Med både epilepsiförbund och profession i nära samverkan, jämte samarbete med WHO och med IBE:s konsultativa status i FN:s ECOSOC, anses International  Epilepsy Day (IED) en prestigefull aktivitet.

Epilepsi i Sverige:
- Omkring 81 000 personer har epilepsi i Sverige.
- Omkring 5500 personer insjuknar varje år i Sverige, ungefär lika många män som kvinnor.
- Epilepsi orsakas av ett permanent eller tillfälligt tillstånd i hjärnan.
- Epileptiska anfall bror på en plötslig urladdning i hjärnans nervceller.
- Att förlora kontrollen över kroppen och att inte veta när anfallet kommer innebär stor osäkerhet.
- Omgivningens kunskap och förståelse är bästa hjälpen.
- Det finns flera olika anfallstyper. Vid det stora epileptiska anfallet faller personen och blir medvetslös med kramper. En stort anfall ser dramatiskt ut men går i de flesta fall över av sig själv inom några minuter.
- Epilepsi behandlas i huvudsak med läkemedel, ibland kirurgiskt.

Epilepsi i världen:
- Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi i världen, vilket gör sjukdomen till den vanligaste neurologiska diagnosen.
- 2,4 miljoner fall tillkommer varje år.
- 80 procent av personer med epilepsi bor i låg- och medelinkomst länder. Cirka tre fjärdedelar av dessa får inte nödvändig behandling.
- På många håll i världen utsätts personer med epilepsi och deras familjer för diskriminering och stigma.

Vid anfall kan du hjälpa situationen genom att:
- Lossa kläder som sitter alltför trött i halsen.
- Var lugn och försöka lugna omgivningen. Försök inte hålla emot kramperna.
- Stoppa inget i munnen!
- Kalla på ambulans om personen skadat sig eller om anfallet pågår mer än fem minuter. Den som vaknar upp efter anfall är ofta förvirrad och behöver lugn och ro.
- Stanna gärna kvar.
- En del har en epilepsisymbol i halskedja eller på rockslaget, med informationskort i fickan eller i plånboken.
Källa: Svenska Epilepsiförbundet

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen.
Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium. 

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och i Sverige har ungefär 81 000 personer sjukdomen, enligt Svenska Epilepsiförbundet.
Sjukdomen kan uppstå hos vem som helst och i vilken ålder som helst. En studie visar att en halv till en procent av alla barn under 18 år påverkas av någon form av epilepsi. Detta innebär att epilepsi är det vanligaste kroniska neurologiska tillståndet under barndomen.

Dess uppkomst kan bero på flera orsaker och vara alltifrån medfödd, på grund av nedärvda förutsättningar, till uppkommen till följd av skada, trauma eller stroke. Till exempel.

 

LÄS OCKSÅ: Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Antal epilepsifall ökar globalt
I takt med att epilepsiincidensen dessutom fortsätter att öka globalt anses det viktigare än någonsin att sprida kunskap om sjukdomen - och även om dess stora behov av forskningsmedel.
För fortfarande finns många mysterium kring sjukdomen som gäckar såväl läkare och forskare som  patienter och anhöriga. Det gäller bland annat frågor om uppkomst, behandling samt lösningar på de utmaningar som i nuläget finns när det gäller diagnostik. Bland annat.

Syftet med internationella Världsepilepsidagen är att gemensamt i världens alla epilepsiförbund och länder uppmärksamma epilepsi och dess konsekvenser. Dagen innebär också samordning av informations- och utbildningsinsatser för att stärka insatserna för personer med epilepsi världen runt.

Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi över världen men sjukdomen påverkar ännu fler, enligt siffror från IED omkring 65 miljoner människor. Eftersom epilepsi påverkar även de drabbades nära och kära som även dom faktiskt lever med sjukdomen på ett indirekt, men samtidigt ganska direkt, sätt.

Anfaller skiljer sig åt
Epilepsi innebär en benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall och beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva. Ett anfall uppstår när hjärncellerna sänder ut för många elektriska signaler på samma gång, något som gör att den drabbade får svårighet att kontrollera sina kroppsrörelser.

