3750 ton sopor.
Det är vad våra bindor och tamponger åstadkommer – varje år, bara i Sverige.
Något som till viss del hamnar i vattendrag och i naturen.
De senaste åren har plaster av alla slag allt uppmärksammats som ett av världens största miljöproblem – och snart kommer det att finnas mer plast än fisk i haven om nedskräpningen fortsätter i samma takt.
2015 kom nya EU-regler kring minskad förbrukning av plastkassar. Men en klimatbov som ofta tycks falla i skymundan är vad våra mensskydd kostar miljön.
Läs också: Ica bryter med plasten – slutar sälja engångsartiklar
En binda innehåller plast som motsvarar fyra plastkassar
Enligt den brittiska miljöorganisationen City to Sea innehåller en binda i genomsnitt plast som motsvarar fyra plastkassar och den totala mängden förbrukade bindor och tamponger uppgår globalt till flera miljoner ton.
I Sverige räknar man med att bindor och tamponger årligen åstadkommer ungefär 3 750 ton sopor, i torrvikt. Större delen av dessa sopor förbränns men en del hamnar också i fyllnadsmassor – eller i vattendrag och i naturen.
Läs också: Så mycket sparar du på att använda en menskopp under ett år
Finns ett ointresse kring hanteringen av menstruation
Vanliga bindor och tamponger innehåller ofta bland annat polyester, polyesterfiber, polymerer, silikonbehandlat papper och polyetylenfilm.
En annan ingrediens i bindor och tamponger är bomull. Produktion av ett kilo bomull kräver mellan 9-20 000 liter vatten, och bomull odlas dessutom ofta i områden där vatten är en bristvara.
Antonia Simon är ordförande för Mensen, en organisation som arbetar för att motverka tabun och öka människors kunskap kring menstruation. Hon tror att debatten kring mensskydd tystas ner för att frågan fortfarande anses vara känslig.
– Det har länge funnits ett ointresse kring hanteringen av menstruation och hur menstruerande personer påverkas. Genom att frågan inte lyfts i det offentliga rummet, hur ska då kunskapen om vilken påverkan mensskydden har på miljön hamna högst på agendan hos politikerna?, säger hon.
Läs också: Nu ska kemikalieinnehållet i tamponger granskas
Foto: Petter Hägg
En frustrerande aspekt av nedskräpningen är också att det delvis bottnar i okunskap och stigma, menar Antonia Simon.
– En av de sakerna vi ”fulspolar” i toaletten i högst utsträckning är mensskydd. Och ofta handlar det om något så enkelt att det inte finns en sopkorg i närheten. Med tanke på att mens fortfarande är skambelagt i hög utsträckning blir den enklaste utvägen att spola ner mensskyddet, så att ingen ska se att man har mens.
Av Tina Harr
Källor:City to Sea, Konsumentverket, Libresse, Menskopp.se