Det internationella fenomenet som på engelska heter ”therapy speak” (ungefär ”terapiprat”) innebär att psykologiska termer som i vanliga fall används inom den kliniska psykologin, hittat ut från terapirummen och in i våra vardagsrum, våra arbetsplatser och sociala kanaler. Med andra ord att vanliga människor till vardags använder sig av begrepp som vanligen används när man går i terapi. Det kan innebära att vi slänger oss med begrepp som gaslighting, trauman, toxisk, copingstrategier eller anknytningsproblem, och refererar till dem i vår relation till andra. Och detta kan påverka inte bara andras intryck av dig – utan även din egen syn på dig själv. Du kan därmed även bli bemött på ett sätt som kanske inte är befogat.
För vad är egentligen ett trauma? Vad betyder gaslighting? Och vad kännetecknar egentligen en narcissist?
Komplexa begrepp
Susan Albers-Bowling är psykolog på Cleveland Clinic i USA och hon berättar för sajten Health.com att ”terapiprat” har blivit vanligare sedan pandemin. Hon bekräftar även att många av hennes klienter nu använder termer som hon tidigare, i normala fall, hade behövt förklara för dem. Det kan på ett sätt ses som något positivt att människor är ivriga att lära sig och förstå dessa begrepp, menar hon. Även om många använder dessa i grunden nyanserade och komplexa begrepp, på ett felaktigt sätt. Och det är något som kan få skadliga konsekvenser. I värsta fall kan det upplevas som manipulativt gentemot den man pratar med, och även skapa ett avstånd till den som man har en viktig konversation med.
Skadligt att diagnosticera andra
Det kan bli extra skadligt om man på egen hand börjar tillskriva andra en psykiatrisk diagnos, baserat på en begränsad kunskap om diagnosen i fråga.
– Det är ganska enkelt att sätta en etikett på någon, att hen är ”psykopat” eller ”narcissist”. Men det riskerar också att det inte ger hela bilden av den personen, sa den svenska psykologen Anna Bennich till SVT nyligen.
Hon fortsätter vidare, om det alltmer frekventa användandet av ordet trauma som en benämning av olika händelser i våra liv:
–Att förlora en närstående i en bilolycka är ett trauma. Men att få ett C på ett matteprov eller vara olyckligt kär är det inte. En negativ konsekvens kan vara att vi tycker att det är något fel med oss, fast vi egentligen bara upplever sånt som hör livet till, och söker hjälp för saker som vi kan hantera själva.
Kan bli behandlad annorlunda
Och psykologkollegan Siri Helle håller i samma inslag på SVT med. Hon menar att det finns en risk med att slänga sig med dessa begrepp för lättvindigt och att beteckna sig själv på ett visst sätt. Att man liksom bygger sin identitet kring sina sårbarheter.
– Till exempel att man pratar om att man varit med om trauman eller har anknytningsproblem och att det blir väldigt viktigt för en. Det finns en risk att man börjar begära av andra att de ska behandla en som att man vore mer sårbar än man faktiskt är. Och att det kan begränsa en i relationer.
5 psykologiska begrepp som (ofta) används felaktigt!
1. Gaslighting
En typ av psykologisk manipulation som ofta sker i destruktiva, intima relationer. Det kan leda till att den som är utsatt för beteendet börjar ifrågasätta sin egen verklighetsuppfattning. Till exempel att den ena personen övertygar den andra om att något, exempelvis ett bråk, är deras fel.
Psykolog Susan Albers-Bowling menar att många på senare tid har börjat gömma sig bakom termen ”gaslighting” som ett sätt att slippa reflektera över sin egen roll i en viss dispyt. ”Det används felaktigt när det inte tillåter en person att rannsaka sitt eget beteende och få insikter från det”, förklarar hon för Health.com. Det är alltså lätt att säga ”Du gaslightar mig” och inte ta ansvar för sina egna handlingar.
2. Narcissism
Det har även blivit populärt på nätet att kalla en person som beter sig oförskämt eller självupptaget för narcissistisk. Men en narcissistisk personlighetsstörning är en diagnos som kännetecknas av ett behov av att bli beundrad, och en brist på empati inför andra. Och det handlar om ett långvarigt och genomgripande beteendemönster. Det går alltså inte att ställa en sådan diagnos genom att titta på ett kort klipp av en persons beteende, eller efter ett kort möte.
3. Gränser
Visst är det bra att lära sig att sätta gränser gentemot andra. Till exempel är det positivt att man pratar med sin partner eller vän och är tydlig med sina behov och hur det passar den andres behov och önskemål just nu.
Men problemet är att vi ofta ignorerar den andra personens behov och bara fokuserar på oss själva, enligt Susan Albers-Bowling. Då blir din gränssättning snarare till en uppvisning av självcentrering, snarare än en sund kommunikationsstrategi.
4. Trauma
Det har blivit ett större fokus på att prata om trauman idag. En del personer har blivit på gränsen till fixerade vid begreppet och på hur det passar eller inte passar in på deras egna liv.
Till exempel så hänvisar vi ibland lite slarvigt till helt normala upplevelser som trauman, enligt Albers-Bowling. På ett sätt kan därmed själva benämnandet av en händelse som ett trauma göra att det blir svårare att bearbeta – paradoxalt nog.
5. Anknytningsmönster
Anknytningsteori är ett begrepp inom psykologin som handlar om hur du som barn knöt an till dina föräldrar och hur detta kan påverka hur du knyter an till andra, som vuxen. Det kan till exempel ge insikter i hur vi dejtar eller fungerar som föräldrar, eller hjälpa oss igenom svårigheter i våra relationer. Men ditt anknytningsmönster dikterar inte alltid ditt beteende, även om det har blivit vanligt att tro det.
Vissa av oss kan också använda sitt anknytningsmönster för att rättfärdiga och ursäkta vissa beteenden, menar Susan Albers-Bowling, vilket blir problematiskt.
Terapiprat inte helt nytt
Men detta fenomen är faktiskt inte helt nytt – redan på 90-talet använde man ofta diagnosen bipolär, eller manodepressiv, för att beskriva en väldigt känslosam person. Idag förstår vi att man kan vara en person med svängande känslor utan att vara bipolär. Så kanske kommer dagens ”terapiprat” följa samma utveckling och sluta att användas på felaktigt sätt i framtiden.
Källa: Health.com och SVT, The Guardian m.fl