Det finns många olika typer av anfall och de kan se väldigt olika ut. Ibland är de stora och dramatiska och andra gånger rör det sig mer om diskreta frånvaroattacker. En del personer får bara några enstaka anfall i livet – medan andra kan ha svåra anfall varje dag, anfall som kan skada hjärnan allvarligt.

LÄS OCKSÅ: Vilka tillskott är bra mot utbrändhet och epilepsi?

Svårdiagnostiserat
En av sjukdomens mest utmanande aspekter är det faktum att den kan förekomma i många olika former. Detta gör det svårt att ställa korrekt diagnos. I vissa fall kan ett annat underliggande hälsotillstånd orsaka epilepsianfall, till exempel en stroke, infektion, hjärntumör eller en traumatisk hjärnskada. Men i många fall är orsaken okänd och därför är det svårt att hitta rätt behandling.

 

Diagnosen epilepsi ges i nuläget till personer som haft just så kallade oprovocerade epileptiska anfall, alltså återkommande epileptiska anfall som inte har framkallats av någon tillfällig yttre påverkan.

... och svårbehandlat
Hittills har epilepsi varit svårt att behandla och medicinerna kan många gånger kan ge svåra biverkningar. Dessutom är det bara två tredjedelar av alla epilepsipatienter som svarar bra på de antiepileptiska läkemedel som idag utgör standardbehandling för sjukdomen, läkemedel som i första hand är till för att hålla anfallen under kontroll eller reducera deras frekvens.
Resterande tredjedel svarar inte alls på denna typ av behandling.

Behövs fler behandlingsalternativ
Idag får dessa patienter sätta en stor del av sitt hopp till så kallad resektiv kirurgi, där den del av hjärnan som framkallar anfallen rätt och slätt avlägsnas. Ingreppet anses dock mycket invasivt och förknippat med många risker, däribland nedsatt minnesförmåga. Riskerna gör att många patienter väljer att avstå ingreppet.

Behovet av fungerande behandlingsalternativ anses därför fortsatt stort – och forskning på området pågår. Bland annat i Sverige där bland annat ett forskningsförsök vill försöka bekämpa epilepsi genom genterapi, vilket med hjälp av den senaste biomedicinska teknologin kringgår det traditionella sättet att se på medicinering, rapporterar nyhets- och analystjänsten Biostock.
De förklarar vidare:
"Idén bygger på kunskapen om att virus har en förmåga att infektera celler och sprida sin genetiska information i syfte att orsaka sjukdom. Forskare har lyckats använda bioteknik för att oskadliggöra vanliga virus samtidigt som man bevarat dess förmåga att sprida sitt genetiska material. Genom att föra in specifika gener i DNA och injicera dem i levande celler, kan forskare modifiera antalet proteiner som uttrycks av dessa celler. Detta bidrar till att reducera effekten av vissa sjukdomar som kan påverka proteinuttrycket."

LÄS OCKSÅ: Kan progesteronkräm hjälpa mot mensvärk och epilepsi?

Studier på glukosamin öppnar för ny behandling
Kurera har tidigare skrivit om studier på ämnet glukosamin, en kroppsegen substans som spelar en stor roll i bildandet av senor och brosk. Ämnet är vanligt förekommande i bland annat kosttillskott till för att lindra besvär vid artros.
En studie, utförd vid University of Alabama at Birmingham i USA, har till exempel kunnat visa att ämnet kan dämpa den överaktivitet hos hjärnans nervceller som orsakar anfall hos epileptiker.

 

Tillskott med substansen minskar överaktiviteten som orsakar anfallen genom att blockera ett enzym, vilket i sin tur snabbt ökar halterna av ett visst protein som påverkar synapserna i hippocampus, skriver Medical News Today.

LÄS OCKSÅ: Aminosyra kan förebygga ALS och alzheimer

Minskar överaktiviteten hos hjärnans nervceller
Försöken som gjordes på hjärnvävnad från möss, utfördes i två omgångar ett där man först använde glukosamin ihop med ett annat preparat och senare ett där enbart glukosamin användes och det visade sig att glukosamin ensamt efter bara tio minuter minskade överaktiviteten hos hjärnans nervceller märkbart. Forskarna tror sig nu vara en ny behandling på spåren.

