Annons

”Viktigare vad kroppen kan göra än hur den ser ut”

Det viktigaste är inte att följa ett utseendeideal, utan att kunna springa snabbt eller vinna i armbrytning. Ungdomar i Sverige med positiv kroppsuppfattning tänker mer på vad deras kroppar kan göra än hur de ser ut. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Redaktionen

12 januari, 2014
”Viktigare vad kroppen kan göra än hur den ser ut”
Dela inlägget

Det viktigaste är inte att följa ett utseendeideal, utan att kunna springa snabbt eller vinna i armbrytning. Ungdomar i Sverige med positiv kroppsuppfattning tänker mer på vad deras kroppar kan göra än hur de ser ut. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Vi hör ofta om ungdomar som är missnöjda med sin kropp och sitt utseende, men sällan om dem som faktiskt är glada över sina kroppar. Därför har Kristina Holmqvist Gattario i en avhandling studerat positiv kroppsuppfattning bland ungdomar. Forskningen har annars länge försökt förstå mekanismerna bakom ungdomars negativa kroppsuppfattning, på grund av det utbredda missnöjet kring kropp och utseende.

Vill kunna springa snabbt
Kristina Holmqvist Gattario har analyserat intervjuer där ungdomar med positiv kroppsuppfattning har berättat hur de tänker kring kropp, utseende, ideal, träning, samt inflytande från familj och vänner.
– Ett utmärkande drag var att ungdomarna pratade om sin kropp i termer av vad kroppen kunde göra snarare än hur den såg ut. Ungdomarna kunde till exempel säga att de var glada över sina ben för att de kunde springa fort eller sina armar för att de alltid vann i armbrytning, säger hon.

Bantning normaliserat i Argentina
Man fann också att ungdomarna var kritiska till rådande utseendeideal och betonade vikten av att ”se ut som sig själv”. Kristina har även studerat ungdomars kroppsuppfattning ur ett tvärkulturellt perspektiv. Hon jämför kroppsuppfattningen hos ungdomar i Sverige och Argentina, två kulturer som skiljer sig åt på många sätt. Ändå visar sig graden av missnöje med den egna kroppen vara densamma bland ungdomar i de båda länderna, vilket kan tyda på att ungdomarna känner samma press på sig att leva upp till utseendeideal som trots allt är ganska lika i de olika kulturerna.
– Men argentinska flickor bantade i betydligt högre utsträckning än svenska flickor. De argentinska flickorna bantade dessutom oavsett om de ansåg sig vara överviktiga eller inte, vilket tyder på att bantning i det argentinska samhället verkar vara ett normaliserat beteende som inte egentligen handlar så mycket om vikt, säger Kristina.

Av Emma V Larsson

Annons

Annons