När jag träffar föräldrar som söker hjälp för att deras barn är deprimerade frågar jag alltid först hur deras barn spenderar sina dagar, och svaret är oftast uteslutande i deras rum framför sina skärmar eller vid sina telefoner. Det är tydligt för mig som terapeut att våra barns integrerade värld av mobiler och teknologi är en bidragande faktor till detta dåliga mående, skriver terapeuten Patrik Wincent.
För att få positiva effekter på hälsan bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande motion och träning, enligt den svenska läkarkårens rekommendationer. I det ingår allt från att
cykla till skolan, lek på raster till tävlingsidrott på fritiden. Men bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den nivån. Det visar en studie av närmare 1 700 barn och ungdomars rörelse i skolan och på fritiden, som ingår i CIF:s rapport.
I en värld av mobiler, sociala medier och dataspel så ser vi antisocialt beteende, depressiva tillstånd, isolering och stillasittande som leder till hälsoproblem, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem, brist på intresse gällande allt annat än att vara framför skärmarna.
LÄS OCKSÅ: Relationsexperten: Är du medberoende?
Jag möter föräldrar som är frustrerade över att barnen sitter inne vid skärmar istället för att röra sig. Föräldrar behöver komma överens med barnen om vad som är en rimlig tid vid datorn och behöver även själva ha en aktiv livsstil för att inspirera barnen. Jag har ägnat de senaste åren med att uppmärksamma och jobba proaktivt med denna typ av problematik. I min bok ”Den digitala barnvakten” belyser jag att våra barn behöver mer utav följande:
1. Fysisk kontakt. Sänker mänsklig ångest genom att minska utsöndringen av kortisol och adrenalin, och hjälper dessutom barnet att kontrollera sin energi. Fysisk kontakt hjälper också ett barn att uppnå den kroppsmedvetenhet som behövs för att kunna utveckla och förfina sina rörelser. Barn som inte får fysisk kontakt är ofta oroliga och har svårt med självreglering, och uppvisar klumpiga och enformiga rörelsemönster.
2. Mänskliga sammanhang. Barn som enbart kommunicerar med andra genom skärmplattor kan få svårt att interagera med jämnåriga och vuxna, och kan behöva extra stöd från personal på daghem och i förskola/skola. Det är även viktigt att barnen får lära sig att umgås i större grupper. Det sker bäst på lekplatser utomhus.
3. Gröna utrymmen. Den bästa möjligheten att hitta en balans i sin teknikanvändning och bli av med de negativa konsekvenserna har barnen om de börjar utforska naturen mera. Författaren Ashley Parsons, som skrivit boken ”Young Children and Nature”, skriver om en undersökning där forskare ville ta reda på varför stadsbarn tre gånger oftare hade ADHD-symptom än barn på landsbygden. De gjorde en häpnadsväckande upptäckt – orsaken var helt enkelt att barnen från landsbygden hade mer tillgång till grönområden, gröna träd, gräs, buskar, blommor etc. Samma forskare försökte även kvantifiera hur mycket tid i grönområden barn behöver varje dag för att få denna positiva effekt. De fann att så lite som 20 minuter per dag i naturen hade en betydande positiv inverkan och ledde till stressminskning.
LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag
Att dra paralleller till 1980-talet när vi klagade på att barnen fick fyrkantiga ögon av att titta på tv hela dagen och jämföra det med dagens teknik går tyvärr inte. Till skillnad från dessa äldre enheter är dagens teknik avsiktligt utformad för att göra oss mer beroende av vår teknik genom att använda sig utav psykologiska lagar. Till exempel avslöjar den tidigare Google-produktdesignern Tristan Harris i ett TED-tal hemligheterna som håller oss klistrade vid våra mobiler och skärmar.
Teknik är något fantastiskt men utvecklingen har gått i väldigt snabb fart dom senaste 10 åren, och redan nu ser vi studier och experter går ut med varningar särskilt rörande väldigt små barn, gällande skärmtid och innehåll.
LÄS OCKSÅ: Lyssna på ditt barn utan att kritisera
Vissa experter påstår att barnen bland annat kan få motoriska svårigheter, lär sig färre ord och får svårt att hantera känslor. 10 000 barnläkare i Kanada och USA har gått ut med specifika rekommendationer gällande teknik, vuxna känner oftast inte till detta. Vid åldern 0-18 månader är rekommendationen ingen teknik alls, vid 18 månader-5 år rekom
menderar de max en timme per dag tillsammans med föräldrar och innehållet är minst lika viktigt.
Det handlar inte om att moralisera eller bli bakåtsträvare, eller för den delen skambelägga föräldrar, utan att tydligt titta på hur vi kan balansera tekniken och inte låta skärmen bli en digital barnvakt. Och istället ta allt det goda tekniken har att ge oss, samtidigt som vi minimerar riskerna. Att helt enkelt tillämpa försiktighetsprincipen när det gäller teknik.
Patrik Wincent, terapeut, föreläsare och författare
Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt. Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar. Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Patrik Wincent är terapeut, föreläsare och författare till böckerna ”Den digitala barnvakten”, ”Den digitala drogen konsten att hantera teknik” samt ”När vi släpper kontrollen en bok om dataspelsmissbruk”
Läs mer på dataspelsakuten.se.