Forskningsfynd av detta slag visar att det kan finnas nya sätt att behandla den här typen av sjukdomar än de som hittills använts inom sjukvården. De bidrar också med en större kunskap om de underliggande mekanismerna, skriver Medicalexpress.com.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta epilepsi

Världsepilepsidagen är ett gemensamt initiativ mellan IBE (International Bureau for Epilepsy) och ILAE (International League Against Epilepsy) och respektive representation i 138 länder. Med både epilepsiförbund och profession i nära samverkan, jämte samarbete med WHO och med IBE:s konsultativa status i FN:s ECOSOC, anses International  Epilepsy Day (IED) en prestigefull aktivitet.

Epilepsi i Sverige:
- Omkring 81 000 personer har epilepsi i Sverige.
- Omkring 5500 personer insjuknar varje år i Sverige, ungefär lika många män som kvinnor.
- Epilepsi orsakas av ett permanent eller tillfälligt tillstånd i hjärnan.
- Epileptiska anfall bror på en plötslig urladdning i hjärnans nervceller.
- Att förlora kontrollen över kroppen och att inte veta när anfallet kommer innebär stor osäkerhet.
- Omgivningens kunskap och förståelse är bästa hjälpen.
- Det finns flera olika anfallstyper. Vid det stora epileptiska anfallet faller personen och blir medvetslös med kramper. En stort anfall ser dramatiskt ut men går i de flesta fall över av sig själv inom några minuter.
- Epilepsi behandlas i huvudsak med läkemedel, ibland kirurgiskt.

Epilepsi i världen:
- Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi i världen, vilket gör sjukdomen till den vanligaste neurologiska diagnosen.
- 2,4 miljoner fall tillkommer varje år.
- 80 procent av personer med epilepsi bor i låg- och medelinkomst länder. Cirka tre fjärdedelar av dessa får inte nödvändig behandling.
- På många håll i världen utsätts personer med epilepsi och deras familjer för diskriminering och stigma.

Vid anfall kan du hjälpa situationen genom att:
- Lossa kläder som sitter alltför trött i halsen.
- Var lugn och försöka lugna omgivningen. Försök inte hålla emot kramperna.
- Stoppa inget i munnen!
- Kalla på ambulans om personen skadat sig eller om anfallet pågår mer än fem minuter. Den som vaknar upp efter anfall är ofta förvirrad och behöver lugn och ro.
- Stanna gärna kvar.
- En del har en epilepsisymbol i halskedja eller på rockslaget, med informationskort i fickan eller i plånboken.
Källa: Svenska Epilepsiförbundet

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna som solar på stranden

Kureras hudexpert: “Ät dig till ditt solskydd!”

Hud

Med bra nivåer av näringsämnen som betakaroten, lykopen, D-vitamin och omega-3 i kroppen får vi också ett bättre solskydd. Ett solskydd som kommer inifrån hjälper till viss del kroppen att skydda sig mot solens strålar så att vi inte bränner oss berättar Kureras hudexpert Johanna Bjurström som här tipsar om bästa näringen för sommarhuden.

Studie: Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Forskning

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär, enligt en färsk svensk studie. Studien är den första någonsin som studerar sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

Svensk bok om mat för diabetiker internationellt prisad

Kost

Den svenska kokboken "Låt bönor förändra ditt liv" skriven av bland andra Patrik Olsson som driver bloggen Smarta diabetiker, vann nyligen utmärkelsen årets specialkokbok i en prestigefull internationell tävling. Att lägga till bönor i kosten har gjort under för Patrik som med böckerna vill dela med sig av sina upptäckter.

 

Havtornsspray hjälper torra ögon

Naturlig hälsa

Extrakt från havtorn kan lindra torra, grusiga och kliande ögon – det vet vi. Men hittills har extraktet tagit omvägen via matsmältningen för att ge effekt. I en ny studie har försökspersoner fått prova spray baserad på havtornsolja direkt på ögonlocken. "Torrheten och tröttheten i ögonen minskade signifikant", säger Petra Larmo, forskaren som ledde studien.

Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Politik

2017 gav regeringen ett uppdrag att kartlägga så kallad alternativ- eller komplementär medicin – KAM. I mars i år kom ett utlåtande med flera förslag på förändringar. Medlemmar i utredningen har även i olika debattartiklar gått ut och begärt att åldersgränsen för att bli behandlad ska höjas samt att omfattningen av den så kallade kvacksalverilagen utökas. Kritiska röster vill att man går ännu längre och helt förbjuder all vård som inte är vetenskapligt beprövat och många fruktar nu att möjligheten att välja vårdform kommer inskränkas ytterligare. En av dem är Karin Björkegren Jones som bland annat har goda erfarenheter av att bli behandlad på den numera stängda Vidarkliniken.

Nu sover Kent gott om natten

Hälsa

Kent Hernsell har alltid sovit oroligt. Redan som liten pojke gick han i sömnen, pratade för sig själv och flyttade runt grejer. Efter en orolig natt kände han sig aldrig utvilad på morgonen. Sedan han börjat äta ett tillskott med rogivande och stressreducerande örter och aminosyran GABA når han äntligen djupsömnen – och vaknar utvilad.

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Förutom att vara goda, har ärtor många hälsoegenskaper. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen, de har även ett högt  proteininnehåll. Visste du förresten att ärtan inte är en grönsak?

“På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Krönikan

Hur kan man hitta styrkan mitt i allt när livet bjuder på rejäl uppförsbacke kantat med orimliga utmaningar,? Och vad händer om man själv mitt i stormen blir sjuk, och tappar fotfästet? Om det skriver Tanja Dyredand, coach och yogalärare i denna krönika där hon berättar om sin tuffa start på sommaren och delar med sig av stärkande och dyrköpta tips. 

 

Hållbart odlad fisk för en hållbar framtid

Naturlig hälsa

Många vilda fiskbestånd är hårt utnyttjade, och ska vi fortsätta att äta fisk som idag krävs det ännu större satsningar på odlad fisk. Det har ett danskt företag tagit fasta på med sin hållbara odling av regnbågsöring. Av fiskspillet tillverkar de sedan högkvalitativa kosttillskott, under varumärket Nordbo, i form av omega-3 och kollagen.

stråväska på stranden med hatt och solglasögon

7 måsten för sommarnecessären

Hud

Äntligen sommar! Men med sol och lata dagar följer också otrevligheter som fästingar, skrubbsår och solsveda. Här är skönhetsexperten Johanna Bjurströms bästa tips på produkter att packa ner i sommarnecessären.

Korianderdoftande grönkålspesto

Recept

En härlig variant på pesto får du med detta recept, istället för basilika har man använt färsk koriander, de klassiska pinjenötterna mixas med ljuvliga cashewnötter. Och som kronan på verket – näringstätt grönkålspulver.

 

Pollen ger naturlig hjälp mot svettningar och vallningar

Hälsa

Nästan en miljon svenska kvinnor, 880 00 för att vara exakt, befinner sig varje dag i övergångsåldern. Ungefär en av tio behöver hjälp av östrogenbaserade läkemedel. För övriga finns en väldokumenterad möjlighet att bli av med svettningar, vallningar och sömnbesvär – genom en helt naturlig pollenbehandling.

Därför ska du dricka benbuljong

Kost

Hört talas om benbuljong? Ordet har florerat några år nu och omtalats som någonting vidunderligt nyttigt. Men är det verkligen det? I så fall varför? Och vad tusan är egentligen benbuljong? Kurera frågade fyra kost- och näringsnördar om saken. Här är deras svar.

 

Därför ska du kyssas – bara helst inte så här

Allmänt

Dags att puta med munnen – och kyssas. Anledningen? Flera stycken. Att det idag är Internationella kyssdagen, en dag instiftad av FN för att påminna om vikten av närhet och kärlek, är bara en av dem.  Hälsofördelarna med att kyssas, hångla eller bara vara nära är många. Men det finns några sätt som anses för nära. Eller bara fel på annat sätt.

 

Vi äter allt mer halloumi – från Europas största användare av antibiotika till djur

Kost

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa – och i en tid då antibiotikaresistens bedöms vara ett stort hot mot folkhälsan kan det vara av vikt att ta reda på vilket land livsmedlen du handlar kommer från. Inte minst vad gäller halloumiost, något vi i Sverige äter allt mer av – där ett av Sveriges i särklass största importländer också är Europas största användare av antibiotika vid djuruppfödning.